Svenska kvinnliga rugbyspelares erfarenhet av återgång till rugby efter en främre korsbandsrekonstruktion - en kvalitativ intervjustudie
(2024) FYPK58 20241Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är vanliga inom idrotten, särskilt i aktiviteter som innebär hopp, snabba vändningar och plötsliga riktningsförändringar. Kvinnliga idrottare löper en högre risk att drabbas av ACL-skador i jämförelse med män. Att återvända till idrotten efter ACL-rekonstruktion innebär fysiska och mentala utmaningar. Rugby, en globalt populär kontaktsport, har en hög förekomst av ACL-skador, men forskning
om skador och återgång till spel förbiser ofta kvinnliga spelare.
Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska svenska kvinnliga rugbyspelares erfarenheter av att återvända till sporten efter en främre korsbandsrekonstruktion. Vidare var även syftet att undersöka deras uppfattning om hur... (More) - Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är vanliga inom idrotten, särskilt i aktiviteter som innebär hopp, snabba vändningar och plötsliga riktningsförändringar. Kvinnliga idrottare löper en högre risk att drabbas av ACL-skador i jämförelse med män. Att återvända till idrotten efter ACL-rekonstruktion innebär fysiska och mentala utmaningar. Rugby, en globalt populär kontaktsport, har en hög förekomst av ACL-skador, men forskning
om skador och återgång till spel förbiser ofta kvinnliga spelare.
Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska svenska kvinnliga rugbyspelares erfarenheter av att återvända till sporten efter en främre korsbandsrekonstruktion. Vidare var även syftet att undersöka deras uppfattning om hur rehabiliteringsprocessen och återgången till sport kunde ha optimerats.
Metod: Rekryteringen av deltagare skedde genom ett ändamålsenligt strategiskt urval där rugbyklubbar kontaktades via mail, samt ett bekvämlighetsurval via sociala medier. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare, kompletterat med självskattningsformulären Tegners aktivitetsskala för att bedöma aktivitetsnivå och ACL-RSI för att bedöma psykologisk beredskap att återvända till sport. För att analysera datan
användes innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.
Resultat: Genom den kvalitativa analysen framkom fem huvudkategorier: (1) betydelsen av deltagande och gemenskap för återgång, (2) konsten att bibehålla motivation, (3) sjukvårdspersonal och rehabilitering, (4) rehabilitering och dess utmaningar och (5) psykologiska faktorer som påverkar återgången. Varje kategori omfattar olika subkategorier och ger insikter i det komplexa samspel mellan fysiska, sociala och psykologiska aspekter av rehabilitering och återgång till sport. Resultaten understryker vikten av omfattande stöd från omgivningen och vikten av individualiserad rehabilitering för att underlätta framgångsrik återgång till sport efter skada.
Slutsats: Rehabilitering och återgång till idrott efter en främre korsbandsskada är komplex och kräver socialt stöd, individanpassad vård och både fysiskt och psykologiskt stöd. Kliniska implikationer föreslås för att förbättra rehabiliteringen, varav patientens sociala nätverk och
mental stöttning bör belysas. Brist på skadeförebyggande träning inom svensk damrugby belystes i resultatet. Ytterligare forskning behövs för att förbättra rehabiliteringen för svenska kvinnliga rugbyspelare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9156010
- author
- Tern, Linn LU and Petersson Torle, Lisa LU
- supervisor
- organization
- course
- FYPK58 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- ACL-skada, Främre korsbandsskada, Idrottspsykologi, Kvinnliga idrottare, Rugby, Återgång till idrott
- language
- Swedish
- id
- 9156010
- date added to LUP
- 2025-04-25 17:38:34
- date last changed
- 2025-04-25 17:38:34
@misc{9156010,
abstract = {{Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är vanliga inom idrotten, särskilt i aktiviteter som innebär hopp, snabba vändningar och plötsliga riktningsförändringar. Kvinnliga idrottare löper en högre risk att drabbas av ACL-skador i jämförelse med män. Att återvända till idrotten efter ACL-rekonstruktion innebär fysiska och mentala utmaningar. Rugby, en globalt populär kontaktsport, har en hög förekomst av ACL-skador, men forskning
om skador och återgång till spel förbiser ofta kvinnliga spelare.
Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska svenska kvinnliga rugbyspelares erfarenheter av att återvända till sporten efter en främre korsbandsrekonstruktion. Vidare var även syftet att undersöka deras uppfattning om hur rehabiliteringsprocessen och återgången till sport kunde ha optimerats.
Metod: Rekryteringen av deltagare skedde genom ett ändamålsenligt strategiskt urval där rugbyklubbar kontaktades via mail, samt ett bekvämlighetsurval via sociala medier. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare, kompletterat med självskattningsformulären Tegners aktivitetsskala för att bedöma aktivitetsnivå och ACL-RSI för att bedöma psykologisk beredskap att återvända till sport. För att analysera datan
användes innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.
Resultat: Genom den kvalitativa analysen framkom fem huvudkategorier: (1) betydelsen av deltagande och gemenskap för återgång, (2) konsten att bibehålla motivation, (3) sjukvårdspersonal och rehabilitering, (4) rehabilitering och dess utmaningar och (5) psykologiska faktorer som påverkar återgången. Varje kategori omfattar olika subkategorier och ger insikter i det komplexa samspel mellan fysiska, sociala och psykologiska aspekter av rehabilitering och återgång till sport. Resultaten understryker vikten av omfattande stöd från omgivningen och vikten av individualiserad rehabilitering för att underlätta framgångsrik återgång till sport efter skada.
Slutsats: Rehabilitering och återgång till idrott efter en främre korsbandsskada är komplex och kräver socialt stöd, individanpassad vård och både fysiskt och psykologiskt stöd. Kliniska implikationer föreslås för att förbättra rehabiliteringen, varav patientens sociala nätverk och
mental stöttning bör belysas. Brist på skadeförebyggande träning inom svensk damrugby belystes i resultatet. Ytterligare forskning behövs för att förbättra rehabiliteringen för svenska kvinnliga rugbyspelare.}},
author = {{Tern, Linn and Petersson Torle, Lisa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svenska kvinnliga rugbyspelares erfarenhet av återgång till rugby efter en främre korsbandsrekonstruktion - en kvalitativ intervjustudie}},
year = {{2024}},
}