Forskningsavdrag och rättssäkerhet – En kritisk granskning av avdragets rättsliga reglering och dess tillämpning i domstol

Abstract

The possibility of reducing employer fees for people working in research and development (R&D), hereafter referred to as research deductions, was introduced in 2014. The aim was to strengthen Sweden's growth opportunities by creating incentives for companies to invest in R&D projects. However, criticism has arisen due to perceived legal uncertainty. Business representatives contend that the rules are challenging to apply and create delineation issues, thereby jeopardizing the deduction's function as a tax incentive.

The aim of the thesis was therefore to investigate how the regulation and application of the research deduction relate to legal certainty. By identifying and analysing any uncertainty factors, the paper aimed to contribute to a better understanding of what changes could be made to increase legal certainty.
In order to achieve this goal, a legal analytical method as defined by Sandgren is applied. This method is particularly advantageous for analysing and critically examining existing law. It also allows for the consideration of lower court practice when investigating how the research deduction is applied in practice. To describe the legal regulation of the deduction, a traditional legal doctrinal method is employed. Additionally, the paper draws on Frändberg's theory of legal certainty to guide the analysis of how the regulation and application of the research deduction relate to legal certainty.

The analysis revealed that neither the legal regulation nor the application of the research deduction fulfils the requirements of legal certainty. The definition of R&D contains subjective concepts that defy clear interpretation, making it impossible to determine which R&D activities qualify for deductions based solely on the legal text. Furthermore, the application of the deduction by administrative courts does not improve legal predictability. Many court rulings lack thorough explanations, hindering comprehension of the reasoning behind the decisions.

Consequently, the paper presents several proposals aimed at enhancing legal predictability and certainty for affected companies. Key recommendations include revised definitions of R&D, clear preparatory statements, reduced evidentiary requirements, and thorough justifications in administrative court rulings. By highlighting the challenges associated with research deductions and proposing suggestions for improvements, the hope is to inspire further efforts to improve legal certainty for companies applying for research deductions.

Abstract (Swedish)

År 2014 infördes en möjlighet till nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU), hädanefter kallat forskningsavdrag. Syftet var att stärka Sveriges tillväxtmöjligheter genom att skapa incitament för företag att satsa på FoU-projekt, men reglerna har kritiserats på grund av upplevda brister i rättssäkerheten. Näringslivsrepresentanter hävdar att reglerna är svårtillämpliga och skapar gränsdragningsproblematik, vilket riskerar medföra att avdragets funktion som skatteincitament går förlorat.

Uppsatsen avser därför undersöka hur regleringen och tillämpningen av forsknings-avdraget förhåller sig till rättssäkerhet. Genom att identifiera och analysera eventuella osäkerhetsfaktorer har uppsatsen som syfte att bidra till en bättre förståelse för vilka ändringar som kan vidtas för att öka rättssäkerheten.

För att uppnå syftet tillämpas en rättsanalytisk metod såsom den definieras av Sandgren. Det är en metod som med fördel kan användas för att analysera och kritiskt granska gällande rätt. Härigenom tillåts även beaktandet av underrättspraxis. Sådan praxis används för att undersöka hur forskningsavdraget tillämpas i praktiken, medan en traditionell rättsdogmatisk metod används för att redogöra för avdragets rättsliga reglering. Uppsatsen ansluter sig därutöver till Frändbergs teori om rättssäkerhet, vilken definierar rättssäkerhet som legal förutsebarhet. Härigenom uppställda villkor används sedan för att analysera hur forskningsavdragets reglering och tillämpning förhåller sig till rättssäkerhet.

Genom analysen konstateras att varken den rättsliga regleringen eller tillämpningen av forskningsavdraget uppfyller kraven på rättssäkerhet. Definition av FoU innehåller subjektiva begrepp som inte kan tilldelas en entydig innebörd, vilket gör det omöjligt att enbart utifrån lagtexten bedöma vilka arbeten med FoU som omfattas av avdragsrätten. Förvaltningsdomstolarnas tillämpning av avdraget förbättrar inte heller den legala förutsebarheten. Många domskäl är kortfattade och vagt motiverade, vilket försvårar förståelsen för hur domstolarna gjort sin bedömning.

Uppsatsen har därför presenterat ett antal förslag vars inkorporering hade ökat den legala förutsebarheten och därmed rättssäkerheten för berörda företag. De viktigaste förslagen är reviderade definitioner av FoU, tydliga förarbetsuttalanden, sänkta beviskrav samt tillfredsställande motiveringar i förvaltningsdomstolarnas domskäl. Genom att uppmärksamma problematiken kring forskningsavdrag och ge förslag på åtgärder är förhoppningen att fler ska inspireras att fortsätta arbetet med att förbättra rättssäkerheten för företag som ansöker om forskningsavdraget.

• author: Häger, My
• supervisor: Max Hjärtström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skatterätt, Forskningsavdrag, FoU, Rättssäkerhet
• language: Swedish
• id: 9153258
• date added to LUP: 2024-06-26 11:52:08
• date last changed: 2024-06-26 11:52:08