Ett avtal, en inskränkning av yttrandefriheten? - En rättsanalys av influencers rätt till yttrandefriheten i avtalsförhållande.

Abstract

In Swedish law, freedom of expression is constitutionally protected. Everyone shall have the right to free and comprehensive information and free artistic creation. However, exercising freedom of expression in business activities can be restricted according to Chapter 2, Section 23 of the Instrument of Government (Regeringsformen, RF).
The Marketing Act (Marknadsföringslagen) applies when a trader markets or solicits products in their business activities. Furthermore, the act stipulates three general clauses: good marketing practice, aggressive marketing, and mis-leading marketing. Marketing is considered unfair if it violates any of these clauses and it affects or is likely to affect the consumer's ability to make an informed business decision. The primary responsibility for ensuring that marketing does not violate the Marketing Act rests with the trader, but others, such as influencers, can also be held liable for participation.
After presenting the main scope of the Marketing Act, we delve deeper into its actual scope. Proposition 1970:57 p. 67 states that in case of doubt whether a statement falls under the constitutional laws on freedom of expression or the Marketing Act, freedom of the press and expression should be given precedence. Furthermore, there is a requirement of purely commercial nature for a statement to be considered as marketing. This involves commercial intent and purely commercial relationships to the subject. Additionally, the internet is addressed, as the phenomenon of social media often does not fall under the frameworks of either the Freedom of the Press Act or the Fundamental Law on Freedom of Expression, necessitating clarification. The thesis includes a section on how the boundary between commercial and opinion-forming statements is drawn in these contexts.
The Marketing Act is a restriction on the freedom of the press and expression. However, the restriction is entirely legal through Chapter 2, Section 23 RF. Nonetheless, one might question what should be considered as falling under the Marketing Act. An interesting case is Kenza Zouiten AB vs. the Consumer Ombudsman in PMT 2479-20. Here, Kenza had advertised Chimi's sun-glasses during and after a trip to Zanzibar. The parties had agreed in a contract that two of her posts would be considered paid marketing, but the Patent and Market Court thought otherwise and judged more posts to be marketing for Chimi. The thesis will therefore discuss the issues with the Patent and Market Court's decision in relation to an influencer's right to freedom of expression.

Abstract (Swedish)

I svensk rätt är yttrandefriheten grundlagsskyddad. Alla ska ha rätt till en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Att bruka sin yttrandefrihet i näringsverksamhet kan dock inskränkas enligt 2:23 RF.
Marknadsföringslagen är tillämplig i de fall en näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkt i sin näringsverksamhet. Vidare stadgas det tre olika generalklausuler i marknadsföringslagen: god marknadsföringssed, aggressiv marknadsföring samt vilseledande marknadsföring. En marknadsföring är att anses som otillbörlig om den strider mot någon av generalklausulerna och det påverkar eller sannolikt påverkar konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Det är näringsidkaren som bär det huvudsaklig ansvaret för att marknadsföringen inte strider mot marknadsföringslagen men även andra så som influencers kan bli ansvariga för medverkan.
Efter att Marknadsföringslagens huvudsakliga tillämpningsområde presenteras dyker vi djupare in i Marknadsföringslagens verkliga tillämpningsområde. Här stadgar propositionen 1970 nr 57 s.67 först och främst att vid tveksamhet om en framställning faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna eller Marknadsföringslagen skall tryck- och yttrandefriheten lämnas företräde. Vidare finns det ett krav om rent kommersiell natur för att en framställning skall räknas som marknadsföring. Här talar man om ett kommersiellt syfte och rent kommersiella förhållanden till föremål. Vidare berörs internet, eftersom fenomenet där sociala medier ofta brukas inte faller in under vare sig tryck- eller yttrandefrihetens ramar behövs ett förtydligande. Uppsatsen har ett avsnitt kring hur gränsdragningen mellan kommersiella och opinionsbildande fram-ställningar görs i dessa förhållanden.
Marknadsföringslagen är en inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Dock är inskränkningen helt lagenlig genom 2:23 RF. Dock kan man ifråga-sätta vad som bör anses falla in under Marknadsföringslagen. Ett intressant rättsfall är Kenza Zouiten AB mot Konsumentombudsmannen i PMT 2479–20. Här hade Kenza gjort reklam för företaget Chimis solglasögon under och efter en resa till Zanzibar. Parterna hade kommit överens i ett avtal om att två av hennes nedslag skulle vara betald marknadsföring med Patent- och marknadsöverdomstolen tyckte annorlunda och dömde fler framställningar till att vara marknadsföring för Chimi. Uppsatsen kommer därför att diskutera den problematik som finns med Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande i förehållande till en influencers rätt till yttrandefrihet.

• author: Hansson, Emilia
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: avtalsrätt
• language: Swedish
• id: 9158447
• date added to LUP: 2024-09-27 14:42:00
• date last changed: 2024-09-27 14:42:00