Underentreprenörskedjor och deras påverkan på entreprenader med avseende på antal fel

Abstract (Swedish)

SYFTE
Syftet med denna studie är att utreda huruvida en entreprenads slutresultat påverkas av mängden underentreprenörer med avseende på antal besiktningsanmärkningar.

FRÅGESTÄLLNINGAR
Hur frekvent kontrakterar underentreprenörer egna underentreprenörer, det vill säga skapar underentreprenörskedjor, och är fenomenet vanligare för vissa kategorier av underentreprenörer?
Hur påverkar antal led av underentreprenörer mängden besiktningsanmärkningar och för vilken kategori av underentreprenör uppstår flest besiktningsanmärkningar?
Hur hanteras ansvar och avhjälpande för uppkomna fel?

METOD
Studiens metod är av kvalitativ karaktär där resultaten utgörs av en genomförd fallstudie vilken innefattar en dokumentstudie samt en intervjustudie. Fallstudien föregås av en litteraturgenomgång.

SLUTSATS
Det konstaterades att det är ovanligt att det förekommer underentreprenörskedjor längre än två led och i särskilda fall tre led. Underentreprenörer för kategorierna VS och ventilation har däremot för två av de tre studerade projekten kontrakterats i tre led. Fenomenet med att kontraktera flera underentreprenörer parallellt i det första ledet är särskilt vanligt inom området bygg för kategorin snickare. Det framkom även att det är vanligt att flera underentreprenörer kontrakteras parallellt i det andra ledet för kategorierna mark, el, VS och ventilation. Underentreprenörer kontrakterade av huvudentreprenören tar i första hand in egna underentreprenörer för att öka bemanning vid tids- eller resursbrist alternativt om kompetenser att utföra vissa arbeten saknas. För en underentreprenad av större omfattning tenderar även underentreprenören att anlita fler egna underentreprenörer.

Det finns tendenser för två av projekten som indikerar att längre underentreprenörskedjor och fler underentreprenörer för kategorier inom området bygg leder till ökad förekomst av besiktningsanmärkningar. Detta gäller för kategorierna snickare, målning, kakel och fönster. Vidare ådrar sig kategorierna målning, fog och snickare flest besiktningsanmärkningar. För dessa kategorier genomfördes en fördjupning för att kategorisera besiktningsanmärkningarna och utreda hur de fördelar sig, där det framkom att majoriteten av anmärkningarna för målaren var av typen ”märken och skador”. Troligtvis uppstår anmärkningar av denna typ av övriga underentreprenörers slarv eller oaktsamhet då de utför sina arbeten eller avhjälpande åtgärder.

Underentreprenörer som direkt kan hållas ansvariga för en specifik besiktningsanmärkning ska på egen hand bekosta avhjälpandet. Tillkommande kostnader för anmärkningar där det inte är klarlagt vem som är ansvarig, exempelvis om det krävs bättringsmålning för att åtgärda märken och skador, fördelas procentuellt mellan underentreprenörerna baserat på den tid de arbetat i lägenheten. En sådan fördelning är dock svår att utföra och leder inte sällan till diskussioner, varför huvudentreprenören ofta får bära en stor del av kostnaderna.

Popular Abstract (Swedish)

UNDERENTREPRENÖRSKEDJAN: HUR DEN PÅVERKAR EN ENTREPRENAD MED AVSEENDE PÅ ANTAL FEL
Det finns tendenser som indikerar att förekomsten av besiktningsanmärkningar för vissa typer av arbeten ökar när antalet inblandade underentreprenörer blir fler. En underentreprenad uppstår då en entreprenör som åtagit sig att utföra arbete kontrakterar en annan entreprenör att utföra delar av eller hela dennes arbete. Fenomenet kan fortsätta i flera led om underentreprenörer tar in egna underentreprenörer, så kallade underentreprenörskedjor bildas. Frågor som då kan uppstå är om det blir fler fel i entreprenaden om kedjan blir längre, samt vem som ska ta ansvar och bekosta felen.

De flesta, om inte alla, byggföretag i Sverige kontrakterar underentreprenörer i olika stor utsträckning för att driva igenom ett större byggprojekt. Byggföretag som däremot anlitar underentreprenörer för alla typer av arbeten är relativt ovanliga på den svenska marknaden. Fenomenet kan dock komma att bli vanligare i framtiden varför det är av intresse att utreda huruvida underentreprenörer påverkar en entreprenad i form av antal fel vid besiktning. Förekomsten av underentreprenörer har kartlagts för ett byggföretag som saknar egna yrkesarbetare genom att studera hur ofta det kontrakteras underentreprenörer i flera led. Studien bedöms således vara av särskilt intresse och användning för de byggföretag som utför byggentreprenader med framförallt många underentreprenörer kontrakterade.

Studien har kartlagt tre nybyggnadsprojekt av flerbostadshus där ansvarig huvudentreprenör uteslutande kontrakterat underentreprenörer. Studien har resulterat i att det finns tendenser som visar att en längre underentreprenörskedja för en avgränsad del av projektet, och fler underentreprenörer inblandade, leder till fler noterade besiktningsanmärkningar. Detta fenomen är synligt inom området bygg för kategorierna målning, snickare, fönster och kakel. Underentreprenörskedjor är välkänt inom byggbranschen och det diskuteras ofta om det finns en risk för oseriösa aktörer längre ned i kedjan som beställaren eller huvudentreprenören saknar kontroll över. Det har däremot konstaterats i studien att det finns möjlighet att begränsa antalet led i kedjan. Det har också framkommit att underentreprenörer i första hand tar in egna underentreprenörer för att öka bemanning vid tids- eller resursbrist alternativt om kompetenser att utföra vissa arbeten saknas. För en underentreprenad av större omfattning, eller med många olika typer av arbeten, tenderar antalet underentreprenörer i det andra ledet att bli fler.

Typiska fel som uppstår i lägenheter under produktion är märken, fläckar och skador på färdiga ytskikt vilka målaren sätts som ansvarig för. Dessa fel beror rimligtvis inte på målaren själv, utan uppstår genom andra underentreprenörers slarv eller oaktsamhet när de arbetar i en lägenhet. Sådana fel är givetvis enkla att åtgärda genom bättringsmålning. Huvudentreprenörens svårighet ligger däremot i att bevisa vilka underentreprenörer som orsakat sådana anmärkningar, och hur kostnaderna som uppstår för åtgärdande ska fördelas ut.

Studien har resulterat i att det finns svårigheter för en utomstående part att granska besiktningsprotokoll. Vidare har det visat sig att besiktningsmän använder olika typer av tillvägagångssätt och strukturer när de upprättar besiktningsprotokoll varför det kan vara svårt att jämföra olika projekt.

Kartläggningen bestod av en genomgång av besiktningsprotokoll och listor av involverade underentreprenörer för de studerade projekten. En struktur togs fram för områdena bygg, installationer och yttre arbeten med tillhörande kategorier. Till denna struktur kopplades respektive underentreprenörer och ett mönster med underentreprenörskedjor framträdde. Vidare adderades noterade anmärkningar från besiktningsprotokollen till de olika kategorierna varpå slutsatser kunde formuleras om vilka kategorier som ådrar sig flest besiktningsanmärkningar och huruvida underentreprenörskedjans längd påverkar förekomsten av fel.

Slutligen har fenomenet med många underentreprenörer i flera led diskuterats flitigt i media den senaste tiden efter ett par uppmärksammade olyckor i byggbranschen. Det finns fortfarande många outforskade frågor som behöver besvaras för att ge en komplett bild av hur ett ökat antal underentreprenörer påverkar byggbranschen.

• author: Åkesson, Oskar and Öhrn, Carl
• supervisor: Rikard Sundling
• organization: Construction Management
• alternative title: Subcontractor chains and their impact on contracts regarding the number of errors
• course: VBEM01 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Underentreprenör, underentreprenörskedja, besiktning, kvalitetskontroll
• publication/series: 0349-4969
• report number: 5716
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBP-24/5716-SE
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Rikard Sundling; Examinator: Stefan Olander
• id: 9153701
• date added to LUP: 2024-05-23 11:35:36
• date last changed: 2024-05-23 11:35:36