Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att handleda genom peer learning inom ambulanssjukvård: En kvalitativ intervjustudie

Törneberg, Linus LU and Ingebäck, Mattias LU (2025) AMSM22 20242
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund:
Peer learning är en handledningsmodell där två studenter går i par med en gemensam handledare. Modellen är utbredd i sjukvården och i sjuksköterskeutbildningen i stort men mer begränsad i ambulanssjukvården. För att möta sjuksköterskebristen i Sverige behövs fler platser vid landets sjuksköterskeutbildningar och ett hinder för detta är bristen på VFU-placeringar. Ambulanssjukvården beskrivs som möjlig placering för sjuksköterskestudenter men forskning kring ämnet är begränsad.

Syfte:
Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter på grundnivå genom peer learning.

Metod:
För studien valdes kvalitativ metod med induktiv ansats där informanter rekryterades... (More)
Bakgrund:
Peer learning är en handledningsmodell där två studenter går i par med en gemensam handledare. Modellen är utbredd i sjukvården och i sjuksköterskeutbildningen i stort men mer begränsad i ambulanssjukvården. För att möta sjuksköterskebristen i Sverige behövs fler platser vid landets sjuksköterskeutbildningar och ett hinder för detta är bristen på VFU-placeringar. Ambulanssjukvården beskrivs som möjlig placering för sjuksköterskestudenter men forskning kring ämnet är begränsad.

Syfte:
Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter på grundnivå genom peer learning.

Metod:
För studien valdes kvalitativ metod med induktiv ansats där informanter rekryterades från två större ambulansstationer i Region Stockholm där sjuksköterskestudenter handleds i peer learning. Totalt genomfördes intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat:
Ur analysen framkom en övergripande kategori, tryggare tillsammans i en komplex men gynnsam lärandemiljö, samt tre kategorier; lärandemiljö i ambulanssjukvården, ambulanssjuksköterskan som handledare och organisatoriska aspekter.
Ambulanssjukvården beskrivs som en komplex lärandemiljö med varierade patientmöten. Variationen är också gynnsam för studenterna och gynnar deras lärande. Att vara två studenter skapar en trygghet i en ny miljö. Ambulanssjuksköterskan utvecklas av att handleda och identifierar egna behov av uppdatering i sin kunskap. Organisatoriskt pekas på att begränsa antal handledare och en grundläggande faktor är att det finns tillräckligt stora fordon.

Konklusion:
Peer learning är en modell som fungerar väl inom ambulanssjukvården och möjlighet finns att implementera den i fler regioner och även för specialistsjuksköterskestudenter. Mer forskning behövs gällande peer learning från både studenters och patienters perspektiv. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Törneberg, Linus LU and Ingebäck, Mattias LU
supervisor
organization
alternative title
Specialist Ambulance Nurses' Experiences with Peer-Learning-Based Tutoring in Prehospital Care: A qualitative interview study
course
AMSM22 20242
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Ambulanssjuksköterska, Handledare, Handledning, Lärandemiljö, Peer Learning, Sjuksköterskestudent, Student, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
language
Swedish
id
9179248
date added to LUP
2025-01-10 11:14:33
date last changed
2025-01-10 11:14:33
@misc{9179248,
  abstract     = {{Bakgrund: 
Peer learning är en handledningsmodell där två studenter går i par med en gemensam handledare. Modellen är utbredd i sjukvården och i sjuksköterskeutbildningen i stort men mer begränsad i ambulanssjukvården. För att möta sjuksköterskebristen i Sverige behövs fler platser vid landets sjuksköterskeutbildningar och ett hinder för detta är bristen på VFU-placeringar. Ambulanssjukvården beskrivs som möjlig placering för sjuksköterskestudenter men forskning kring ämnet är begränsad.

Syfte: 
Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter på grundnivå genom peer learning.

Metod: 
För studien valdes kvalitativ metod med induktiv ansats där informanter rekryterades från två större ambulansstationer i Region Stockholm där sjuksköterskestudenter handleds i peer learning. Totalt genomfördes intervjuer med 10 ambulanssjuksköterskor och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: 
Ur analysen framkom en övergripande kategori, tryggare tillsammans i en komplex men gynnsam lärandemiljö, samt tre kategorier; lärandemiljö i ambulanssjukvården, ambulanssjuksköterskan som handledare och organisatoriska aspekter. 
Ambulanssjukvården beskrivs som en komplex lärandemiljö med varierade patientmöten. Variationen är också gynnsam för studenterna och gynnar deras lärande. Att vara två studenter skapar en trygghet i en ny miljö. Ambulanssjuksköterskan utvecklas av att handleda och identifierar egna behov av uppdatering i sin kunskap. Organisatoriskt pekas på att begränsa antal handledare och en grundläggande faktor är att det finns tillräckligt stora fordon.
 
Konklusion: 
Peer learning är en modell som fungerar väl inom ambulanssjukvården och möjlighet finns att implementera den i fler regioner och även för specialistsjuksköterskestudenter. Mer forskning behövs gällande peer learning från både studenters och patienters perspektiv.}},
  author       = {{Törneberg, Linus and Ingebäck, Mattias}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att handleda genom peer learning inom ambulanssjukvård: En kvalitativ intervjustudie}},
  year         = {{2025}},
}