Akutvårdspersonalens erfarenheter av stöd på arbetsplatsen efter traumatisk händelse - En systematisk litteraturstudie
(2025) AMSM22 20242Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Ambulanspersonal och akutvårdssjuksköterskor arbetar under pressande förhållanden, där de ofta utsätts för stressfaktorer som dödsfall, våld och traumatiska händelser. Studier visar att en stor del av ambulanspersonalen anser att deras arbete är psykiskt påfrestande, och problem som akut och kronisk stress, sömnsvårigheter och PTSD är vanliga bland dem. Det har blivit tydligt att detta arbete kan leda till psykisk ohälsa, och socialt stöd från kollegor och organisationen är avgörande för att hantera stress och trauma. Tidiga insatser i form av debriefing eller kamratstöd, kan vara viktiga för att förebygga psykisk ohälsa. Enligt Arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att förhindra ohälsa, vilket gör... (More)
- Bakgrund: Ambulanspersonal och akutvårdssjuksköterskor arbetar under pressande förhållanden, där de ofta utsätts för stressfaktorer som dödsfall, våld och traumatiska händelser. Studier visar att en stor del av ambulanspersonalen anser att deras arbete är psykiskt påfrestande, och problem som akut och kronisk stress, sömnsvårigheter och PTSD är vanliga bland dem. Det har blivit tydligt att detta arbete kan leda till psykisk ohälsa, och socialt stöd från kollegor och organisationen är avgörande för att hantera stress och trauma. Tidiga insatser i form av debriefing eller kamratstöd, kan vara viktiga för att förebygga psykisk ohälsa. Enligt Arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att förhindra ohälsa, vilket gör att det är viktigt att implementera effektiva stödåtgärder för personalen efter traumatiska upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av stöd på arbetsplatsen efter traumatisk händelse hos personal verksamma inom akutsjukvård. Metod: Studiens metod var en systematisk litteraturundersökning som baseras på kvalitativa vetenskapliga artiklar som genom metasyntes svarar på studiens syfte. Datan analyserades med inspiration av Burnards modell (1996) för innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier med elva underkategorier. Huvudkategorierna var Stödet av arbetsgivaren efter en traumatisk händelse, Akutvårdspersonalens behov, Det kollegiala stödet och Erfarenheter av stigmatisering. Resultatet beskriver att debriefingen gav akutvårdspersonalen möjlighet att diskutera traumatiska händelser, vilket var viktigt för att skapa gemensam förståelse och bearbetning. Det framkom att stöd från arbetsgivaren ofta kom för sent, vilket ledde till frustration. Medarbetarna betonade vikten av arbetsgivarens omtanke och att få ta pauser för reflektion efter svåra händelser. Stöd från kamratstödjande upplevdes mer effektivt än det stöd arbetsgivaren erbjöd, och medarbetarna upplevde en ökad trygghet genom att dela sina erfarenheter med sina kollegor. Samtidigt visade det sig att en hämmande arbetsplatskultur bidrog till att personalen inte utnyttjade det stöd som erbjöds, då det fanns en uppfattning om att de skulle vara "starka" och "bita ihop". Konklusion och implikation: Studien visar att det finns brist på snabbt insatta resurser för debriefing och kamratstöd efter traumatiska händelser. Många av informanterna uttryckte att de föredrog informella samtal med kollegor framför officiellt stöd. Trots detta fanns det en stigmatisering kring sårbarhet samt en rädsla för att belasta sina kollegor med sina egna känslor. Det officiella stödet upplevdes även ofta erbjudas för sent eller inte alls. Deltagarna efterfrågade även rutinmässig uppföljning för att identifiera de som behöver stöd, vilket kan underlätta bearbetningen av traumatiska händelser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9179227
- author
- Aling, Engla LU and Knutsson Lundqvist, Marcus LU
- supervisor
-
- Annika Kisch LU
- organization
- alternative title
- Emergency medical personnels experiences of workplace support after a traumatic event - A systematic literature study
- course
- AMSM22 20242
- year
- 2025
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Akutsjukvård, akutvårdspersonal, traumatisk händelse, stöd, debriefing, kollegialt stöd, arbetskultur och erfarenheter.
- language
- Swedish
- id
- 9179227
- date added to LUP
- 2025-01-13 10:42:20
- date last changed
- 2025-01-13 10:42:20
@misc{9179227,
abstract = {{Bakgrund: Ambulanspersonal och akutvårdssjuksköterskor arbetar under pressande förhållanden, där de ofta utsätts för stressfaktorer som dödsfall, våld och traumatiska händelser. Studier visar att en stor del av ambulanspersonalen anser att deras arbete är psykiskt påfrestande, och problem som akut och kronisk stress, sömnsvårigheter och PTSD är vanliga bland dem. Det har blivit tydligt att detta arbete kan leda till psykisk ohälsa, och socialt stöd från kollegor och organisationen är avgörande för att hantera stress och trauma. Tidiga insatser i form av debriefing eller kamratstöd, kan vara viktiga för att förebygga psykisk ohälsa. Enligt Arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att förhindra ohälsa, vilket gör att det är viktigt att implementera effektiva stödåtgärder för personalen efter traumatiska upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av stöd på arbetsplatsen efter traumatisk händelse hos personal verksamma inom akutsjukvård. Metod: Studiens metod var en systematisk litteraturundersökning som baseras på kvalitativa vetenskapliga artiklar som genom metasyntes svarar på studiens syfte. Datan analyserades med inspiration av Burnards modell (1996) för innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier med elva underkategorier. Huvudkategorierna var Stödet av arbetsgivaren efter en traumatisk händelse, Akutvårdspersonalens behov, Det kollegiala stödet och Erfarenheter av stigmatisering. Resultatet beskriver att debriefingen gav akutvårdspersonalen möjlighet att diskutera traumatiska händelser, vilket var viktigt för att skapa gemensam förståelse och bearbetning. Det framkom att stöd från arbetsgivaren ofta kom för sent, vilket ledde till frustration. Medarbetarna betonade vikten av arbetsgivarens omtanke och att få ta pauser för reflektion efter svåra händelser. Stöd från kamratstödjande upplevdes mer effektivt än det stöd arbetsgivaren erbjöd, och medarbetarna upplevde en ökad trygghet genom att dela sina erfarenheter med sina kollegor. Samtidigt visade det sig att en hämmande arbetsplatskultur bidrog till att personalen inte utnyttjade det stöd som erbjöds, då det fanns en uppfattning om att de skulle vara "starka" och "bita ihop". Konklusion och implikation: Studien visar att det finns brist på snabbt insatta resurser för debriefing och kamratstöd efter traumatiska händelser. Många av informanterna uttryckte att de föredrog informella samtal med kollegor framför officiellt stöd. Trots detta fanns det en stigmatisering kring sårbarhet samt en rädsla för att belasta sina kollegor med sina egna känslor. Det officiella stödet upplevdes även ofta erbjudas för sent eller inte alls. Deltagarna efterfrågade även rutinmässig uppföljning för att identifiera de som behöver stöd, vilket kan underlätta bearbetningen av traumatiska händelser.}},
author = {{Aling, Engla and Knutsson Lundqvist, Marcus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Akutvårdspersonalens erfarenheter av stöd på arbetsplatsen efter traumatisk händelse - En systematisk litteraturstudie}},
year = {{2025}},
}