Klimatkompensationer i byggbranschen – kostnader och klimateffektivitet

Abstract

Carbon offsets, essential in climate-related aspirations for governments and businesses, entail reducing,
avoiding, or extracting greenhouse gases from the atmosphere, even if not contemporaneous with
emissions. They include, among others, energy-efficient solutions and renewable energy investments.
These compensations, voluntary or regulated, must meet reliability criteria. Actions, such as Carbon
Capture and Storage and tree planting, aim at negative emissions or emission reductions, their costs
varying. In construction, climate focus has surged with national and EU climate requirements.
Certifications like NollCO2 and local initiatives like LFM30 in Malmö pursue emission reduction and
climate neutrality. Through certifications, initiatives, and efficient methods, like material reuse, the
sector can reduce its emissions. The studied case, Kvartetten, exemplifies emission reductions via
material selection and solar panel system installation, showcasing the path to net-zero emissions through
the use of specific calculation methods. In essence, carbon offsets are a contributing factor in emission
reduction aspirations, with the construction sector’s adoption of certifications and efficient methods
driving emission reduction.

This master’s thesis is written by Thea Remison and Filippa Åberg.

Abstract (Swedish)

Byggproduktion idag, innebär bland annat en hög energianvändning, utsläpp av växthusgaser,
användning av miljöfarliga ämnen samt stora mängder avfall som måste hanteras. Detta är aspekter som
samtliga behöver minskas för att reducera branschens stora miljöpåverkan. Inom byggsektorn har
klimatarbetet fått en alltmer ökad uppmärksamhet med införandet av olika klimatkrav på nationell och
EU-nivå. I och med ökat fokus har miljöcertifieringar som NollCO2 och lokala initiativ som LFM30 i
Malmö skapats, vilka strävar efter klimatneutralitet genom att minska utsläppen i och med byggnation
och även kompensera för kvarvarande utsläpp. Genom användning av miljöcertifieringar, miljöinitiativ
och klimateffektiva byggmetoder och genom det välja miljömässigt fördelaktiga material, återbrukat
material och materialsnåla konstruktioner, kan byggsektorn bidra till minskade utsläpp. Som en
påbyggnad på detta mer initiala klimatarbete, har köp av klimatkompensationer, eller andra former av
klimatåtgärder, blivit allt vanligare i byggbranschen, samt därtill för stater och företag. Dessa är åtgärder
som ämnas balansera ut och kompensera för de utsläpp som är svåra att undvika – men vilka åtgärder
är det man talar om, hur effektiva är de egentligen och hur kostsamma är dem?

Den huvudsakliga bakgrunden till att detta examensarbete uppförts är att det i dagsläget saknas
sammanställd information och undersökningar avseende klimatkompensationsåtgärder, kopplat till dess
kostnader samt det övriga klimatarbetet i byggbranschen. Syftet med arbetet är därför att bidra med en
kunskapssamling som kan användas i det fortsatta klimatarbetet inom branschen, speciellt avseende
användandet av olika klimatkompensationsåtgärder. I denna undersökning har en litteraturstudie,
fallstudie, samt enstaka intervjuer och samtal genomförts för att ta fram grunden till det resultat som
tagits fram. Fallstudien som genomförts gjordes av byggnaden Kvartetten i Malmö, vilken visar hur
medvetna materialval och materialutbyten, samt installation av solceller, används för att minska
klimatpåverkan som genereras av byggprojektet. Byggnaden har genom optimeringar i utformning,
användning av klimatförbättrat och återbrukat material samt installation av solceller, påvisats ha ett
nettonoll-utsläpp under dess livstid. Detta baserat på miljöcertifieringen NollCO2:s beräkningsmetodik
vilket på så vis gjort byggnaden preliminärt NollCO2-certifierad. Vidare undersöks det genom
litteraturstudien vad klimatkompensation innebär, vilka klimatkompensationsåtgärder som finns, hur de
genomförs och vilka kostnader kompensationerna innebär. Användandet av
klimatkompensationsåtgärder studeras, och diskuteras i förhållande till andra klimateffektiva arbetssätt
som kan tillämpas inom byggbranschen.

Klimatkompensationer är åtgärder som minskar eller undviker utsläpp, alternativt avlägsnar
växthusgaser från atmosfären. Åtgärden som tillämpas behöver inte nödvändigtvis ske på samma plats
eller tid som utsläppet som ämnas kompenseras för, uppstår. En kompensation kan omfatta införandet
av energieffektiva lösningar för att minska utsläpp, investeringar i förnybar energi, eller åtgärder som
bidrar till bindning och lagring av koldioxid. Klimatkompensationer kan ske genom köp av så kallade
koldioxidkrediter, där en kredit motsvarar en utsläppsminskande effekt på ett ton koldioxid. Köpen kan
göras av privatpersoner och företag genom en frivillig marknad. Nationer och företag som omfattas av
krav avseende utsläpp handlar med krediter genom reglerade system. Den reglerade marknaden
inkluderar även EU:s utsläppshandelssystem som syftar att kontrollera och minska växthusgasutsläpp.
För att klimatkompensationerna ska kunna anses vara tillförlitliga måste dessa uppfylla kriterier som
bland annat studerar åtgärdens effektivitet och permanens, gällande vilket även en verifiering av en
oberoende tredje part inkluderas. Klimatkompensationsåtgärder som behandlas och beskrivs i detta
arbete omfattar bland annat Carbon Capture and Storage (CCS), bio-CCS, köp inom projekt avseende
naturbaserade lösningar, trädplanteringar och investeringar i förnybar energi. Dessa åtgärder kan leda
till en utsläppsminskande effekt eller så kallade negativa utsläpp, alltså en bortförsel av utsläpp från
atmosfären. Kostnaderna för klimatkompensationsåtgärder varierar beroende på typ av åtgärd
exempelvis beroende på om åtgärden avser ett externt köp i klimatkompenserande projekt eller en direkt
implementering av biokol på den fastighet byggnationen uppförs.

Klimatkompensationer spelar en roll i klimatarbetet avseende att minska utsläpp och uppnå satta
klimatmål. Det konstateras dock att dessa bör användas som ett kompletterande verktyg utöver ett
grundläggande arbete med klimatmedvetna val och beteendeförändringar. På grund av dagens låga
priser på klimatkompensationers marknad, finns det en risk för ett minskat incitament gällande en
verksamhets arbete för att uppnå egna utsläppsminskningar. Det finns även ytterligare risker med
användningen av klimatkompensationer, då de olika åtgärdernas tillförlitlighet kan variera och ibland
ifrågasättas. Grundliga granskningar och verifieringar av kompensationerna är därför en vital del i
säkerställandet kring åtgärdernas lämplighet som en del av ett klimatarbete. Inom byggsektorn kan
användning av miljöcertifieringar, miljöinitiativ och klimateffektiva byggmetoder vara ett
tillvägagångssätt för att genom olika mål och standarder bidra till minskade utsläpp. Certifieringar och
branschinitiativ kan vara vägledare gällande den klimatomställning som samhället står inför om de
används i rätt syfte. Användning av klimatkompensationsåtgärder kan fortsättningsvis vara en
kompletterande del av detta. Betydande är dock att utvecklande av miljömässigt positiva arbetssätt i
byggbranschen, trots användningen av klimatkompensationer, fortskrider. Klimatkompensationer ska
inte användas som en enkel utväg för att köpa sig fri från sina klimatskulder då detta kan leda till ett
bristande grundläggande miljöengagemang.

Examensarbetet är skrivet av Thea Remison och Filippa Åberg.

• author: Remison, Thea Maria and Åberg, Filippa
• supervisor: Rikard Sundling; Ulla Janson
• organization: Construction Management
• alternative title: Carbon offsets in the construction sector – costs and climate efficiency
• course: VBEM01 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Klimatarbete, livscykelanalys, miljöcertifiering, klimatkompensation, klimatkompensationsåtgärder, klimateffektiva byggmetoder
• publication/series: TVIT-5000
• report number: TVIT-24/5106
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT-24/5106-SE(167)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Rikard Sundling
• id: 9158921
• date added to LUP: 2024-06-25 15:59:23
• date last changed: 2024-06-25 15:59:23