Prevention i det fördolda - En kritisk granskning av preventiva tvångsmedel utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv

Abstract

In Sweden, crimes committed within criminal networks have increased dramatically in recent years. Shootings and explosions have become more common. Swedish law enforcement authorities have needed more effective tools to prevent these crimes and one such tool is preventive coercive measures. The regulation of preventive coercive measures has expanded in recent years. Since 1 October 2023, these measures can be used to combat organised crime. On 1 September 2024, the scope of use was further expanded as more coercive measures may now be used preventively.

The purpose of this essay is to critically examine preventive coercive measures and the current regulation of these from a legal certainty perspective. To fulfil this purpose, the concept of legal certainty is examined first, followed by preventive coercive measures and their regulation. As legal certainty is a term without an unambiguous definition, the traditional definition, which means that the core of legal certainty is predictability, has been chosen for the essay. Preventive coercive measures and their regulation are examined from this legal certainty perspective. Initially, a legal dogmatic method is used, and in the analysis a legal analytical method.

The study shows that preventive coercive measures may appear incompatible with a definition of legal certainty based on predictability, but the advantages of the method and other legal certainty guarantees can be considered to compensate for this. Some aspects of the regulation of preventive measures can be criticised from a legal certainty perspective. For example, the scope of use has been extended at short intervals, which reduces the predictability of its application; persons not targeted by the measures are also subject to surveillance, which is unpredictable for them; and the fact that surplus information may be used for purposes other than those on which the authorisation was based is questionable from the point of view of legal certainty, as it makes state action more difficult to predict.

Abstract (Swedish)

I Sverige har brottsligheten i kriminella miljöer ökat drastiskt under de senaste åren. En markant ökning av antalet skjutningar och sprängningar har noterats och brottsbekämpande myndigheter har haft ett behov av effektivare verktyg för att förhindra denna brottslighet. Ett sådant verktyg är preventiva tvångsmedel. Användningen av dessa regleras bland annat i preventivlagen (2007:979).

Användningsområdet för preventiva tvångsmedel har utökats under de senaste åren, vilket har inneburit förändringar i preventivlagen. Sedan den 1 oktober 2023 kan preventiva tvångsmedel användas i syfte att bekämpa organiserad brottslighet. Den 1 september 2024 utvidgades användningsområdet ytterligare då fler hemliga tvångsmedel numera får användas preventivt.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska preventiva tvångsmedel och den nuvarande regleringen av dessa ur ett rättssäkerhetsperspektiv. För att uppfylla syftet undersöks först rättssäkerhetsbegreppet och sedan preventiva tvångsmedel samt preventivlagens bestämmelser. Eftersom rättssäkerhet är ett omstritt begrepp, utan en entydig definition, har den traditionella definitionen av begreppet valts för uppsatsen. Denna innebär att rättssäkerhetens kärna är förutsebarhet. Ur detta rättssäkerhetsperspektiv granskas preventiva tvångsmedel och preventivlagens bestämmelser. Inledningsvis används en rättsdogmatisk metod och i analysen en rättsanalytisk sådan.

Uppsatsens utredning visar att preventiva tvångsmedel kan framstå som oförenliga med en rättssäkerhetsdefinition som bygger på förutsebarhet, men fördelarna med metoden och övriga rättssäkerhetsgarantier kan möjligtvis anses kompensera för detta. Vissa delar av regleringen av preventiva tvångsmedel kan kritiseras ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Kritik kan till exempel riktas mot att det finns en bristande förutsebarhet vad gäller vilka personer som kan träffas av övervakningen, att överskottsinformation får användas, att det är svårt att förutse vilken teknik som myndigheterna får använda och att det finns en viss otydlighet kring hur länge en upptagning eller uppteckning får sparas.

• author: Linge, Lisa
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20242
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, hemliga tvångsmedel, rättssäkerhet
• language: Swedish
• id: 9179194
• date added to LUP: 2025-03-20 14:13:27
• date last changed: 2025-03-20 14:13:27