Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Framing Happiness: Cultural Analysis of Influencers’ use of Place in their Digital Content

Jönsson Leijon, Edvin LU (2024) TKAM02 20241
Division of Ethnology
Abstract (Swedish)
I en tid när vi använder sociala medier mer och mer, både i Sverige och ute i världen, så är det viktigt att ta ett steg tillbaka och faktiskt se vad det är vi kollar på för slags digitalt innehåll. Vi sitter med våra mobiltelefoner eller datorer och scrollar genom olika plattformar och tittar på innehåll, ofta från influencers, som framställer en pågående värld någon annanstans. Att fördjupa sig i detta kan hjälpa oss att förstå både sociala medier som ett kulturellt fenomen och den digitala världen i stort. Därför är denna studies syfte att undersöka hur svenska influencers relaterar till och använder var de är situerade i sitt digitala innehållsskapande. Tre forskningsfrågor finns för att hjälpa studien i att uppfylla dess syfte, de är:... (More)
I en tid när vi använder sociala medier mer och mer, både i Sverige och ute i världen, så är det viktigt att ta ett steg tillbaka och faktiskt se vad det är vi kollar på för slags digitalt innehåll. Vi sitter med våra mobiltelefoner eller datorer och scrollar genom olika plattformar och tittar på innehåll, ofta från influencers, som framställer en pågående värld någon annanstans. Att fördjupa sig i detta kan hjälpa oss att förstå både sociala medier som ett kulturellt fenomen och den digitala världen i stort. Därför är denna studies syfte att undersöka hur svenska influencers relaterar till och använder var de är situerade i sitt digitala innehållsskapande. Tre forskningsfrågor finns för att hjälpa studien i att uppfylla dess syfte, de är: Hur framställer dessa influencers platser, alltså där de är situerade både fysiskt och digitalt, för sin publik? Vilken roll spelar föremål i detta, av influencers, framställande av plats? Hur navigerar influencers sin roll som digitala innehållskapare som använder rumslighet? Metoden med vilken studien har genomförts är digital etnografi. Materialet som därigenom har skapats är både transkriptioner och skärmdumpar av bilder och videor från influencers innehåll på de sociala medierna YouTube och Instagram. Detta material har sedan analyserats med hjälp av ett eklektiskt teoretiskt ramverk bestående av Doreen Masseys perspektiv på spatialitet, Erving Goffmans interaktionism, Sara Ahmeds fenomenologi och Zygmunt Baumans syn på konsumtionssamhället. Denna studie visar på hur influencers är förmögna att använda plats till sin fördel. De formar var de är situerade till digitalt innehåll. De skapar influencerplatser från rum som de försöker rama in till sin publik som olika vägar till lycka. Studien visar dessutom hur influencers konstruerar, navigerar och kommodifierar platser som ett led i deras cementering av sin egen roll som influencer. Inramad lycka bidrar med kulturanalytisk kunskap kring digitalt innehållsskapande som ett arbete och som en del i konsumtionssamhället och den digitala ekonomin. (Less)
Popular Abstract
As the use of social media is continuously on the rise in Sweden, and in the world, it is important to take a step back and see what it is we view as content. We sit with our phones or on our computers, scrolling through various social media platforms, viewing content often created by influencers that depict the world unfolding somewhere else. Delving into and deconstructing this creation of content with the use of spatiality is therefore important to help understand social media culture and in a broader sense, the digital world. Thus, this study aims to investigate how Swedish influencers use and relate to spatiality in their digital content creation. It fulfills this aim with the help of three research questions: How do these influencers... (More)
As the use of social media is continuously on the rise in Sweden, and in the world, it is important to take a step back and see what it is we view as content. We sit with our phones or on our computers, scrolling through various social media platforms, viewing content often created by influencers that depict the world unfolding somewhere else. Delving into and deconstructing this creation of content with the use of spatiality is therefore important to help understand social media culture and in a broader sense, the digital world. Thus, this study aims to investigate how Swedish influencers use and relate to spatiality in their digital content creation. It fulfills this aim with the help of three research questions: How do these influencers portray places – where they are situated both physically and digitally – for their audiences? What role do objects play in the influencer’s portrayal of places? That is, what objects are used in the staging of a place in the influencer content, and what things are strayed away from? How do influencers navigate their role as an influencer creating digital content out of space? The method through which the study has been conducted is digital ethnography. In turn, the material that has been created through that method is transcripts of videos and screenshots deriving from content created by Swedish influencers on YouTube and Instagram. This material has been analyzed with the help of an eclectic theoretical framework consisting of parts from Doreen Massey’s perspective on spatiality, Erving Goffman’s interactionism, Sara Ahmed’s phenomenology, and Zygmunt Bauman’s notion of the consumption society. The main findings of this study are that influencers can use spatiality to their advantage as they turn wherever they are situated into content – they create influencer places out of space which they frame to their audiences as paths to happiness. This study shows how the influencers construct, navigate, and commodify places as a means to cement their role as influencers. Framing Happiness helps to create a cultural analytical understanding of content creation as work and its part in the consumption society and digital economy. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jönsson Leijon, Edvin LU
supervisor
organization
course
TKAM02 20241
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
cultural analysis, influencers, digital ethnography, spatiality, place-making
language
English
id
9169530
date added to LUP
2024-07-15 13:10:34
date last changed
2024-07-15 13:10:34
@misc{9169530,
  abstract     = {{I en tid när vi använder sociala medier mer och mer, både i Sverige och ute i världen, så är det viktigt att ta ett steg tillbaka och faktiskt se vad det är vi kollar på för slags digitalt innehåll. Vi sitter med våra mobiltelefoner eller datorer och scrollar genom olika plattformar och tittar på innehåll, ofta från influencers, som framställer en pågående värld någon annanstans. Att fördjupa sig i detta kan hjälpa oss att förstå både sociala medier som ett kulturellt fenomen och den digitala världen i stort. Därför är denna studies syfte att undersöka hur svenska influencers relaterar till och använder var de är situerade i sitt digitala innehållsskapande. Tre forskningsfrågor finns för att hjälpa studien i att uppfylla dess syfte, de är: Hur framställer dessa influencers platser, alltså där de är situerade både fysiskt och digitalt, för sin publik? Vilken roll spelar föremål i detta, av influencers, framställande av plats? Hur navigerar influencers sin roll som digitala innehållskapare som använder rumslighet? Metoden med vilken studien har genomförts är digital etnografi. Materialet som därigenom har skapats är både transkriptioner och skärmdumpar av bilder och videor från influencers innehåll på de sociala medierna YouTube och Instagram. Detta material har sedan analyserats med hjälp av ett eklektiskt teoretiskt ramverk bestående av Doreen Masseys perspektiv på spatialitet, Erving Goffmans interaktionism, Sara Ahmeds fenomenologi och Zygmunt Baumans syn på konsumtionssamhället. Denna studie visar på hur influencers är förmögna att använda plats till sin fördel. De formar var de är situerade till digitalt innehåll. De skapar influencerplatser från rum som de försöker rama in till sin publik som olika vägar till lycka. Studien visar dessutom hur influencers konstruerar, navigerar och kommodifierar platser som ett led i deras cementering av sin egen roll som influencer. Inramad lycka bidrar med kulturanalytisk kunskap kring digitalt innehållsskapande som ett arbete och som en del i konsumtionssamhället och den digitala ekonomin.}},
  author       = {{Jönsson Leijon, Edvin}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Framing Happiness: Cultural Analysis of Influencers’ use of Place in their Digital Content}},
  year         = {{2024}},
}