"Jag har svårt att se att det går att undvika diskriminering, för lagstiftningen är ju diskriminerande" - En kvalitativ studie av svenska polisers perspektiv på införandet av säkerhetszoner
(2024) SOCK10 20241Sociology
- Abstract (Swedish)
- Sveriges våldsutveckling har väckt debatt om införandet av säkerhetszoner som brottsförebyggande åtgärd. Lagstiftningen trädde i kraft den 25 april 2024 och ger polisen befogenhet att genomföra visitationer och husrannsakan i transportmedel utan att det behövs en konkret brottsmisstanke. Denna studie ämnar att undersöka hur poliser i Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring vilka fördelar respektive nackdelar de kan identifiera med införandet av säkerhetszoner i Sverige. Studien ämnar också att ta reda på hur poliserna resonerar kring lagstiftningens relevans i förhållande till vad de anser sig behöva i form av verktyg, samt hur de resonerar kring deras roll som nyckelaktörer i tillämpningen av lagstiftningen. Dessa frågeställningar... (More)
- Sveriges våldsutveckling har väckt debatt om införandet av säkerhetszoner som brottsförebyggande åtgärd. Lagstiftningen trädde i kraft den 25 april 2024 och ger polisen befogenhet att genomföra visitationer och husrannsakan i transportmedel utan att det behövs en konkret brottsmisstanke. Denna studie ämnar att undersöka hur poliser i Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring vilka fördelar respektive nackdelar de kan identifiera med införandet av säkerhetszoner i Sverige. Studien ämnar också att ta reda på hur poliserna resonerar kring lagstiftningens relevans i förhållande till vad de anser sig behöva i form av verktyg, samt hur de resonerar kring deras roll som nyckelaktörer i tillämpningen av lagstiftningen. Dessa frågeställningar ämnar sedan att mynna ut i en förklaring till varför införandet av säkerhetszoner kan resultera i en förvärrad situation i Sverige. Studien grundar sig i sex intervjuer och de teoretiska perspektiv som används i studien är proceduriell rättvisa, avvikelse, diskrimiering och gräsrotsbyråkrati. Resultaten tyder på att det finns en diskrepans mellan lagstiftningen och polisens behov av verktyg, något som de menar grundar sig i en otillräcklig lyhördhet från ledning och regering. Poliserna i studien förmedlar också en oro kring att lagstiftningen skulle kunna leda till diskriminering och orättvisa eftersom säkerhetszoner kommer att riktas gentemot en viss typ av människor och områden. I vissa avseenden menar polisen emellertid att det också skulle kunna finnas positiva aspekter av lagstiftningen men att de negativa aspekterna överväger dessa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9158015
- author
- Hellström, Ebba LU and Strand, Johanna LU
- supervisor
-
- Daniel Görtz LU
- organization
- course
- SOCK10 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Säkerhetszoner, polisen, diskriminering, gräsrotsbyråkrati, proceduriell rättvisa
- language
- Swedish
- id
- 9158015
- date added to LUP
- 2024-06-05 11:07:52
- date last changed
- 2024-06-05 11:07:52
@misc{9158015,
abstract = {{Sveriges våldsutveckling har väckt debatt om införandet av säkerhetszoner som brottsförebyggande åtgärd. Lagstiftningen trädde i kraft den 25 april 2024 och ger polisen befogenhet att genomföra visitationer och husrannsakan i transportmedel utan att det behövs en konkret brottsmisstanke. Denna studie ämnar att undersöka hur poliser i Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring vilka fördelar respektive nackdelar de kan identifiera med införandet av säkerhetszoner i Sverige. Studien ämnar också att ta reda på hur poliserna resonerar kring lagstiftningens relevans i förhållande till vad de anser sig behöva i form av verktyg, samt hur de resonerar kring deras roll som nyckelaktörer i tillämpningen av lagstiftningen. Dessa frågeställningar ämnar sedan att mynna ut i en förklaring till varför införandet av säkerhetszoner kan resultera i en förvärrad situation i Sverige. Studien grundar sig i sex intervjuer och de teoretiska perspektiv som används i studien är proceduriell rättvisa, avvikelse, diskrimiering och gräsrotsbyråkrati. Resultaten tyder på att det finns en diskrepans mellan lagstiftningen och polisens behov av verktyg, något som de menar grundar sig i en otillräcklig lyhördhet från ledning och regering. Poliserna i studien förmedlar också en oro kring att lagstiftningen skulle kunna leda till diskriminering och orättvisa eftersom säkerhetszoner kommer att riktas gentemot en viss typ av människor och områden. I vissa avseenden menar polisen emellertid att det också skulle kunna finnas positiva aspekter av lagstiftningen men att de negativa aspekterna överväger dessa.}},
author = {{Hellström, Ebba and Strand, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Jag har svårt att se att det går att undvika diskriminering, för lagstiftningen är ju diskriminerande" - En kvalitativ studie av svenska polisers perspektiv på införandet av säkerhetszoner}},
year = {{2024}},
}