Dimensionering av pålar i lermorän - En utredning av de effekter som följer skillnaden av standard mellan Sverige och Danmark
(2024) In TVGT-5000 VGTM01 20241Geotechnical Engineering
Department of Construction Sciences
- Abstract (Swedish)
- Svensk och dansk standard skiljer sig åt vid beräkning av pålars bärförmåga i lermorän, där den svenska metoden i tidigare undersökningar har konstaterats mest konservativ. En av anledningarna till detta är att spetsens inverkan på bärigheten beaktas vid dimensionering enligt dansk standard, men bortses från när svensk standard tillämpas. Svensk standard appliceras idag med utgångspunkt i samma metod över hela landet. Grundläggningsförutsättningarna i Sverige varierar dock, där bland annat jordens hållfasthet och mäktighet skiljer sig åt, vilket medför att standarden blir mer eller mindre konservativ i landets olika delar.
Detta arbete genomfördes i syfte att jämföra den svenska standarden, för pålgrundläggning, med den danska. I... (More) - Svensk och dansk standard skiljer sig åt vid beräkning av pålars bärförmåga i lermorän, där den svenska metoden i tidigare undersökningar har konstaterats mest konservativ. En av anledningarna till detta är att spetsens inverkan på bärigheten beaktas vid dimensionering enligt dansk standard, men bortses från när svensk standard tillämpas. Svensk standard appliceras idag med utgångspunkt i samma metod över hela landet. Grundläggningsförutsättningarna i Sverige varierar dock, där bland annat jordens hållfasthet och mäktighet skiljer sig åt, vilket medför att standarden blir mer eller mindre konservativ i landets olika delar.
Detta arbete genomfördes i syfte att jämföra den svenska standarden, för pålgrundläggning, med den danska. I arbetet utreddes såväl pålarnas totala bärförmåga som fördelningen av mantel- respektive spetsbärförmåga vid tillämpning av svensk och dansk standard. Den analytiska fördelningen jämfördes även med den fördelning som uppmätts vid CAPWAP-analys. Därtill undersöktes vad effekterna hade blivit av att applicera den danska standarden, där förutsättningarna möjliggör detta. Utredningen syftade till att kartlägga hur ett projekt påverkas ur såväl ett ekonomiskt perspektiv som ur ett hållbarhetsperspektiv.
Utifrån tillhandahållet material från ett referensprojekt, genomfördes analytiska beräkningar av pålarnas bärighet enligt de två ingående standarderna, vilka jämfördes med resultat från CAPWAP-analys. För att tolka graferna från påldrivningsanalysen samt CAPWAP-analysen med förståelse genomfördes ett studiebesök på Pålanalys i Göteborg. Därefter studerades hur mantel- och spetsbärförmåga förhåller sig till varandra i aktuellt projekt, samt hur de samspelar med de analytiska beräkningarna för respektive standard. Efter fastställd dimensionering identifierades de ekonomiska effekter som skillnaderna medför. För att ansätta aktuella priser kontaktades tre leverantörer med en förfrågan om prisförslag. Slutligen undersöktes även vilka hållbarhetseffekter skillnaden medför, där en klimatberäkning utfördes och utvärderades i relation till branschens målsättningar och krav.
Utifrån detta arbete erhölls flertalet resultat. Genomförd dimensionering resulterade i en bärförmåga på 210 respektive 400 kN per påle enligt svensk respektive dansk beräkningsstandard. Bärförmågan som uppmättes vid CAPWAP-analys var 1 470 kN per påle. Slutsatsen kan därför dras att den svenska metoden är konservativ vid dimensionering av pålar i lermorän. CAPWAP-analysen indikerade vidare att spetsens bidrag till bärförmågan har en betydande inverkan i lermorän, vilken bortses från vid tillämpning av svensk standard. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att vidare utredning, av svensk standard för pålning i lermorän, bör genomföras för att bedöma aktuell standards lämplighet. Detta arbete resulterade även i en jämförelseanalys där kostnaderna för projektet samt miljöeffekter undersöktes. Utifrån kostnadsanalysen uppskattades kostnaden för grundläggningen knappt halveras vid tillämpning av dansk standard istället för svensk, vilket medför en besparing på ungefär 1,4 miljoner SEK. Hållbarhetsanalysen innefattade en analys av mängden koldioxid som genereras. Tillämpning av dansk standard, istället för svensk standard, uppskattades medföra en minskning av koldioxidutsläppen för grundläggningen med 50%, vilket motsvarar 82 ton CO2-e. För konstruktionen som helhet uppskattades detta motsvara en minskning av koldioxidutsläppen på 16%. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Genom att tillämpa dansk standard på svenska projekt i jordarter som möjliggör detta, såsom den lermorän som återfinns i sydvästra Skåne, kan stora besparingar göras. För ett undersökt referensprojekt hade kostnaderna för grundläggningen nästan halverats och koldioxidutsläppen hade minskat med 50%.
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9164102
- author
- Liljeqvist, Smilla LU and Magnusson, Kajsa LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Design of Piles in Clay Till - An Investigation of the Effects Resulting from the Difference in Standards between Sweden and Denmark
- course
- VGTM01 20241
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Pålar, Lermorän, Standard, Sverige, Danmark
- publication/series
- TVGT-5000
- report number
- TVGT-5077
- ISSN
- 0349-4977
- language
- Swedish
- id
- 9164102
- alternative location
- http://www.geoteknik.lth.se/english/publications/tvgt-5000/
- date added to LUP
- 2024-06-17 12:21:28
- date last changed
- 2024-06-17 12:21:28
@misc{9164102,
abstract = {{Svensk och dansk standard skiljer sig åt vid beräkning av pålars bärförmåga i lermorän, där den svenska metoden i tidigare undersökningar har konstaterats mest konservativ. En av anledningarna till detta är att spetsens inverkan på bärigheten beaktas vid dimensionering enligt dansk standard, men bortses från när svensk standard tillämpas. Svensk standard appliceras idag med utgångspunkt i samma metod över hela landet. Grundläggningsförutsättningarna i Sverige varierar dock, där bland annat jordens hållfasthet och mäktighet skiljer sig åt, vilket medför att standarden blir mer eller mindre konservativ i landets olika delar.
Detta arbete genomfördes i syfte att jämföra den svenska standarden, för pålgrundläggning, med den danska. I arbetet utreddes såväl pålarnas totala bärförmåga som fördelningen av mantel- respektive spetsbärförmåga vid tillämpning av svensk och dansk standard. Den analytiska fördelningen jämfördes även med den fördelning som uppmätts vid CAPWAP-analys. Därtill undersöktes vad effekterna hade blivit av att applicera den danska standarden, där förutsättningarna möjliggör detta. Utredningen syftade till att kartlägga hur ett projekt påverkas ur såväl ett ekonomiskt perspektiv som ur ett hållbarhetsperspektiv.
Utifrån tillhandahållet material från ett referensprojekt, genomfördes analytiska beräkningar av pålarnas bärighet enligt de två ingående standarderna, vilka jämfördes med resultat från CAPWAP-analys. För att tolka graferna från påldrivningsanalysen samt CAPWAP-analysen med förståelse genomfördes ett studiebesök på Pålanalys i Göteborg. Därefter studerades hur mantel- och spetsbärförmåga förhåller sig till varandra i aktuellt projekt, samt hur de samspelar med de analytiska beräkningarna för respektive standard. Efter fastställd dimensionering identifierades de ekonomiska effekter som skillnaderna medför. För att ansätta aktuella priser kontaktades tre leverantörer med en förfrågan om prisförslag. Slutligen undersöktes även vilka hållbarhetseffekter skillnaden medför, där en klimatberäkning utfördes och utvärderades i relation till branschens målsättningar och krav.
Utifrån detta arbete erhölls flertalet resultat. Genomförd dimensionering resulterade i en bärförmåga på 210 respektive 400 kN per påle enligt svensk respektive dansk beräkningsstandard. Bärförmågan som uppmättes vid CAPWAP-analys var 1 470 kN per påle. Slutsatsen kan därför dras att den svenska metoden är konservativ vid dimensionering av pålar i lermorän. CAPWAP-analysen indikerade vidare att spetsens bidrag till bärförmågan har en betydande inverkan i lermorän, vilken bortses från vid tillämpning av svensk standard. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att vidare utredning, av svensk standard för pålning i lermorän, bör genomföras för att bedöma aktuell standards lämplighet. Detta arbete resulterade även i en jämförelseanalys där kostnaderna för projektet samt miljöeffekter undersöktes. Utifrån kostnadsanalysen uppskattades kostnaden för grundläggningen knappt halveras vid tillämpning av dansk standard istället för svensk, vilket medför en besparing på ungefär 1,4 miljoner SEK. Hållbarhetsanalysen innefattade en analys av mängden koldioxid som genereras. Tillämpning av dansk standard, istället för svensk standard, uppskattades medföra en minskning av koldioxidutsläppen för grundläggningen med 50%, vilket motsvarar 82 ton CO2-e. För konstruktionen som helhet uppskattades detta motsvara en minskning av koldioxidutsläppen på 16%.}},
author = {{Liljeqvist, Smilla and Magnusson, Kajsa}},
issn = {{0349-4977}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{TVGT-5000}},
title = {{Dimensionering av pålar i lermorän - En utredning av de effekter som följer skillnaden av standard mellan Sverige och Danmark}},
year = {{2024}},
}