Strejkrätt på andra sidan sundet - En komparativ studie av sympatiåtgärders lovlighet i svensk och dansk rätt

Abstract (Swedish)

I denna uppsats undersöks rätten att vidta sympatiåtgärder i svensk och dansk rätt, för att sedan redogöra för de likheter och skillnader som finns mellan rättssystemen. Uppsatsens frågeställningar är hur rätten till sympatiåtgärder ser ut enligt svensk och dansk rätt, samt vilka likheter och skillnader som finns. För att besvara den första frågeställningen används den rättsdogmatiska metoden, och för att besvara den andra frågeställningen används den komparativa metoden. Endast arbetstagarsidans rätt att vidta sympatiåtgärder behandlas i uppsatsen.
För att lovligen få vidta sympatiåtgärder enligt svensk rätt krävs att den primära stridsåtgärden som sympatiåtgärden ska stödja är lovlig, samt att sympatiåtgärden är av tillfällig natur. I svensk rätt är en sympatiåtgärd olovlig om den vidtas till stöd för en primäråtgärd som enbart vidtagits för skens skull, eller om den på något sätt används för att åstadkomma ändringar i det egna, gällande kollektivavtalet.
För att lovligen få vidta sympatiåtgärder enligt dansk rätt krävs att primäråtgärden är lovlig. Dessutom krävs att de fackförbund som vidtar primäråtgärden och sympatiåtgärden har en intressegemenskap. Det krävs också att sympatiåtgärden är ägnad att påverka primärkonflikten. Slutligen krävs att de medel som används vid sympatiåtgärden står i proportion till de mål som organisationen i primärkonflikten vill uppnå. Sympatiåtgärderna måste vara proportionerliga i förhållande till motparten i både primärkonflikten och sympatikonflikten.
Den största likheten mellan svensk och dansk rätt är att det krävs en lovlig primäråtgärd för att lovligen få vidta en sympatiåtgärd. Svensk rätt saknar dock krav på intressegemenskap, proportionalitet och att sympatiåtgärden ska påverka primärkonflikten. På det sätt som dessa krav har tillämpats i dansk rättspraxis utgör kraven dock ingen större inskränkning jämfört med svensk rätt, med undantag för kravet på intressegemenskap. Dansk rätt saknar i sin tur uttryckliga förbud mot att vidta sympatiåtgärder för att försöka ändra det egna kollektivavtalet, samt när primäråtgärden vidtagits för skens skull. Utifrån dansk rättspraxis anser jag det dock troligt att situationer omfattade av de två nyss nämnda förbuden hade förbjudits även i dansk rätt, men utifrån andra resonemang. Dansk rätt saknar också ett krav på att sympatiåtgärder ska vara av tillfällig natur. Det är oklart hur sympatiåtgärder som inte är tillfälliga skulle behandlas enligt dansk rätt.

Abstract

In this paper, the right to take industrial action in support of another industrial action (sympathy actions) according to Swedish and Danish law is examined, to then find the similarities and differences between the two legal systems. The questions of the paper are what the right to sympathy actions is according to Swedish and Danish law, and what the similarities and differences are. To answer the first question a legal doctrinal method is used, and to answer the second question a comparative method is used. The paper only examines the right to take sympathy actions for the labour unions.
For sympathy actions to be allowed according to Swedish law, the industrial action it supports (hereby primary action) must be lawful, and the sympathy action must also be of temporary nature. According to Swedish law, a sympathy action is unlawful if the primary action it supports is taken only for the sake of appearances. It is also unlawful if the sympathy action is used to change the collective labour agreement that binds the labour union taking the sympathy action.
For sympathy actions to be lawful according to Danish law, the primary action it supports must be lawful. In addition, the labour union that takes the sympathy action and the labour union that takes the primary action must have a community of interest. The sympathy action must also affect the primary conflict. Lastly, the means used in the sympathy conflict must be proportionate to the objectives that the organisation taking the primary action want to achieve. It must be proportionate towards the counterpart to both the primary and sympathy action.
The biggest similarity between Swedish and Danish law is that a lawful sympathy action can only support a lawful primary action. Swedish law has no requirements of community of interest, proportionality or that the sympathy action must affect the primary conflict. In the way that these requirements have been interpreted in Danish case law, they don’t restrict the right to take sympathy actions much more compared to Swedish law, except for the community of interest requirement. Danish law, in turn, lacks explicit prohibitions to take sympathy actions in order to change the collective labour agreement that binds the labour union taking the sympathy action, as well as when the primary action is taken for appearances sake. However, based on Danish case law, I would argue that the situations covered by the prohibitions according to Swedish law would also be found unlawful according to Danish law, but based on different reasoning. Danish law also has no requirement for sympathy actions to be of temporary nature. It is unclear how non-temporary sympathy actions would be handled according to Danish law.

• author: Lindqvist, Max
• supervisor: Ulf Linderfalk
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, komparativ rätt, stridsåtgärder, sympatiåtgärder
• language: Swedish
• id: 9153435
• date added to LUP: 2024-06-26 12:00:42
• date last changed: 2024-06-26 12:00:42