Effektivisering av arbete med klimatdeklarationer inom byggsektorn

Abstract (Swedish)

Första januari 2022 kom det första kravet gällande klimatdeklarationer. Detta innefattade att alla
nybyggnader måste klimatdeklareras i byggskedet, modul A1-A5. 2025 planeras även
gränsvärden läggas till för de redan existerande modulerna för klimatdeklarationer 2022. Dessa
kravvärden kommer att införas då en betydande del av koldioxidutsläpp kommer från
byggbranschen. Arbetet och kraven med gränsvärdena och klimatdeklarationerna som helhet
kommer med tiden skärpas och utvecklas. Gränsvärden kommer successivt sänkas medan
klimatdeklarationerna kommer att utvecklas i form av att fler moduler i byggprocessen och
material kommer tilläggas.
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur företag kan arbeta med klimatdeklarationer och
de kommande gränsvärdena för att klara dem så effektivt som möjligt. Arbetet kommer
undersöka hur företag arbetar med klimatdeklarationer idag, vad de lägger fokus på och hur de
kommer att arbeta i framtiden. Det kommer även att undersökas hur materialval bör göras och
vilka verktyg som används i branschen idag.
Arbetet består av litteraturstudier respektive intervjuer. Resultaten av undersökningen resulterade
i en arbetsgång för hur man ska ta sig an arbetet med klimatdeklarationer och klimatberäkningar
på ett effektivt sätt. Inför de först införda gränsvärdena förväntas de sättas på en nivå så att det
inte kommer bli ett problem för företagen att klara. Med tiden kommer kraven skärpas och
därmed bli svårare att klara. Arbetet har med och bygger på alla relevanta och involverade
aktörers perspektiv i processen för klimatdeklarationer. För att få ytterligare information hade en
intervju med Boverket kunnat utförtas.
Slutsatsen är att företag behöver hitta effektiva automatiserade metoder som kan omvandla
material mängder från projektmodeller till klimatpåverkan. Så att de på ett så kostnadseffektivt
sätt som möjligt kan få fram den data som klimatdeklarationen kräver. En ytterligare slutsats är
att val av stomme har direkt påverkan för att kunna uppnå gränsvärdena i framtiden. Det finns
flera lösningar som är fördelaktiga för en byggnads klimatpåverkan. En lösning är att jobba med
trästomme som binder kol och därmed ger lägre klimatpåverkan. En annan lösning är att använda
sig av platsgjuten betong respektive klimatförättrad betong, som innehåller mindre cement och
blir därmed mer klimatvänlig.

Abstract (Swedish)

On January 1, 2022, the first requirement regarding climate declarations was introduced. This
mandate specified that all new buildings must include climate declarations during the
construction phase, encompassing modules A1-A5. In 2025, limit values are also planned to be
added for the existing modules included in the 2022 climate declarations. These required values
will be implemented as a significant portion of carbon dioxide emissions originates from the
construction industry. The standards and requirements for limit values and climate declarations
will be progressively stricter and developed over time. Limit values will be gradually lowered,
while climate declarations will be expanded to include more modules in the construction process
and additional materials.
The purpose of this thesis is to investigate how companies should work with climate declarations
and the upcoming limit values to meet them as efficiently as possible. The study will examine
how companies currently manage climate declarations, their areas of focus, and their future
strategies. It will also explore the selection of materials and the tools currently used in the
industry.
The methods adopted in this research consist of literature reviews and interviews. The findings
include a workflow designed to address climate declarations and climate calculations efficiently.
It is anticipated that the initial limit values will be set at a level that will not pose a significant
challenge for companies. However, over time, the requirements will become stricter and more
challenging to meet. The study incorporates the perspectives of all relevant actors in the climate
declaration process. To gather additional insights, an interview with “Boverket” would relevant.
The conclusion is that companies need to develop efficient, automated methods to convert
material quantities from project models into climate impact data. This approach will enable them
to obtain the necessary data for climate declarations in the most cost-effective manner. Another
conclusion is that the choice of structural frame directly impacts the ability to meet the future
limit values. Several solutions can reduce a building's climate impact. One solution is to use a
wooden frame, which binds carbon and results in a lower climate impact. Another option is to
use cast-in-place concrete or climate-improved concrete, which contains less cement and is
therefore more climate-friendly.

• author: Askelund, Ruben and Lennartsson, David
• supervisor: Urban Persson
• organization: Department of Building and Environmental Technology; Construction Management
• alternative title: Efficient work with climate declarations in the construction sector
• course: VBEL05 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: EPD, klimatdeklaration, Boverket, klimatpåverkan, modul A1-A5
• publication/series: 0349-4969
• report number: 5724
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBP-24/5724-SE
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Urban Persson; Examinator: Radhlinah Aulin
• id: 9160048
• date added to LUP: 2024-06-14 12:21:34
• date last changed: 2024-06-14 12:21:34