IVA-delirium hos vuxna intensivvårdspatienter Riskfaktorer och prevalens
(2024) SINM22 20241Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: IVA-delirium är ett vanligt förekommande tillstånd på intensivvårdsavdelningen
och leder till ett stort lidande för drabbade patienter och deras närstående. Tillståndet
klassificeras som ett neurokognitivt syndrom och kan innebära en störning i kognition genom
exempelvis försämrat minne, perception eller desorientering. Forskning har visat att det också
leder till en förlängd vårdtid och högre mortalitet. För att kunna förebygga IVA-delirium
behövs forskning som identifierar riskfaktorer.
Syfte: Syftet var att beskriva prevalens av IVA-delirium och riskfaktorer för utveckling av
IVA-delirium hos vuxna intensivvårdspatienter, från 2015 och framåt.
Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats har... (More) - Bakgrund: IVA-delirium är ett vanligt förekommande tillstånd på intensivvårdsavdelningen
och leder till ett stort lidande för drabbade patienter och deras närstående. Tillståndet
klassificeras som ett neurokognitivt syndrom och kan innebära en störning i kognition genom
exempelvis försämrat minne, perception eller desorientering. Forskning har visat att det också
leder till en förlängd vårdtid och högre mortalitet. För att kunna förebygga IVA-delirium
behövs forskning som identifierar riskfaktorer.
Syfte: Syftet var att beskriva prevalens av IVA-delirium och riskfaktorer för utveckling av
IVA-delirium hos vuxna intensivvårdspatienter, från 2015 och framåt.
Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats har utförts och syntes utan
metaanalys har använts som analysmetod. Inkluderade studier har hittats i PubMed och
Cinahl, och har utförts i olika delar av världen. I samtliga studier har symtom på IVAdelirium identifierats med hjälp av mätinstrumenten CAM-ICU eller ICDSC.
Resultat: I resultatet inkluderades nio artiklar. Prevalensen av IVA-delirium i inkluderade
studier varierade mellan 6,3% och 55,8%, med medianen 31%. De riskfaktorer som förekom
mest frekvent var höga APACHE II/SOFA-poäng, lång vårdtid på IVA, mekanisk ventilation,
hög ålder och användning av sedering/analgetika.
Slutsats: IVA-delirium är fortsatt ett stort problem inom intensivvården och orsakar stort
lidande för patienter och närstående. Utifrån syftet gällande att studera aktuell forskning efter
2015 kan inga större skillnader urskiljas. Riskfaktorerna är i stort sett likvärdiga jämfört med
tidigare forskning, även prevalensen är inom ramarna för vad tidigare forskning visat. Det är
svårt att dra en slutsats av ett litet material då endast nio studier ingick, men kan ge en
riktning för vidare forskning. Fler studier med ett större underlag behövs, där även preventiva
åtgärder utvärderas. Aktuella preventiva åtgärder så som ABCDEF-bundle har visat sig vara
effektiva för att minska uppkomsten av IVA-delirium. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155338
- author
- Petersson, Josefin LU and Kaspersson, Emma LU
- supervisor
- organization
- course
- SINM22 20241
- year
- 2024
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- IVA-delirium, riskfaktorer, prevalens
- language
- Swedish
- id
- 9155338
- date added to LUP
- 2024-05-30 09:51:40
- date last changed
- 2024-05-30 09:51:40
@misc{9155338, abstract = {{Bakgrund: IVA-delirium är ett vanligt förekommande tillstånd på intensivvårdsavdelningen och leder till ett stort lidande för drabbade patienter och deras närstående. Tillståndet klassificeras som ett neurokognitivt syndrom och kan innebära en störning i kognition genom exempelvis försämrat minne, perception eller desorientering. Forskning har visat att det också leder till en förlängd vårdtid och högre mortalitet. För att kunna förebygga IVA-delirium behövs forskning som identifierar riskfaktorer. Syfte: Syftet var att beskriva prevalens av IVA-delirium och riskfaktorer för utveckling av IVA-delirium hos vuxna intensivvårdspatienter, från 2015 och framåt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats har utförts och syntes utan metaanalys har använts som analysmetod. Inkluderade studier har hittats i PubMed och Cinahl, och har utförts i olika delar av världen. I samtliga studier har symtom på IVAdelirium identifierats med hjälp av mätinstrumenten CAM-ICU eller ICDSC. Resultat: I resultatet inkluderades nio artiklar. Prevalensen av IVA-delirium i inkluderade studier varierade mellan 6,3% och 55,8%, med medianen 31%. De riskfaktorer som förekom mest frekvent var höga APACHE II/SOFA-poäng, lång vårdtid på IVA, mekanisk ventilation, hög ålder och användning av sedering/analgetika. Slutsats: IVA-delirium är fortsatt ett stort problem inom intensivvården och orsakar stort lidande för patienter och närstående. Utifrån syftet gällande att studera aktuell forskning efter 2015 kan inga större skillnader urskiljas. Riskfaktorerna är i stort sett likvärdiga jämfört med tidigare forskning, även prevalensen är inom ramarna för vad tidigare forskning visat. Det är svårt att dra en slutsats av ett litet material då endast nio studier ingick, men kan ge en riktning för vidare forskning. Fler studier med ett större underlag behövs, där även preventiva åtgärder utvärderas. Aktuella preventiva åtgärder så som ABCDEF-bundle har visat sig vara effektiva för att minska uppkomsten av IVA-delirium.}}, author = {{Petersson, Josefin and Kaspersson, Emma}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{IVA-delirium hos vuxna intensivvårdspatienter Riskfaktorer och prevalens}}, year = {{2024}}, }