A Dialogue Between the Deaf? - An Analysis of the Scholarly Debate Regarding Self-Defence Against Non-State Actors
(2024) JURM02 20241Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- With the rise of attacks stemming from hostile non-state actors, the question of whether states can respond in self-defence against attacks from such enti-ties has become a pressing issue. This has led to a heated debate among legal scholars, with widespread disagreement on the legitimacy of using self-defence against non-state actors. The present thesis examines this scholarly debate, by analyzing the different argumentative approaches used by scholars to argue for or against the existence of a right to self-defence against non-state actors.
To examine this debate, the thesis consists of an analysis of academic writings on the right to self-defence. The writings analyzed are categorized into two main groups of scholars: the... (More) - With the rise of attacks stemming from hostile non-state actors, the question of whether states can respond in self-defence against attacks from such enti-ties has become a pressing issue. This has led to a heated debate among legal scholars, with widespread disagreement on the legitimacy of using self-defence against non-state actors. The present thesis examines this scholarly debate, by analyzing the different argumentative approaches used by scholars to argue for or against the existence of a right to self-defence against non-state actors.
To examine this debate, the thesis consists of an analysis of academic writings on the right to self-defence. The writings analyzed are categorized into two main groups of scholars: the ‘expansionists’ which advocate for an expanded right to self-defence, and the ‘restrictivists’ who argue for a more restrictive interpretation, preserving an inter-state self-defence regime which does not encompass non-state actors. The arguments of each group are organized into argumentative frameworks, identifying the evidence scholars use to support their claims, derived from the different sources of international law. This approach allows for a systematic comparison, revealing commonalities, patterns, and differences in the argumentative frameworks, offering a comprehensive overview of the debate.
The thesis finds that expansionists advocate for a lowered state attribution threshold or direct self-defence against non-state actors, while restrictivists adhere closely to the UN Charter's provisions and the jurisprudence of the International Court of Justice. The analysis reveals the central importance of state practice for both approaches, although from different outsets. Expansionists prioritize state behavior as evidence of evolving the law on self-defence, while restrictivists emphasize a rigorous methodology in interpreting international law. Concerns over expansionist argumentation are raised, as it may lead to unilateralism and therefore the potential erosion of the international legal framework. This highlights the need for a balanced approach to address contemporary threats against international peace and security posed by non-state actors. (Less) - Abstract (Swedish)
- I takt med att antalet attacker mot stater härrörande från icke-statliga aktörer har ökat under de senaste decennierna har frågan om staters rätt till självförsvar mot sådana aktörer blivit en hett debatterad fråga. I kölvattnet av detta har en stor akademisk diskussion har uppstått, med en utbredd oenighet mellan forskare om frågan huruvida stater har en rätt till självförsvar mot icke-statliga aktörer. I detta examensarbete undersöks denna debatt genom att analysera de olika argumentationsmetoder som används av forskare för att diskutera existensen av rätten till självförsvar mot icke-statliga aktörer inom folkrätten.
Undersökningen genomförs genom en omfattande analys av akademiska texter som behandlar ämnet om staters rätt till... (More) - I takt med att antalet attacker mot stater härrörande från icke-statliga aktörer har ökat under de senaste decennierna har frågan om staters rätt till självförsvar mot sådana aktörer blivit en hett debatterad fråga. I kölvattnet av detta har en stor akademisk diskussion har uppstått, med en utbredd oenighet mellan forskare om frågan huruvida stater har en rätt till självförsvar mot icke-statliga aktörer. I detta examensarbete undersöks denna debatt genom att analysera de olika argumentationsmetoder som används av forskare för att diskutera existensen av rätten till självförsvar mot icke-statliga aktörer inom folkrätten.
Undersökningen genomförs genom en omfattande analys av akademiska texter som behandlar ämnet om staters rätt till självförsvar gentemot icke-statliga aktörer. Texterna kategoriseras i två huvudgrupper av forskare, varav den ena är "expansionisterna" som förespråkar en utvidgad rätt till självförsvar, och den andra, ”restriktivisterna", argumenterar för en mer restriktiv tolkning och bevarar det mellanstatliga ramverk som inte omfattar en rätt till självförsvar gentemot icke-statliga aktörer. De argumentationsmetoder som används av forskarna identifieras genom en kartläggning av hur rättskällorna inom folkrätten används för att stödja argumentationen. Detta tillvägagångssätt möjliggör en systematisk genomgång av de olika argumentationsmetoderna som visar på likheter, skillnader och mönster i de argumentativa ramverk som används, och möjliggör således en god översikt av debatten.
Av analysen framgår att expansionisterna antingen förespråkar en sänkt nivå gällande att hänföra väpnade angrepp utförda av icke-statliga aktörer till stater, eller att stater hade en direkt rätt till självförsvar gentemot icke-statliga aktörer. Restriktivisterna ligger däremot nära den traditionella tolkningen av FN-stadgans bestämmelser och Internationella domstolens rättspraxis, och förespråkar en högre nivå av hänförlighet till stater. Av analysen framkommer även att staters praxis är av central betydelse för båda dessa synsätt, även om utgångspunkterna för argumentationen kring dessa är olika. Expansionisterna framför att statspraxis bevisar att en utveckling av rätten till självförsvar har skett, medan restriktivister betonar en rigorös metodik och förhållningssätt gentemot folkrättsliga källor för att kunna dra acceptabla slutsatser. Slutligen yttras farhågor gentemot den expansionistiska argumentationen, eftersom den kan riskera att leda till unilateralism och därmed potentiellt urholka det folkrättsliga och multilaterala systemet. Detta understryker behovet av ett balanserat förhållningssätt från både stater och forskare gentemot rätten till självförsvar för att på bästa sätt hantera det hot som icke-statliga aktörer utgör för internationell fred och säkerhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9153387
- author
- Nyhlén, Ludvig LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM02 20241
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Public international law, folkrätt, self-defence, Non-state actors, Use of Force, International Law, self-defense
- language
- English
- id
- 9153387
- date added to LUP
- 2024-06-17 17:51:54
- date last changed
- 2024-06-17 17:51:54
@misc{9153387,
abstract = {{With the rise of attacks stemming from hostile non-state actors, the question of whether states can respond in self-defence against attacks from such enti-ties has become a pressing issue. This has led to a heated debate among legal scholars, with widespread disagreement on the legitimacy of using self-defence against non-state actors. The present thesis examines this scholarly debate, by analyzing the different argumentative approaches used by scholars to argue for or against the existence of a right to self-defence against non-state actors.
To examine this debate, the thesis consists of an analysis of academic writings on the right to self-defence. The writings analyzed are categorized into two main groups of scholars: the ‘expansionists’ which advocate for an expanded right to self-defence, and the ‘restrictivists’ who argue for a more restrictive interpretation, preserving an inter-state self-defence regime which does not encompass non-state actors. The arguments of each group are organized into argumentative frameworks, identifying the evidence scholars use to support their claims, derived from the different sources of international law. This approach allows for a systematic comparison, revealing commonalities, patterns, and differences in the argumentative frameworks, offering a comprehensive overview of the debate.
The thesis finds that expansionists advocate for a lowered state attribution threshold or direct self-defence against non-state actors, while restrictivists adhere closely to the UN Charter's provisions and the jurisprudence of the International Court of Justice. The analysis reveals the central importance of state practice for both approaches, although from different outsets. Expansionists prioritize state behavior as evidence of evolving the law on self-defence, while restrictivists emphasize a rigorous methodology in interpreting international law. Concerns over expansionist argumentation are raised, as it may lead to unilateralism and therefore the potential erosion of the international legal framework. This highlights the need for a balanced approach to address contemporary threats against international peace and security posed by non-state actors.}},
author = {{Nyhlén, Ludvig}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{A Dialogue Between the Deaf? - An Analysis of the Scholarly Debate Regarding Self-Defence Against Non-State Actors}},
year = {{2024}},
}