Momskaruseller - Vad borde näringsidkaren ha känt till?

Abstract (Swedish)

Denna uppsats undersöker om och i så fall hur det nya lagförslaget till 49 kap 5§ SFL, som är avsett att stoppa momskaruseller, kommer att påverka näringsidkare gällande avdragsrätten för ingående moms.
SEFI-direktivet är ett juridiskt verktyg för att stoppa momskaruseller. Direktivet kriminaliserar att företag lämnar korrekta uppgifter i ett bedrägligt syfte, och kommer snart att implementeras i Sverige. Det svenska lagförslaget innehåller en text om att den som borde ha känt till ett mervärdesskattebedrägeri också ska kunna dömas för lämnande av oriktig uppgift. Denna uppsats fastställer dels att det är oklart vad som ryms inom begreppet borde ha känt till, dels att det är oklart vad en näringsidkare måste göra för att kunna bevisa sin oskuld.
I uppsatsen redogörs för att mervärdesskatten är avsedd att användas som en kedja, där varje led betalar in mellanskillnaden i skatt. Det redogörs för momskaruseller som snurrar runt över landets gränser och svårigheten i att stoppa dem. I uppsatsen finns åtta rättsfall som fokuserar på borde ha känt till när det gäller momskaruseller.
Det framkommer problem med bestämdhetskravet i legalitetsprincipen eftersom begreppet är vagt formulerat och det finns ingen definition eller bakgrundsanalys. Det blir svårt för en näringsidkare att på förhand veta vilka krav som ställs för att denne ska slippa bli anklagad.
Rättsfallet Kittel och Recolta samt Kittelprincipen tar stor plats i uppsatsen. Det gör även det brittiska skatteverket HMRC som har skapat en egen checklista som hjälp vid det oklara rättsläget.

Abstract

This essay investigates whether and, if so, how the new law in 49 § 5 SFL, which is intended to stop VAT carousels, will affect traders regarding the right to deduct VAT.
The SEFI Directive is a legal tool to stop VAT carousels. The directive criminalizes companies providing correct information for a fraudulent purpose, and will soon be implemented in Sweden. The Swedish bill contains a text stating that anyone who should have known of a VAT fraud should also be able to be sentenced for this. This essay establishes that it is not clear what is included within the concept of should have known and not clear what a trader must do to be able to prove his innocence.
The essay explains that the value added tax is intended to be used as a chain, where each link pays the difference in tax. The VAT carousels is a wheel that spin across the country's borders and is difficult to stop. In the essay there are eight legal cases that focus on should have known regarding VAT carousels.
There are problems with the principle of legality because the concept is vaguely formulated and there is no definition or background analysis. It will be difficult for a trader to know in advance what requirements are being made in order to avoid being accused.
The legal case Kittel and Recolta and the Kittel principle are important to the essay. So is the British tax agency HMRC, which has created its own checklist to help with the unclear legal situation.

• author: Sigesgård, Cia
• supervisor: Axel Hilling
• organization: Department of Business Law
• course: HARH13 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Momskarusell, Mervärdesskatt, Mervärdesskattebedrägerier, Kittelprincipen, Kittel och Recolta, SEFI-direktivet, HMRC.
• language: Swedish
• id: 9157014
• date added to LUP: 2024-06-04 08:47:54
• date last changed: 2024-06-04 08:47:54