Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kommuner kan bli bättre på att ställa krav som går att följa upp vid markanvisningar

Ahlström, Nora LU and Lewton, Josefin LU (2024) VFTM01 20241
Real Estate Science
Abstract (Swedish)
Det är av stor betydelse att förstå hur kommuner hanterar markanvisningsprocessen, vilka krav de ställer vid tilldelning av markanvisningar och hur dessa krav följs upp och genomförs i praktiken. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Sveriges kommuner når sina mål och ambitioner inom samhällsbyggnad genom verktyget markanvisning. Examensarbetet syftar även till att ge en djupare inblick i hur Sveriges kommuner arbetar med markanvisningsprocessen.
Examensarbetet utreder följande frågeställningarna:
• Vad är kommunens ambition med markanvisning?
• Hur ställer kommunen krav på byggaktörer vid markanvisning?
• Hur följer kommunen upp de krav som ställs vid markanvisning?
För att uppnå rapportens syfte används en kombination av... (More)
Det är av stor betydelse att förstå hur kommuner hanterar markanvisningsprocessen, vilka krav de ställer vid tilldelning av markanvisningar och hur dessa krav följs upp och genomförs i praktiken. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Sveriges kommuner når sina mål och ambitioner inom samhällsbyggnad genom verktyget markanvisning. Examensarbetet syftar även till att ge en djupare inblick i hur Sveriges kommuner arbetar med markanvisningsprocessen.
Examensarbetet utreder följande frågeställningarna:
• Vad är kommunens ambition med markanvisning?
• Hur ställer kommunen krav på byggaktörer vid markanvisning?
• Hur följer kommunen upp de krav som ställs vid markanvisning?
För att uppnå rapportens syfte används en kombination av beskrivande och utforskande metoder. Examensarbetet är baserad på en enkätstudie och fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges kommuner och hade en svarsfrekvens på 38 procent.
Resultatet i studien visar att kommuner huvudsakligen använder markanvisning för att uppfylla främst tre ambitioner. Dessa är att främja hållbar stadsutveckling, säkerställa kvalitet samt garantera genomförbarhet. Både enkätstudien och fallstudien ger en inblick i hur kommuner använder markanvisningar som ett verktyg för att styra exploateringen i enlighet med sina ambitioner.
Resultatet i studien visar att de tre största kraven som kommuner ställer på byggaktören vid tecknade av markanvisningsavtal är ekonomiska krav, ekologisk hållbarhet samt hålltider. Dock finns variationer mellan olika kommuner och hur detaljerade kraven som ställs är, vilket präglas av kommunens ambition och exploateringstryck.
Uppföljning är en viktig del av markanvisningsprocessen och resultaten visar att det finns utmaningar för kommuner att genomföra en effektiv uppföljning. Svårigheter som brist på resurser, bristfälliga rutiner, personalomsättning och otydligheter i kravställningen kan förbättras med en väl utarbetad rutin som skulle kunna stärka upp kommunens arbetssätt vid uppföljningen av markanvisningar.
Avslutningsvis ger författarna tre rekommendationer om hur kommuner kan förbättra sitt arbetssätt med markanvisningar för att nå sina mål och ambitioner:
1. Formulera tydliga, mät- och uppföljningsbara krav i markanvisningsavtalen.
2. Utforma konkreta rutiner för uppföljningsprocessen.
3. Förstärk kommunens interna resurser genom att ta hjälp av extern kunskap. (Less)
Popular Abstract
The purpose of the paper is to investigate how Sweden's municipalities achieve their goals and ambitions in community building through the tool of land allocation. The thesis also aims to provide a deeper insight into how Sweden's municipalities work with the land allocation process.
The thesis investigates the following questions:
• What is the municipality's ambition with land allocation?
• How does the municipality set requirements for developers when allocating
land?
• How does the municipality follow up the requirements set for land allocation?
To achieve the purpose of the report, a combination of descriptive and exploratory methods is used. The thesis is based on a survey and case study. Both the survey and the case study... (More)
The purpose of the paper is to investigate how Sweden's municipalities achieve their goals and ambitions in community building through the tool of land allocation. The thesis also aims to provide a deeper insight into how Sweden's municipalities work with the land allocation process.
The thesis investigates the following questions:
• What is the municipality's ambition with land allocation?
• How does the municipality set requirements for developers when allocating
land?
• How does the municipality follow up the requirements set for land allocation?
To achieve the purpose of the report, a combination of descriptive and exploratory methods is used. The thesis is based on a survey and case study. Both the survey and the case study provide an insight into how municipalities use land allocation as a tool to steer development in line with their ambitions.
Findings highlights that municipalities predominantly employ land allocation to advance sustainable urban development, ensure quality, and secure feasibility. The results of the study show that the three main requirements that municipalities place on the developer when signing land allocation agreements are financial requirements, ecological sustainability and holding times. Follow-up is an important part of the land allocation process, and the results show that there are challenges for municipalities to carry out effective follow-up.
In conclusion, the authors make three recommendations on how municipalities can improve their approach to land allocation to achieve their goals and ambitions:
1. Formulate clear, measurable and monitorable requirements in the land allocation agreements
2. Develop concrete procedures for the follow-up process
3. Strengthen the municipality's internal resources by drawing on external
expertise. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ahlström, Nora LU and Lewton, Josefin LU
supervisor
organization
alternative title
Municipalities can get better at setting requirements that can be followed up when allocating land
course
VFTM01 20241
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Kravställning, markanvisning, markpolitik, uppföljning
other publication id
ISRN LUTVDG/TVLM 24/5556SE
language
Swedish
id
9165613
date added to LUP
2024-07-02 13:30:17
date last changed
2024-07-02 13:30:17
@misc{9165613,
  abstract     = {{Det är av stor betydelse att förstå hur kommuner hanterar markanvisningsprocessen, vilka krav de ställer vid tilldelning av markanvisningar och hur dessa krav följs upp och genomförs i praktiken. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Sveriges kommuner når sina mål och ambitioner inom samhällsbyggnad genom verktyget markanvisning. Examensarbetet syftar även till att ge en djupare inblick i hur Sveriges kommuner arbetar med markanvisningsprocessen.
Examensarbetet utreder följande frågeställningarna:
• Vad är kommunens ambition med markanvisning?
• Hur ställer kommunen krav på byggaktörer vid markanvisning?
• Hur följer kommunen upp de krav som ställs vid markanvisning?
För att uppnå rapportens syfte används en kombination av beskrivande och utforskande metoder. Examensarbetet är baserad på en enkätstudie och fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges kommuner och hade en svarsfrekvens på 38 procent.
Resultatet i studien visar att kommuner huvudsakligen använder markanvisning för att uppfylla främst tre ambitioner. Dessa är att främja hållbar stadsutveckling, säkerställa kvalitet samt garantera genomförbarhet. Både enkätstudien och fallstudien ger en inblick i hur kommuner använder markanvisningar som ett verktyg för att styra exploateringen i enlighet med sina ambitioner.
Resultatet i studien visar att de tre största kraven som kommuner ställer på byggaktören vid tecknade av markanvisningsavtal är ekonomiska krav, ekologisk hållbarhet samt hålltider. Dock finns variationer mellan olika kommuner och hur detaljerade kraven som ställs är, vilket präglas av kommunens ambition och exploateringstryck.
Uppföljning är en viktig del av markanvisningsprocessen och resultaten visar att det finns utmaningar för kommuner att genomföra en effektiv uppföljning. Svårigheter som brist på resurser, bristfälliga rutiner, personalomsättning och otydligheter i kravställningen kan förbättras med en väl utarbetad rutin som skulle kunna stärka upp kommunens arbetssätt vid uppföljningen av markanvisningar.
Avslutningsvis ger författarna tre rekommendationer om hur kommuner kan förbättra sitt arbetssätt med markanvisningar för att nå sina mål och ambitioner:
1. Formulera tydliga, mät- och uppföljningsbara krav i markanvisningsavtalen.
2. Utforma konkreta rutiner för uppföljningsprocessen.
3. Förstärk kommunens interna resurser genom att ta hjälp av extern kunskap.}},
  author       = {{Ahlström, Nora and Lewton, Josefin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kommuner kan bli bättre på att ställa krav som går att följa upp vid markanvisningar}},
  year         = {{2024}},
}