Processuell editionsplikt - En undersökning av den processuella editionspliktens förhållande till skyddet av personuppgifter

Abstract (Swedish)

Editionsinstitutet och den processuella editionsplikten möjliggör för en part att med domstolens hjälp, under vissa förutsättningar, avtvinga motpart eller tredje man skriftliga handlingar som kan tänkas äga betydelse som bevis i en pågående tvist. En hel del har skrivits om editionsinstitutet och den processuella editionsplikten. Trots detta är rättsläget i många avseende fortfarande oklart.

Högsta domstolen har de senaste åren avgjort ett antal mål där bifallsvillkoren för den processuell editionsplikten i 38 kap. 2 § RB varit uppe till prövning. Den 29 december 2023 kom även ett beslut från Högsta domstolen i NJA 2023 s. 1133 ”Personalliggaren” där frågan om editionsplikten i förhållande till EU-rättens integritetsskyddslagstiftning aktualiserades. Högsta domstolen valde i målet att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen (C-268/21 Norra Stockholm Bygg) och ställde ett par frågor om förhållandet mellan de svenska editionsreglerna och dataskyddsförordningen.

Uppsatsen utreder den processuella editionsplikten, med särskilt fokus på hur den processuella editionsplikten förhåller sig till skyddet av personuppgifter och dataskyddsförordningen.

För att ett editionsyrkande ska kunna bifallas av domstolen krävs att motparten eller tredje man faktiskt innehar efterfrågad skriftlig handling, att handlingen har blivit tillräckligt identifierad genom editionsyrkandet, att kravet på bevisrelevans är uppfyllt samt att intresseavvägningen mellan bevisningens relevans och motpartens intresse av att inte lämna ut handlingen måste utfalla till editionssökandens fördel. Den processuella editionspliktens omfattning har utvecklats i flera avseenden de senaste åren genom rättspraxis. Anpassningarna från domstolens sida har varit påkallade med hänsyn till den tekniska utvecklingen, och verkar ha utvidgat bifallsvillkoren i flertalet hänseenden. Exempelvis omfattar den processuella editionsplikten utöver skriftiga handlingar, även elektroniskt lagrade handlingar och uppgifter och kan avse ett tillhandahållande i elektronisk form.

Hur domstolen vidare ska förhålla sig till den rätten till skydd av personuppgifter och dataskyddsförordningens bestämmelser vid en editionsbegäran när de begärda handlingarna innehåller personuppgifter har klargjorts i Norra Stockholm Bygg-domen. Domstolen ska pröva en editionsbegäran mot bestämmelserna om laglig behandling av personuppgifter och de grundläggande principerna i dataskyddsförordningen. Särskild hänsyn ska tas till registrerades intressen vid den proportionalitetsprövning som måste genomföras. Det tycks dock krävas starka skäl för att ett editionsföreläggande ska kunna avslås med hänsyn till integritetsintresset av de registrerade. I stället väger rätten till effektivt domstolsskydd och en rättvis rättegång, som förutsätter att parterna har möjlighet att få tillgång till de handlingar som de kan behöva för att kunna bevisa sin talan, tungt vid en proportionalitetsprövning. Domstolen behöver även överväga om det behövs vidtas några skyddsåtgärder, såsom maskering, för att skydda de registrerades intressen när endast en del av personuppgifterna är nödvändiga för bevisändamålen.

Abstract

The procedural duty of disclosure enables a party, with the assistance of the court and under certain conditions, to compel the opposing party or a third party to produce written documents that may be deemed significant as evidence in an ongoing trial. Much has been written about the procedural duty of disclosure. Nevertheless, the legal landscape remains unclear in many respects.

In recent years, the Supreme Court has adjudicated several cases where the conditions for granting the procedural duty to disclose under Chapter 38, Section 2 of the Swedish Code of Judicial Procedure have been subject to examination. On December 29, 2023, the Supreme Court also issued a decision in case NJA 2023 s. 1133 “Personalliggaren” where the issue of procedural duty of disclosure in relation to EU data protection legislation was raised. In this case, the Supreme Court chose to seek a preliminary ruling from the Court of Justice of the European Union (C-268/21 Norra Stockholm Bygg) and posed several questions concerning the relationship between the Swedish provisions on procedural duty of disclosure and the General Data Protection Regulation (GDPR).

The thesis investigates the procedural duty of disclosure, with a particular focus on how it relates to the protection of personal data and GDPR.

For the court to grant a claim for procedural disclosure, it is required that the opposing party or a third party actually possess the requested documents, that the documents have been sufficiently identified in the order for production of documents, that the requirement of evidentiary relevance is fulfilled, and that the balance of interest between the relevance of the evidence and the opposing party's interest in not disclosing the information must favor the party requesting the disclosure. The scope of the procedural duty of disclosure has evolved in several respects in recent years through case law. Adaptations from the courts' side have been necessary in light of technological developments and can be said to have expanded the conditions for granting disclosure in several aspects. For example, the procedural duty of disclosure encompasses not only written documents but also electronically stored documents and data and providing those document and data in electronic form.

The manner in which the court shall address the right to protection of personal data and the provisions of the GDPR in relation to a disclosure request when the requested documents contain personal data has been clarified in the Norra Stockholm Bygg case. The court shall assess an order for production of documents against the provisions regarding lawful processing of personal data and the fundamental principles of the GDPR. The court is required to have regard to the interests of the data subjects concerned in the proportionality assessment that must be conducted. However, strong reasons seem to be required for a an order for production of documents to be rejected because of the privacy interests of the data subjects. Instead, the right to effective judicial protection and a right to a fair trial, which includes the parties to civil court proceedings must be in a position to access the evidence necessary to establish to the requisite standard the merits of their complaints, weighs heavily in the balancing of interests, carries considerable weight during a proportionality assessment. The court also needs to consider in the future whether protective measures, such as masking, need to be taken to safeguard the interests of the data subjects when only some of the personal data are necessary for evidentiary purposes.

• author: Sveger, Gabrielle
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Procedural duty of disclosure - An examination of the procedural duty of disclosure in relation to the protection of personal data
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, EU-rätt, processuell editionsplikt, dataskyddsförordningen, skyddet av personuppgifter, procedural duty of disclosure, GDPR
• language: Swedish
• id: 9152992
• date added to LUP: 2024-06-18 10:10:48
• date last changed: 2024-06-18 10:10:48