Distriktssköterskans erfarenheter av att hantera misstänkta infektioner vid svårläkta venösa bensår inom primärvården
(2024) DSKM22 20242Department of Health Sciences
Faculty of Medicine
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste formen av svårläkta sår och förväntas drabba allt fler personer med en åldrande befolkning och ökad multisjuklighet. Venösa bensår behandlas vanligtvis av distriktssköterskor inom primärvården. Tidigare studier visar att venösa bensår ofta drabbas av sårinfektioner som kan vara både smärtsamma och medföra ökat lidande samt en fördröjd läkningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att hantera misstänkta sårinfektioner vid svårläkta venösa bensår inom primärvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Datan analyserades med en... (More)
- Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste formen av svårläkta sår och förväntas drabba allt fler personer med en åldrande befolkning och ökad multisjuklighet. Venösa bensår behandlas vanligtvis av distriktssköterskor inom primärvården. Tidigare studier visar att venösa bensår ofta drabbas av sårinfektioner som kan vara både smärtsamma och medföra ökat lidande samt en fördröjd läkningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att hantera misstänkta sårinfektioner vid svårläkta venösa bensår inom primärvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Datan analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Kompression och antiseptisk behandling i första hand, Läkarkonsultation vid utebliven effekt och Förutsättningar för distriktssköterskan att hantera infektioner. Sammanfattning: Kompression tillsammans med lokala antiseptiska förband anses vara distriktssköterskornas primära val vid tecken på infektion i svårläkta venösa bensår. Distriktssköterskorna betonade vikten av sårrengöring och debridering vid behandling av svårläkta venösa bensår med misstänkta sårinfektioner. Vid tecken på spridd infektion med påverkat allmäntillstånd konsulterades läkare för bedömning av sårodling och eventuellt insättning av antibiotika. Avgörande för att kunna följa utvecklingen av en patients sår var kontinuitet. Studien visade att distriktssköterskorna upplevde sig ha god kompetens i att behandla misstänkta infektioner i svårläkta venösa bensår, men att utbildning behövde ske kontinuerligt då material och riktlinjer ständigt förändras. Föreliggande studies resultat tyder på att erfarenhet, kontinuitet vid omläggning samt fortlöpande utbildning var avgörande faktorer för att uppnå goda resultat vid behandling av infektioner i svårläkta venösa bensår. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9177423
- author
- Liliengren, Karolin LU and Ekman Fjällrot, Anna LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Public health care nurse´s experiences of managing suspected infections in difficult-to-heal venous leg ulcers in primary care
- course
- DSKM22 20242
- year
- 2024
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Distriktssköterska, erfarenhet, infektioner, svårläkta, venösa bensår, primärvård
- language
- Swedish
- id
- 9177423
- date added to LUP
- 2024-11-05 18:48:13
- date last changed
- 2024-11-05 18:48:13
@misc{9177423,
abstract = {{Bakgrund: Venösa bensår är den vanligaste formen av svårläkta sår och förväntas drabba allt fler personer med en åldrande befolkning och ökad multisjuklighet. Venösa bensår behandlas vanligtvis av distriktssköterskor inom primärvården. Tidigare studier visar att venösa bensår ofta drabbas av sårinfektioner som kan vara både smärtsamma och medföra ökat lidande samt en fördröjd läkningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att hantera misstänkta sårinfektioner vid svårläkta venösa bensår inom primärvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie och datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Datan analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Kompression och antiseptisk behandling i första hand, Läkarkonsultation vid utebliven effekt och Förutsättningar för distriktssköterskan att hantera infektioner. Sammanfattning: Kompression tillsammans med lokala antiseptiska förband anses vara distriktssköterskornas primära val vid tecken på infektion i svårläkta venösa bensår. Distriktssköterskorna betonade vikten av sårrengöring och debridering vid behandling av svårläkta venösa bensår med misstänkta sårinfektioner. Vid tecken på spridd infektion med påverkat allmäntillstånd konsulterades läkare för bedömning av sårodling och eventuellt insättning av antibiotika. Avgörande för att kunna följa utvecklingen av en patients sår var kontinuitet. Studien visade att distriktssköterskorna upplevde sig ha god kompetens i att behandla misstänkta infektioner i svårläkta venösa bensår, men att utbildning behövde ske kontinuerligt då material och riktlinjer ständigt förändras. Föreliggande studies resultat tyder på att erfarenhet, kontinuitet vid omläggning samt fortlöpande utbildning var avgörande faktorer för att uppnå goda resultat vid behandling av infektioner i svårläkta venösa bensår.}},
author = {{Liliengren, Karolin and Ekman Fjällrot, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Distriktssköterskans erfarenheter av att hantera misstänkta infektioner vid svårläkta venösa bensår inom primärvården}},
year = {{2024}},
}