Value at risk: En empirisk jämförelse mellan svenska och finska statsobligationer
(2024) NEKH02 20241Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Frågan om huruvida Sveriges medlemskap i EMU har blivit mer och mer aktuell under de senaste åren. För en stat så innebär ett anslutande till en valutaunion i ett nötskal att den ger upp sin självständiga penningpolitik i utbyte mot bland annat att handel och gränsöverskridande transaktioner underlättas. En del i det kan vara en lägre uppfattning om den risk som eventuellt hör samman med en valuta, vilket är vad rapporten undersöker, huruvida ett anslutande till EMU är sammankopplat med lägre eller högre risk på statsobligationer i två internationellt sett jämförbara länder.
Value-at-risk definieras som den maximala värdeminskningen för en portfölj eller tillgång under en viss tidsperiod, men en viss sannolikhet. I den här studien... (More) - Frågan om huruvida Sveriges medlemskap i EMU har blivit mer och mer aktuell under de senaste åren. För en stat så innebär ett anslutande till en valutaunion i ett nötskal att den ger upp sin självständiga penningpolitik i utbyte mot bland annat att handel och gränsöverskridande transaktioner underlättas. En del i det kan vara en lägre uppfattning om den risk som eventuellt hör samman med en valuta, vilket är vad rapporten undersöker, huruvida ett anslutande till EMU är sammankopplat med lägre eller högre risk på statsobligationer i två internationellt sett jämförbara länder.
Value-at-risk definieras som den maximala värdeminskningen för en portfölj eller tillgång under en viss tidsperiod, men en viss sannolikhet. I den här studien ligger fokuset på räntorna hos svenska och finska 5-åriga statsobligationer och grundar sig på dagsräntor under perioden 1994-01-01 till och med 2004-01-01, alltså fem år före och efter att Finland ansluter sig till euron.
I regel har svenska statsobligationer uppvisat en högre Value-at-risk jämfört med dess svenska motsvarighet, efter EMU-inträdet sjönk volatiliteten i ränteförändringarna för både Sverige och Finland men det är svårt att dra en slutsats över huruvida det är just anslutandet till euron som har påverkat finansmarknadens riskbedömning av ländernas statsobligationer. Generellt sett, har även de svenska statsobligationerna följt en liknande trend som de finska under hela den studerade perioden. Effekten av ett valutasamarbete som EMU kan ha långsiktiga effekter som blir uppenbara först efter den studerade perioden. Vi har däremot kommit fram till att vi inte kan se några uppenbara effekter av eurons införande i Finland på landets Value at risk i jämförelse med Sverige icke-införande av euron. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9161437
- author
- Rydehäll, Robin LU and Huang, Yuanyuan LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKH02 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Value-at-risk, delta-modellen, delta-gamma-modellen, historisk simulering
- language
- Swedish
- id
- 9161437
- date added to LUP
- 2024-09-24 09:00:17
- date last changed
- 2024-09-24 09:00:17
@misc{9161437,
abstract = {{Frågan om huruvida Sveriges medlemskap i EMU har blivit mer och mer aktuell under de senaste åren. För en stat så innebär ett anslutande till en valutaunion i ett nötskal att den ger upp sin självständiga penningpolitik i utbyte mot bland annat att handel och gränsöverskridande transaktioner underlättas. En del i det kan vara en lägre uppfattning om den risk som eventuellt hör samman med en valuta, vilket är vad rapporten undersöker, huruvida ett anslutande till EMU är sammankopplat med lägre eller högre risk på statsobligationer i två internationellt sett jämförbara länder.
Value-at-risk definieras som den maximala värdeminskningen för en portfölj eller tillgång under en viss tidsperiod, men en viss sannolikhet. I den här studien ligger fokuset på räntorna hos svenska och finska 5-åriga statsobligationer och grundar sig på dagsräntor under perioden 1994-01-01 till och med 2004-01-01, alltså fem år före och efter att Finland ansluter sig till euron.
I regel har svenska statsobligationer uppvisat en högre Value-at-risk jämfört med dess svenska motsvarighet, efter EMU-inträdet sjönk volatiliteten i ränteförändringarna för både Sverige och Finland men det är svårt att dra en slutsats över huruvida det är just anslutandet till euron som har påverkat finansmarknadens riskbedömning av ländernas statsobligationer. Generellt sett, har även de svenska statsobligationerna följt en liknande trend som de finska under hela den studerade perioden. Effekten av ett valutasamarbete som EMU kan ha långsiktiga effekter som blir uppenbara först efter den studerade perioden. Vi har däremot kommit fram till att vi inte kan se några uppenbara effekter av eurons införande i Finland på landets Value at risk i jämförelse med Sverige icke-införande av euron.}},
author = {{Rydehäll, Robin and Huang, Yuanyuan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Value at risk: En empirisk jämförelse mellan svenska och finska statsobligationer}},
year = {{2024}},
}