Offentlig-privat samverkan – något för Sverige?
(2024) JURM02 20242Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Offentlig-privat samverkan (”OPS”) kan ses som en typ av offentlig upphandling där en eller flera privata aktörer, genom ett gemensamt projektbolag, levererar en tjänst på uppdrag av en offentlig beställare, vanligtvis ett infrastrukturprojekt inom transport, energiförsörjning, utbildning eller sjukvård. Utmärkande för OPS är att projektbolaget ansvarar för alla delar av projektet, inklusive projektering, byggnation, drift och underhåll. Dessutom finansieras projektet genom alternativ finansiering i form av privat och lånat kapital och inte genom anslag i statsbudgeten.
OPS är inte särskilt vanligt i Sverige och därför finns det begränsat med relevant rättskälleförankrat material. Av den anledningen fokuserade uppsatsen på ett... (More) - Offentlig-privat samverkan (”OPS”) kan ses som en typ av offentlig upphandling där en eller flera privata aktörer, genom ett gemensamt projektbolag, levererar en tjänst på uppdrag av en offentlig beställare, vanligtvis ett infrastrukturprojekt inom transport, energiförsörjning, utbildning eller sjukvård. Utmärkande för OPS är att projektbolaget ansvarar för alla delar av projektet, inklusive projektering, byggnation, drift och underhåll. Dessutom finansieras projektet genom alternativ finansiering i form av privat och lånat kapital och inte genom anslag i statsbudgeten.
OPS är inte särskilt vanligt i Sverige och därför finns det begränsat med relevant rättskälleförankrat material. Av den anledningen fokuserade uppsatsen på ett välståndsmaximeringsperspektiv där den rättsdogmatiska metoden används för att besvara frågeställningarna som grundar sig i rättsekonomin.
Uppsatsens undersökning behandlade OPS som fenomen, två svenska infrastrukturprojekt där OPS har använts och vilka förutsättningar som finns för OPS i Sverige, både vad gäller lagstiftning och generella för- respektive nackdelar. Frågeställningarna besvarades genom att undersökningens resultat diskuterades med hjälp av befintlig lagstiftning och rättsekonomin, framför allt kring fyra huvudsakliga beståndsdelar inom OPS: transaktionskostnader, livscykelperspektiv, riskfördelning och konkurrens.
Diskussionen mynnade ut i slutsatser att OPS både kan öka och minska välståndet på olika sätt. Livscykelperspektivet i OPS genererar flest slutsatser som fastslår potentiella välståndsökningar medan konkurrensen är den del av OPS som medför flest välståndsminskande slutsatser. Vidare konstaterades att det finns rättsliga förutsättningar för att lyckas med OPS i Sverige. Avslutningsvis poängterades det att det ställs mycket höga krav på båda parter inför och under OPS för att uppnå de potentiella välståndsfördelarna som OPS kan medföra. (Less) - Abstract
- Public-private partnership ("PPP") can be seen as a type of public procurement where one or more private actors, through a joint project company, deliver a service on behalf of a public client, typically an infrastructure project in transportation, energy supply, education, or healthcare. A distinguishing feature of PPP is that the project company is responsible for all aspects of the project, including design, construction, operation, and maintenance. Additionally, the project is financed through alternative funding in the form of private and borrowed capital rather than through allocations in the state budget.
PPP is not particularly common in Sweden, and therefore there is limited relevant source material anchored in law. For this... (More) - Public-private partnership ("PPP") can be seen as a type of public procurement where one or more private actors, through a joint project company, deliver a service on behalf of a public client, typically an infrastructure project in transportation, energy supply, education, or healthcare. A distinguishing feature of PPP is that the project company is responsible for all aspects of the project, including design, construction, operation, and maintenance. Additionally, the project is financed through alternative funding in the form of private and borrowed capital rather than through allocations in the state budget.
PPP is not particularly common in Sweden, and therefore there is limited relevant source material anchored in law. For this reason, the thesis focused on a wealth maximization perspective where the legal dogmatic method is used to answer questions based on law and economics.
The thesis study addressed PPP as a phenomenon, two Swedish infrastructure projects where PPP has been used, and the conditions that exist for PPP in Sweden, both in terms of legislation and general advantages and disadvantages. The research questions were answered by discussing the investigation results using existing legislation and law and economics, primarily focusing on four main components of PPP: transaction costs, life cycle perspective, risk allocation, and competition.
The discussion led to conclusions that PPP can both increase and decrease wealth in various ways. The life cycle perspective in PPP generates the most conclusions that establish potential wealth increases, while competition is the aspect of PPP that leads to the most wealth-reducing conclusions. Furthermore, it was noted that there are legal conditions for succeeding with PPP in Sweden. Finally, it was emphasized that very high demands are placed on both parties before and during PPP to achieve the potential wealth benefits that PPP can contribute with. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9179328
- author
- Bragée, Oskar LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Public-private partnership – something for Sweden?
- course
- JURM02 20242
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- associationsrätt, avtalsrätt, rättsekonomi, företagsekonomi, offentlig-privat samverkan, OPS, public-private partnership, PPP: transaktionskostnader, välstånd, välståndsmaximering, livscykelperspektiv, LUK
- language
- Swedish
- id
- 9179328
- date added to LUP
- 2025-01-20 13:37:21
- date last changed
- 2025-01-20 13:37:21
@misc{9179328,
abstract = {{Public-private partnership ("PPP") can be seen as a type of public procurement where one or more private actors, through a joint project company, deliver a service on behalf of a public client, typically an infrastructure project in transportation, energy supply, education, or healthcare. A distinguishing feature of PPP is that the project company is responsible for all aspects of the project, including design, construction, operation, and maintenance. Additionally, the project is financed through alternative funding in the form of private and borrowed capital rather than through allocations in the state budget.
PPP is not particularly common in Sweden, and therefore there is limited relevant source material anchored in law. For this reason, the thesis focused on a wealth maximization perspective where the legal dogmatic method is used to answer questions based on law and economics.
The thesis study addressed PPP as a phenomenon, two Swedish infrastructure projects where PPP has been used, and the conditions that exist for PPP in Sweden, both in terms of legislation and general advantages and disadvantages. The research questions were answered by discussing the investigation results using existing legislation and law and economics, primarily focusing on four main components of PPP: transaction costs, life cycle perspective, risk allocation, and competition.
The discussion led to conclusions that PPP can both increase and decrease wealth in various ways. The life cycle perspective in PPP generates the most conclusions that establish potential wealth increases, while competition is the aspect of PPP that leads to the most wealth-reducing conclusions. Furthermore, it was noted that there are legal conditions for succeeding with PPP in Sweden. Finally, it was emphasized that very high demands are placed on both parties before and during PPP to achieve the potential wealth benefits that PPP can contribute with.}},
author = {{Bragée, Oskar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Offentlig-privat samverkan – något för Sverige?}},
year = {{2024}},
}