Att hantera brottslighet i skolmiljö: En kvalitativ studie om rektorers syn på funktionen av en polisanmälan i mellanstadiet
(2024) SOCK10 20241Sociology
- Abstract (Swedish)
- I en rapport från Brottsförebyggande rådet så framkommer skolan som en plats där många unga utsätts för brott. Idag har skolor ingen skyldighet att polisanmäla brott i skolmiljö, utan det är upp till varje rektor att avgöra om det förekommer fall där det anses vara lämpligt. Regeringen har 2024 presenterat ett förslag om att polisanmälningar bör bli obligatoriskt vid all brottslighet i skolan. Tidigare forskning har visat på att kriminalisering av unga kan vara både juridiskt komplicerat samt bidra till att unga blir fast med den kriminella stämpeln. Syftet med denna studie är att se över hur rektorer resonerar kring funktionen av en polisanmälan i skolmiljö, med fokus på mellanstadiet, samt vilka för- och nackdelar det finns. Studien... (More)
- I en rapport från Brottsförebyggande rådet så framkommer skolan som en plats där många unga utsätts för brott. Idag har skolor ingen skyldighet att polisanmäla brott i skolmiljö, utan det är upp till varje rektor att avgöra om det förekommer fall där det anses vara lämpligt. Regeringen har 2024 presenterat ett förslag om att polisanmälningar bör bli obligatoriskt vid all brottslighet i skolan. Tidigare forskning har visat på att kriminalisering av unga kan vara både juridiskt komplicerat samt bidra till att unga blir fast med den kriminella stämpeln. Syftet med denna studie är att se över hur rektorer resonerar kring funktionen av en polisanmälan i skolmiljö, med fokus på mellanstadiet, samt vilka för- och nackdelar det finns. Studien baseras på en tematisk analys av data från fem semistrukturerade intervjuer med rektorer och biträdande rektorer, utifrån Hirschis (2002) teori om sociala band samt Sutherland och Akers (1998) teori om social inlärning. Resultatet i studien visar på att rektorer drar sig från att polisanmäla i mellanstadiet om det inte rör sig om allvarlig brottslighet. Det talas framför allt om att relationen med elevens föräldrar kan försämras vid en polisanmälan, och att skolans arbete med eleven då kan försvåras. Det finns också fall där föräldrarna rättfärdigar sitt barns beteende vid en polisanmälan, vilket bidrar till en social inlärning där ett kriminellt beteende belönas och rationaliseras. Intervjupersonerna menar att polisanmälan i vissa fall kan fungera bra som en markering, både för eleven som utfört handlingen, elever i omgivningen, samt elevens föräldrar. Men det kan också påverka negativt om den sociala kontrollen hos eleven försämras eller om det som tidigare nämnt leder till en negativ social inlärning. Studien visar på att en polisanmälan blir ett socialt dilemma som kan ge olika effekter beroende på omständigheterna kring eleven och händelsen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9158284
- author
- Stenkvist, Hannah LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Polisanmälan, skola, rektor, brott, social inlärning, sociala band
- language
- Swedish
- id
- 9158284
- date added to LUP
- 2024-06-05 11:32:56
- date last changed
- 2024-06-05 11:32:56
@misc{9158284,
abstract = {{I en rapport från Brottsförebyggande rådet så framkommer skolan som en plats där många unga utsätts för brott. Idag har skolor ingen skyldighet att polisanmäla brott i skolmiljö, utan det är upp till varje rektor att avgöra om det förekommer fall där det anses vara lämpligt. Regeringen har 2024 presenterat ett förslag om att polisanmälningar bör bli obligatoriskt vid all brottslighet i skolan. Tidigare forskning har visat på att kriminalisering av unga kan vara både juridiskt komplicerat samt bidra till att unga blir fast med den kriminella stämpeln. Syftet med denna studie är att se över hur rektorer resonerar kring funktionen av en polisanmälan i skolmiljö, med fokus på mellanstadiet, samt vilka för- och nackdelar det finns. Studien baseras på en tematisk analys av data från fem semistrukturerade intervjuer med rektorer och biträdande rektorer, utifrån Hirschis (2002) teori om sociala band samt Sutherland och Akers (1998) teori om social inlärning. Resultatet i studien visar på att rektorer drar sig från att polisanmäla i mellanstadiet om det inte rör sig om allvarlig brottslighet. Det talas framför allt om att relationen med elevens föräldrar kan försämras vid en polisanmälan, och att skolans arbete med eleven då kan försvåras. Det finns också fall där föräldrarna rättfärdigar sitt barns beteende vid en polisanmälan, vilket bidrar till en social inlärning där ett kriminellt beteende belönas och rationaliseras. Intervjupersonerna menar att polisanmälan i vissa fall kan fungera bra som en markering, både för eleven som utfört handlingen, elever i omgivningen, samt elevens föräldrar. Men det kan också påverka negativt om den sociala kontrollen hos eleven försämras eller om det som tidigare nämnt leder till en negativ social inlärning. Studien visar på att en polisanmälan blir ett socialt dilemma som kan ge olika effekter beroende på omständigheterna kring eleven och händelsen.}},
author = {{Stenkvist, Hannah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att hantera brottslighet i skolmiljö: En kvalitativ studie om rektorers syn på funktionen av en polisanmälan i mellanstadiet}},
year = {{2024}},
}