Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Can we show you the skeletons in our closet? : Museum exhibitions with human remains in different European settings

Monnaie, Jessica LU (2024) ABMM74 20241
Division of ALM and Digital Cultures
Abstract (Swedish)
Mänskliga kvarlevor förstås inte längre bara som föremål utan också som avlidna individer. Utställda mänskliga kvarlevor kan ha en suggestiv kraft som ger dem liv genom mötet med besökare, tillspetsat skulle man kunna säga att de befinner sig i ett slags limbo mellan liv och död. Denna studie jämför museiutställningar som innehåller mänskliga kvarlevor mellan tre europeiska länder.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om utställda mänskliga kvarlevor inom museer. Därför undersöker uppsatsen, genom en jämförande studie, utställda mänskliga kvarlevor med avsikt att besvara följande forskningsfrågor: Hur hanteras och vårdas och ställs mänskliga kvarlevor ut av museer? Kan skillnader ses mellan hur museer inbäddade i olika kulturella... (More)
Mänskliga kvarlevor förstås inte längre bara som föremål utan också som avlidna individer. Utställda mänskliga kvarlevor kan ha en suggestiv kraft som ger dem liv genom mötet med besökare, tillspetsat skulle man kunna säga att de befinner sig i ett slags limbo mellan liv och död. Denna studie jämför museiutställningar som innehåller mänskliga kvarlevor mellan tre europeiska länder.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om utställda mänskliga kvarlevor inom museer. Därför undersöker uppsatsen, genom en jämförande studie, utställda mänskliga kvarlevor med avsikt att besvara följande forskningsfrågor: Hur hanteras och vårdas och ställs mänskliga kvarlevor ut av museer? Kan skillnader ses mellan hur museer inbäddade i olika kulturella sammanhang utställer mänskliga kvarlevor? Vad ska museerna göra när det gäller mänskliga kvarlevor framöver? Vilka utmaningar kan man identifiera i museiverksamhet när man tar hand om mänskliga kvarlevor? Vilka policydokument följer museer när det gäller mänskliga kvarlevor?

För att få fram svar på dessa frågor används en kombination av utställnings observationer och intervjuer. Studien grundar sig i två teorier: fenomenologi och institutionell teori. Resultaten från de undersökta museerna i Sverige, Frankrike och Portugal visar att mänskliga kvarlevor presenteras på flera sätt; in situ gravar (rekonstruerat), enskilda element, ledade skelett och ibland mumifierade kvarlevor. Genom analysen framgår det att museer är mer påverkade av den akademiska kontexten än andra eventuella kulturella faktorer. Det verkar förekomma en isomorfisk process i vilken museer alltmer liknar varandra och därmed exponerar mänskliga kvarlevor på liknande sätt. Fyra huvudelement observeras påverka utställningarna av mänskliga kvarlevor oavsett platsen; förekomsten av eller brist på etiska riktlinjer, transparens, syftet med utställningen och möjligheten att uppdatera utställningarna.

Denna studie lyfter fram några utmaningar i nuvarande museal praxis då det gäller visning av mänskliga kvarlevor i utställningar på museer som är etiskt lämpliga, både med hänseende till kvarlevorna och besökares upplevelser. Mänskliga kvarlevor är en oerhörd rik källa till kunskap som har potential att överföras via museer och kan på så sätt länka dåtid, nutid och framtid. (Less)
Popular Abstract
Human remains are nowadays understood not solely as objects but also as deceased individuals. Exhibited human remains may possess a suggestive power that gives them life through the encounter with visitors, to the point that one could say that they are in a kind of limbo between life and death. This study seeks to compare the museal exhibitions containing human remains in three countries within Europe.

The aim of the thesis is to gain knowledge on exhibited human remains in museums. Therefore, the thesis investigates, through comparative assessment, exhibited human remains with the hope of answering the research questions which are as follows: How are human remains displayed, handled and cared for by museums? Can differences be... (More)
Human remains are nowadays understood not solely as objects but also as deceased individuals. Exhibited human remains may possess a suggestive power that gives them life through the encounter with visitors, to the point that one could say that they are in a kind of limbo between life and death. This study seeks to compare the museal exhibitions containing human remains in three countries within Europe.

The aim of the thesis is to gain knowledge on exhibited human remains in museums. Therefore, the thesis investigates, through comparative assessment, exhibited human remains with the hope of answering the research questions which are as follows: How are human remains displayed, handled and cared for by museums? Can differences be assessed between how museums embedded in differing cultural contexts exhibit human remains? What do museums intend to do concerning human remains moving forward? What challenges can be pointed out in museal practices when caring for human remains? What policy documents do museums follow with regards to human remains?

In order to obtain this data a combination of exhibition observation analysis and interviews is used. These methods ground themselves in two theories: phenomenology and institutional theory. The results acquired from five museums in Sweden, France, and Portugal show that human remains are presented in several ways; in situ burials or sepulchres, single elements, articulated skeletons and sometimes mummified remains. Through the analysis we come to understand that museums may have been more influenced by the academic context than the cultural surroundings. Indeed, there appears to be an isomorphic process underway whereby museums grow to be increasingly similar to one another, and thus exhibiting human remains in similar ways. Four main elements are observed to impact the exhibitions of human remains; the presence of ethical guidelines or not, transparency, the purpose of exhibiting, and the opportunity to update the displays irrespective of location.

This study presents a few issues in current museal practices with regards to the display of human remains in order to enable their continued exhibition in museums in a manner which is ethical for both remains and visitors. Human remains are such a rich source of knowledge which has the potential to be transmitted via museums, thus bridging the past, present and future together. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Monnaie, Jessica LU
supervisor
organization
alternative title
Får vi visa er skeletten i garderoben? : Museiutställningar med mänskliga kvarlevor i olika europeiska omgivningar
course
ABMM74 20241
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Ethics, Exhibitions, France, Human remains, Museums, Portugal, Skeletons, Sweden, museology
language
English
id
9156871
date added to LUP
2024-06-18 14:45:26
date last changed
2024-06-18 14:45:26
@misc{9156871,
  abstract     = {{Mänskliga kvarlevor förstås inte längre bara som föremål utan också som avlidna individer. Utställda mänskliga kvarlevor kan ha en suggestiv kraft som ger dem liv genom mötet med besökare, tillspetsat skulle man kunna säga att de befinner sig i ett slags limbo mellan liv och död. Denna studie jämför museiutställningar som innehåller mänskliga kvarlevor mellan tre europeiska länder.
 
Syftet med uppsatsen är att få kunskap om utställda mänskliga kvarlevor inom museer. Därför undersöker uppsatsen, genom en jämförande studie, utställda mänskliga kvarlevor med avsikt att besvara följande forskningsfrågor: Hur hanteras och vårdas och ställs mänskliga kvarlevor ut av museer? Kan skillnader ses mellan hur museer inbäddade i olika kulturella sammanhang utställer mänskliga kvarlevor? Vad ska museerna göra när det gäller mänskliga kvarlevor framöver? Vilka utmaningar kan man identifiera i museiverksamhet när man tar hand om mänskliga kvarlevor? Vilka policydokument följer museer när det gäller mänskliga kvarlevor?
 
För att få fram svar på dessa frågor används en kombination av utställnings observationer och intervjuer. Studien grundar sig i två teorier: fenomenologi och institutionell teori. Resultaten från de undersökta museerna i Sverige, Frankrike och Portugal visar att mänskliga kvarlevor presenteras på flera sätt; in situ gravar (rekonstruerat), enskilda element, ledade skelett och ibland mumifierade kvarlevor. Genom analysen framgår det att museer är mer påverkade av den akademiska kontexten än andra eventuella kulturella faktorer. Det verkar förekomma en isomorfisk process i vilken museer alltmer liknar varandra och därmed exponerar mänskliga kvarlevor på liknande sätt. Fyra huvudelement observeras påverka utställningarna av mänskliga kvarlevor oavsett platsen; förekomsten av eller brist på etiska riktlinjer, transparens, syftet med utställningen och möjligheten att uppdatera utställningarna.

Denna studie lyfter fram några utmaningar i nuvarande museal praxis då det gäller visning av mänskliga kvarlevor i utställningar på museer som är etiskt lämpliga, både med hänseende till kvarlevorna och besökares upplevelser. Mänskliga kvarlevor är en oerhörd rik källa till kunskap som har potential att överföras via museer och kan på så sätt länka dåtid, nutid och framtid.}},
  author       = {{Monnaie, Jessica}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Can we show you the skeletons in our closet? : Museum exhibitions with human remains in different European settings}},
  year         = {{2024}},
}