Kan värmemätningar på bruk ersätta hållfasthetsmätningar?
(2024) In LUTVDG/TVBM VBML05 20241Division of Building Materials
- Abstract (Swedish)
- Betong är världens mest använda byggnadsmaterial och kan användas i många olika syften. Betong består av cement som bindemedel och vatten, sand och sten (ballast).Tillverkningen av cement är problematisk eftersom det medför stora koldioxidutsläpp och det har varit ett fokus inom branschen att minska miljöpåverkan. De framsteg som har gjorts för att minska miljöpåverkan är bland annat att använda alternativa bindemedel som exempelvis flygaska och masugnsslagg, optimering av betongrecept för att minska andel cement och återvinning av krossad betong som ballast.
Bedömning av bindemedels kvalitet genomförs genom hållfasthetsprov på bruk- och betongprover ett flertal gånger för att säkerhetsställa hållfastheten och genomförs vid olika... (More) - Betong är världens mest använda byggnadsmaterial och kan användas i många olika syften. Betong består av cement som bindemedel och vatten, sand och sten (ballast).Tillverkningen av cement är problematisk eftersom det medför stora koldioxidutsläpp och det har varit ett fokus inom branschen att minska miljöpåverkan. De framsteg som har gjorts för att minska miljöpåverkan är bland annat att använda alternativa bindemedel som exempelvis flygaska och masugnsslagg, optimering av betongrecept för att minska andel cement och återvinning av krossad betong som ballast.
Bedömning av bindemedels kvalitet genomförs genom hållfasthetsprov på bruk- och betongprover ett flertal gånger för att säkerhetsställa hållfastheten och genomförs vid olika åldrar. För bruk gjuts prismor av bruk som sedan utsätts för tryck. Hållfasthetsprovning är resurskrävande och en alternativ metod är isoterm kalorimetri där värmeutvecklingen från reaktionen mellan bindemedel och vatten mäts. Enligt tidigare studier finns det linjära samband mellan hållfastheten och värmeutvecklingen för olika typer av bruk.
Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheten att använda sig av värmemätningar med kalorimetri, istället för hållfasthetsmätningar med tryckprovning,för att uppskatta bindemedels kvalitet. Genom att placera ut punkter av värmeutveckling med motsvarande hållfasthet i diagrammet framkommer ett samband, genom vilken hållfasthet borde kunna fås fram.
Detta arbete är gjort i samarbete med Swecem som gjorde hållfasthetsmätningarna som jämfördes med värmemätningar gjorda på LTH med hjälp av kalorimetri. I examensarbetet har olika bindemedel undersökts: ett Portlandkalkstencement med olika halter masugnsslagg, anläggningscement med flygaska och masugnsslagg, samt nya typer av bindemedel, ett supersulfatcement (SSC) och ett Belite-Ye'elimite-Ferrite cement (BYF).
För alla bindemedel gjordes värmemätningar på både bruk och pasta.
För alla bindemedel framkom ett linjärt samband mellan hållfasthet och värmemätning, dock skilde sig alla bindemedel från varandra och ett generellt samband framkom inte. För varje inbördes bindemedel var det en mindre skillnad mellan värmemätningarna på bruk och pasta. Av arbetet framkommer det även att värmemätningar sannolikt kan ersätta en stor del av hållfasthetsmätningar gjorda med tryckprovningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9156136
- author
- Rosenkvist, Ida LU and Petruskeviciute, Judita LU
- supervisor
-
- Lars Wadsö LU
- organization
- course
- VBML05 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Tryckhållfasthetsmätningar, hållfasthetsmätningar av bruk, värmemätningar, isoterm kalorimetri, cement.
- publication/series
- LUTVDG/TVBM
- report number
- 5137
- other publication id
- LUTVDG/TVBB-5137-SE
- language
- Swedish
- id
- 9156136
- date added to LUP
- 2024-05-31 15:32:02
- date last changed
- 2024-05-31 15:32:02
@misc{9156136,
abstract = {{Betong är världens mest använda byggnadsmaterial och kan användas i många olika syften. Betong består av cement som bindemedel och vatten, sand och sten (ballast).Tillverkningen av cement är problematisk eftersom det medför stora koldioxidutsläpp och det har varit ett fokus inom branschen att minska miljöpåverkan. De framsteg som har gjorts för att minska miljöpåverkan är bland annat att använda alternativa bindemedel som exempelvis flygaska och masugnsslagg, optimering av betongrecept för att minska andel cement och återvinning av krossad betong som ballast.
Bedömning av bindemedels kvalitet genomförs genom hållfasthetsprov på bruk- och betongprover ett flertal gånger för att säkerhetsställa hållfastheten och genomförs vid olika åldrar. För bruk gjuts prismor av bruk som sedan utsätts för tryck. Hållfasthetsprovning är resurskrävande och en alternativ metod är isoterm kalorimetri där värmeutvecklingen från reaktionen mellan bindemedel och vatten mäts. Enligt tidigare studier finns det linjära samband mellan hållfastheten och värmeutvecklingen för olika typer av bruk.
Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheten att använda sig av värmemätningar med kalorimetri, istället för hållfasthetsmätningar med tryckprovning,för att uppskatta bindemedels kvalitet. Genom att placera ut punkter av värmeutveckling med motsvarande hållfasthet i diagrammet framkommer ett samband, genom vilken hållfasthet borde kunna fås fram.
Detta arbete är gjort i samarbete med Swecem som gjorde hållfasthetsmätningarna som jämfördes med värmemätningar gjorda på LTH med hjälp av kalorimetri. I examensarbetet har olika bindemedel undersökts: ett Portlandkalkstencement med olika halter masugnsslagg, anläggningscement med flygaska och masugnsslagg, samt nya typer av bindemedel, ett supersulfatcement (SSC) och ett Belite-Ye'elimite-Ferrite cement (BYF).
För alla bindemedel gjordes värmemätningar på både bruk och pasta.
För alla bindemedel framkom ett linjärt samband mellan hållfasthet och värmemätning, dock skilde sig alla bindemedel från varandra och ett generellt samband framkom inte. För varje inbördes bindemedel var det en mindre skillnad mellan värmemätningarna på bruk och pasta. Av arbetet framkommer det även att värmemätningar sannolikt kan ersätta en stor del av hållfasthetsmätningar gjorda med tryckprovningar.}},
author = {{Rosenkvist, Ida and Petruskeviciute, Judita}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{LUTVDG/TVBM}},
title = {{Kan värmemätningar på bruk ersätta hållfasthetsmätningar?}},
year = {{2024}},
}