Fiji i konflikt: Identitet, makt och statskupper
(2025) STVK04 20242Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats ämnar förstå hur identitet konstrueras hotbilder i politisk instabilitet och vilken roll identitet får vid svårbehandlade konflikter, genom att undersöka den långvariga politiska instabiliteten på Fiji-öarna. Uppsatsen bygger på intervjuer som har som syfte att ge en subjektiv världsåskådning och personliga upplevelser och åsikter. Detta möjliggör för en diskursanalys och genom ett fokus på kopplingen mellan språk, makt och social förändring kan underliggande konstruktioner identifieras och diskuteras. Uppsatsen andra del bygger på ett teoretiskt ramverk där osäkerhet problematiseras genom postkolonialism, modernitet och demokratisering. Vidare bygger teorin på identitetsbildning och sökandet efter en stabil identitet genom... (More)
- Denna uppsats ämnar förstå hur identitet konstrueras hotbilder i politisk instabilitet och vilken roll identitet får vid svårbehandlade konflikter, genom att undersöka den långvariga politiska instabiliteten på Fiji-öarna. Uppsatsen bygger på intervjuer som har som syfte att ge en subjektiv världsåskådning och personliga upplevelser och åsikter. Detta möjliggör för en diskursanalys och genom ett fokus på kopplingen mellan språk, makt och social förändring kan underliggande konstruktioner identifieras och diskuteras. Uppsatsen andra del bygger på ett teoretiskt ramverk där osäkerhet problematiseras genom postkolonialism, modernitet och demokratisering. Vidare bygger teorin på identitetsbildning och sökandet efter en stabil identitet genom ‘securitized subjectivity’. Även narrativets del av identiteten är av vikt. Identitet skapas och vidmakthålls i en svårbehandlad konflikt, som beskrivs som en långvarig konflikt som innefattar en inneboende motsättning, mål som är okompromisbara (om ena gruppen får sin vilja är det omöjligt för den andra gruppen att få sin) eller härstammar från en världsbild och ideologi som inte tillåter för ett annat resultat än det som den egna gruppen anser rätt. Även nationalism berörs i teorin, för att exemplifiera hur nationalistisk konflikt kan ses som etnisk enligt perennalismen, eller som ett medel för eliten enligt instrumentalismen. I den tredje delen redogörs Fijis politiska historia från 1900-talet och framåt. Fiji har kantats av statskupper sedan självständigheten från Storbritannien 1970 och hade efter statskuppen 2006 inte demokratiska val fram till 2014. En analys görs med hjälp av två intervjuer. Resultaten kan inte nödvändigtvis tillskrivas alla som tillhör fijis ursprungsbefolkning, men ger en inblick i hur etniska fijianer med starka maktpositioner ser på fijis politik. Diskursanalysen visar hur ett ‘vi’ och ‘dem’ skapas för att legitimera maktövertag och statskupper, och att detta bygger på starka identitesmässiga faktorer. Militären får och har en väldigt specifik roll på Fiji, och ses utifrån tradition och en social kontext. En intressant iakttagelse är hur västerländska, demokratiska principer inte alltid är kompatibla med traditionella värderingar eller sociala normer – exempelvis hur jämlikhet tolkas annorlunda och erkännande av ens olikheter ses som mer rättvist, än att alla klassas som lika. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9179484
- author
- Tamanivalu-Moritz, Agnes LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En studie av hur identitetskonstruktion bidrar till politisk instabilitet i en postkolonial stat
- course
- STVK04 20242
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Identitet, Fiji, Statskupp, Militär, konflikt, Säkerhet
- language
- Swedish
- additional info
- Tack till Sakiasi Ditoka och Niko Nawaikula för givande intervjuer och för återberättandet av era upplevelser
- id
- 9179484
- date added to LUP
- 2025-03-04 12:54:57
- date last changed
- 2025-03-04 12:54:57
@misc{9179484,
abstract = {{Denna uppsats ämnar förstå hur identitet konstrueras hotbilder i politisk instabilitet och vilken roll identitet får vid svårbehandlade konflikter, genom att undersöka den långvariga politiska instabiliteten på Fiji-öarna. Uppsatsen bygger på intervjuer som har som syfte att ge en subjektiv världsåskådning och personliga upplevelser och åsikter. Detta möjliggör för en diskursanalys och genom ett fokus på kopplingen mellan språk, makt och social förändring kan underliggande konstruktioner identifieras och diskuteras. Uppsatsen andra del bygger på ett teoretiskt ramverk där osäkerhet problematiseras genom postkolonialism, modernitet och demokratisering. Vidare bygger teorin på identitetsbildning och sökandet efter en stabil identitet genom ‘securitized subjectivity’. Även narrativets del av identiteten är av vikt. Identitet skapas och vidmakthålls i en svårbehandlad konflikt, som beskrivs som en långvarig konflikt som innefattar en inneboende motsättning, mål som är okompromisbara (om ena gruppen får sin vilja är det omöjligt för den andra gruppen att få sin) eller härstammar från en världsbild och ideologi som inte tillåter för ett annat resultat än det som den egna gruppen anser rätt. Även nationalism berörs i teorin, för att exemplifiera hur nationalistisk konflikt kan ses som etnisk enligt perennalismen, eller som ett medel för eliten enligt instrumentalismen. I den tredje delen redogörs Fijis politiska historia från 1900-talet och framåt. Fiji har kantats av statskupper sedan självständigheten från Storbritannien 1970 och hade efter statskuppen 2006 inte demokratiska val fram till 2014. En analys görs med hjälp av två intervjuer. Resultaten kan inte nödvändigtvis tillskrivas alla som tillhör fijis ursprungsbefolkning, men ger en inblick i hur etniska fijianer med starka maktpositioner ser på fijis politik. Diskursanalysen visar hur ett ‘vi’ och ‘dem’ skapas för att legitimera maktövertag och statskupper, och att detta bygger på starka identitesmässiga faktorer. Militären får och har en väldigt specifik roll på Fiji, och ses utifrån tradition och en social kontext. En intressant iakttagelse är hur västerländska, demokratiska principer inte alltid är kompatibla med traditionella värderingar eller sociala normer – exempelvis hur jämlikhet tolkas annorlunda och erkännande av ens olikheter ses som mer rättvist, än att alla klassas som lika.}},
author = {{Tamanivalu-Moritz, Agnes}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fiji i konflikt: Identitet, makt och statskupper}},
year = {{2025}},
}