Häkta eller skydda? - Två motstridiga intressen vid häktning av unga

Abstract

Detention is often described as the most intrusive coercive measure within the Swedish criminal legislation. Therefore, the deprivation of liberty should be carried out with great care, especially when the suspect is under 18 years of age. Young offenders are treated differently, which becomes apparent already at the initial stage of an offense. As crimes become increasingly more serious and organized, detention serves as an effective coercive measure. The government has decided to expand the possibilities for detention by allowing a provision in ch. 24, section 1, second paragraph of the Code of Judicial Procedure, to have an extended scope of application. This provision stipulates a presumption for detention when the prescribed penalty for the offense is at least one year and six months of imprisonment. According to section 23 of the Young Offenders Act (LUL), exceptional reasons are required for the detention of young individuals.

This thesis focuses on the contradiction that arises between, on the one hand, applying the presumption of detention, and on the other, the requirement for exceptional reasons in section 23 LUL. The court is faced with the decision to detain or protect. The purpose of this thesis is to analyze the balance between these two legal provisions by elucidating how they relate to one another and what interests come into conflict. It also raises a discussion on the expanded presumption rule and its consequences on the protection provided to young individuals. The study employs an analytical doctrinal legal research method combined with an empirical study. The first part of the thesis primarily consists of statutory text, preparatory work, case law and doctrine. The second part comprises statistics and interviews with judges.

The study indicates that the interaction between the presumption of detention and the rule of exceptional reasons is not always straightforward. The presumption of detention advocates for an interest in investigating, prosecuting, and preventing crime. When a young person is subjected to detention, the presumption is weighed against section 23 LUL. The high threshold for the exceptional reasons represents an interest in keeping young offenders out of detention, as such measures typically cause them harm. Furthermore, it would be disproportionate to treat them as adults, given their underdeveloped maturity.

The results show that the presumption of detention should not be interpreted by word, as the court also needs to consider the requirement for exceptional reasons. A guiding principle is to view the presumption in the light of section 23 LUL. The exceptional reasons raise the threshold for detention, which in practice means that the court requires more substantial grounds for detention and the seriousness of the offense. Additionally, the thesis emphasizes that there may be reason for concern regarding a shift in the protection offered by section 23 LUL.

Abstract (Swedish)

Häktning beskrivs ofta som det mest ingripande tvångsmedlet inom den svenska strafflagstiftningen. Att frihetsberöva en människa bör därför göras med stor omsorg, i synnerhet när den misstänkte är under 18 år. Unga lagöverträdare tillerkänns en särbehandling som gör sig märkbar redan vid inledningsstadiet av ett brott. I takt med en allt mer grov och organiserad brottslig-het blir häktning ett effektivt tvångsmedel. Som en del av brottsbekämpningen beslutade regeringen att utvidga möjligheterna till häktning genom att låta en bestämmelse i 24 kap 1 § andra stycket rättegångsbalken få ett utvidgat tilllämpningsområde. Bestämmelsen föreskriver en presumtion att häkta när det för brottet är förskrivet minst ett år och sex månaders fängelse. Regeln brukar benämnas som häktningspresumtionen. Enligt 23 § LUL krävs samtidigt synnerliga skäl för häktning av den som är under 18 år.

Detta arbete tar sikte på den motsättning som uppstår mellan att å ena sidan tillämpa häktningspresumtionen, å andra kravet på synnerliga skäl i 23 § LUL. Rätten står inför beslutet att häkta eller skydda. Syftet med uppsatsen är att analysera avvägningen mellan dessa två lagregler genom att synliggöra hur de förhåller sig till varandra och vilka intressen som kommer i konflikt med varandra. Det väcker också en diskussion om presumtionsregelns utvidgande och dess konsekvenser på skyddet som unga tillerkänns av 23 § LUL. Undersökningen tar hjälp av en rättsanalytisk metod tillsammans med en empirisk studie. Uppsatsens första del utgörs av framför allt av lagtext, förarbete, praxis och doktrin. Dess andra del utgörs av statistik och intervjuer med verksamma domare.

Resultatet ger uttryck för att mötet mellan häktningspresumtionen och regeln om synnerliga skäl inte alltid är så enkel. Presumtionen för häktning förespråkar ett intresse att utreda, lagföra och förebygga brott. När en ungdom blir föremål för häktning ställs presumtionen mot skyddet i 23 § LUL. Det högt ställda kravet på synnerliga skäl representerar ett intresse att avhålla ungdomar från häkten eftersom de i regel medför allvarliga men för den häktade. Det vore dessutom oproportionerligt att, utifrån deras outvecklade ansvarsförmåga, behandla dem som vuxna.

Av undersökningen framgår att häktningspresumtionen inte bör läsas enligt sin ordalydelse eftersom rätten även behöver beakta kravet på synnerliga skälen. En handlingsregel är att låta häktningspresumtionen ses i ljuset av de synnerliga skälen. De synnerliga skälen höjer tröskeln på att häkta vilket i praktiken innebär att rätten kräver mer av de särskilda häktningsskälen och brottets allvar än i normala fall. Med andra ord bör 23 § LUL ges företräde. Därtill visar undersökningen att det kan finnas anledning till att oroa sig över att det kan ske en förskjutning av skyddet i 23 § LUL, eftersom de synnerliga skälen tenderar att försummas.

• author: Jazera, Sara
• supervisor: Tova Bennet
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: To detain or to protect? - Two conflicting interests in the detention of young people
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, straffprocessrätt, häktning, häktningspresumtionen, synnerliga skäl, 23 § LUL, intervjustudie, empirisk studie, 24 kap 1 § RB, unga lagöverträdare
• language: Swedish
• id: 9179198
• date added to LUP: 2025-01-22 14:55:23
• date last changed: 2025-01-22 14:55:23