En kritisk granskning av AI-skadeståndsdirektivets föreslagna expandering av editionsplikten - Proportionalitet och rättssäkerhet inom edition i ljuset av artificiell intelligens

Abstract (Swedish)

Uppsatsen granskar den växande rollen av editionsförelägganden i en digitaliserad rättsmiljö och deras relation till proportionalitetsprincipen, särskilt med avseende på EU-kommissionens förslag om högrisk-AI-system.

I takt med den tekniska utvecklingen har Sverige gradvis övergått från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Framväxten av artificiell intelligens (AI) som en integrerad del av samhället innebär att obearbetade data kan krävas som bevis i rättsprocesser.

Syftet med denna uppsats är att ur ett kritiskt perspektiv granska proportionalitetsprincipens roll i domstolens beslut om editionsförelägganden i ljuset av den tekniska utvecklingen och EU-kommissionens AI-reformförslag. Arbetet har utgått från en konstruktiv rättsdogmatisk metod, med utgångspunkt i rättskälleläran.

Genom att granska rättsreglerna för edition och proportionalitetsprincipens tillämpning visar uppsatsen på utmaningar och svagheter i den nuvarande praxisen. En kritisk diskussion kring domstolens roll och behovet av ett tydligt rättsligt ramverk för att säkerställa rättssäkerhet och editionsparternas rättigheter lyfts fram.

Slutligen, genom att analysera parternas intressen och utmaningar i EU-direktivförslaget om högrisk-AI-system, betonar uppsatsen vikten av att underbygga utökade möjligheter till editionsplikt med en tydlig lagreglering. Direktivförslaget är ett lovvärt initiativ för att tydliggöra och harmonisera reglerna om edition för skadeståndsanspråk rörande högrisk-AI-system. Det lämnar dock utifrån nuvarande formuleringar fortfarande många frågor obesvarade. Om direktivförslaget öppnar upp för en bredare eller mer omfattande proportionalitetsbedömning utan att nationell rätt ger tillräcklig vägledning eller ramar för hur en sådan bedömning ska utföras av domstolarna, kan rättssäkerheten snarare undergrävas än stärkas. Det är därför avgörande att dessa frågor adresseras och klargörs noggrant innan direktivet implementeras.

Abstract

This essay aims to review the growing role of orders (subpoenas) for production of documents in a digitalized legal environment and their relation to the principle of proportionality, especially with regard to the EU Commission’s proposed directive concerning high-risk AI systems.

As technology has evolved, Sweden has gradually transitioned from an industrial society to an information society, bringing new opportunities and challenges. The emergence of artificial intelligence (AI) as an integral part of society means that raw data can be required as evidence in legal proceedings.

The purpose of this essay is to critically examine the role of the principle of proportionality in the court's decisions on duty of disclosure in light of technological developments and the European Commission's AI reform proposals. The study is based on a constructive legal-dogmatic method, on the basis of the in the legal source doctrine.

By examining the legal rules on discovery and the application of the principle of proportionality, the paper highlights challenges and weaknesses in current practice. A critical discussion on the role of the court and the need for a clear legal framework to preserve human rights and compliance with the rule of law is emphasized.

Finally, by analyzing the parties' interests and challenges in the proposed EU Directive on high-risk AI systems, the paper underscores the importance of supporting extended discovery possibilities with a clear legal framework. The proposed Directive is a commendable initiative to clarify and harmonize the rules on discovery for claims concerning high-risk AI systems. However, based on the current wording, it still leaves many questions unanswered. If the proposed Directive opens up for a broader or more comprehensive proportionality assessment without national law providing sufficient guidance or a framework for how such an assessment should be carried out by the courts, legal certainty may be undermined rather than strengthened. It is therefore crucial that these issues are carefully addressed and clarified before the Directive is implemented.

• author: Isaksson, Maja
• supervisor: Marcus Utterström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, EU-rätt, AI, artificiell intelligens, edition, editionsplikt, editionsföreläggande, proportionalitet, proportionalitetsprincipen, rättssäkerhet
• language: Swedish
• id: 9152811
• date added to LUP: 2024-06-26 11:52:33
• date last changed: 2024-06-26 11:52:33