Skydd för individen eller hot mot forskningen? - En analys av debatten kring Sveriges etikprövningslag

Abstract

The Swedish Act (2003:460) concerning the ethical review of research involving humans (“Ethical Review Act”) has been widely criticized since its introduction. In the latest years the debate has been intensive, with critique from researchers in social studies, law and humanities. The critique is primarily implying that the Swedish Ethical Review Act aggravate certain types of research to that extent that this research can be considered limited and even threatened.

The purpose of this essay is, therefore, to investigate and analyse the debate concerning The Swedish Ethical Review Act, to then be able to discuss whether the referred system is a threat to research in certain fields. This is done by first answering the question “What does the Swedish Ethical Review System look like?”, using a legal dogmatic method. Thereafter the main critique toward the Ethical Review Act is presented, alongside the arguments put forward in the introduction of the law. The paper seeks to answer weather the Ethical Review Act is a threat to research within social studies, law and humanities. This answer is presented using an empirical critical discourse analysis.

It is claimed by those criticising the law that the threat to mentioned research is a consequence of the law being tailored to medical research, where the way of doing research is different than in other fields. In the fence of the Act, it is instead argued that the legislation is important to protect people being subject of research, as well as to maintain public trust for research.

In the finishing discussion it is concluded the ethical review will continue to be a fine line considering both the protection of individuals and freedom of research. It is then found that criticism is valid and that it could be the result of the law being tailored for medical research. It is also found that solutions such as exception for particular subjects and exception at consent given by the research subject would result in other new dilemmas.

The conclusion is that the Act is limiting research and should be changed and updated, which is best done by if the Government were to use the exception, 40 §, in the Ethical Review Act. It would there be needed to be made exception for those methods of research which, essentially, does not pose a threat for the individual subject to research, such as anonymization of names in legal cases.

Abstract (Swedish)

Sedan Sveriges etikprövningslag började gälla år 2004 har kritiken mot den varit omfattande. På senare år har debatten kring lagen varit extra intensiv, och kritiken kommer framför allt från forskare inom samhällsvetenskap, rättsvetenskap och humaniora. Kritiken mot lagen och Sveriges etikprövningssystem går i första hand ut på att etikprövningslagen försvårar vissa typer av forskning till den grad att denna forskning kan anses begränsad och till och med hotad.

Uppsatsens syfte är därför att undersöka och analysera just den debatt som förts kring Sveriges etikprövningslag, för att sedan kunna diskutera huruvida Sveriges system för etikprövning faktiskt är ett hot mot forskningen inom vissa områden. Detta görs genom att först med en rättsdogmatisk metod besvara frågeställningen “Hur ser Sveriges etikprövningssystem ut?”. Därefter presenteras den huvudsakliga kritiken som förts fram mot etikprövningslagen, samt de argument som lades fram vid lagens tillkomst. Uppsatsen största och bredaste frågeställning behandlar just frågan om ifall etikprövningslagens utformning innebär ett hot mot forskningen inom samhällsvetenskap, rättsvetenskap och humaniora. Nämnda frågeställning diskuteras, analyseras och besvaras med hjälp av en empirisk diskurskritisk metod.

Kritikerna menar att anledningen till att lagen hotar viss forskning i första hand beror på att etikprövningslagen är skapad, utformad och anpassad utifrån medicinsk och naturvetenskaplig forskning, där tillvägagångssättet för forskning ofta är ett helt annat än det inom samhällsvetenskap, rättsvetenskap och humaniora. Till lagens fördel argumenteras i stället i förarbetena för att lagen är viktig för att skydda forskningspersoner från fysisk och psykisk skada, samt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för vetenskaplig forskning.

I uppsatsens avslutande diskussion konstateras att etikprövning alltid kommer vara en fin balansgång, där det krävs ett skydd för individen samtidigt som forskningen inte får bli onödigt begränsad. Mycket av den kritik som framförts är berättigad, och det konstateras att detta kan bero på just det att lagen i högre grad är utformad efter medicinsk forskning. Det konstateras också att både ämnesundantag och undantag för samtycke skulle kunna vara lösningar på de problem som presenteras, men att båda dessa lösningar innefattar ytterligare problem i form av bland annat svåra gränsdragningsfrågor.

Slutsatsen blir den att lagen är begränsande och behöver ändras, och att det bästa sättet att göra detta skulle vara för regeringen att utnyttja det undantag som finns i 40 § EPL. Där bör de se till att göra undantag för sådana metoder för forskning som i grund och botten inte innebär någon risk för den enskilde forskningspersonen, så som anonymiserade uppgifter i rättsfall.

• author: Lieb Fredriksson, Andrea
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, offentlig rätt, etikprövning, forskning, forskningsetik
• language: Swedish
• id: 9153056
• date added to LUP: 2024-06-26 11:59:58
• date last changed: 2024-06-26 11:59:58