Rättskraft och bolagsstämmobeslut – En analys av rättskraftens objektiva utsträckning vid en aktieägares talan mot ett bolagsstämmobeslut

Abstract

The legal force of a judgement prohibits the same subject matter from being tried twice. The fact that the legal force of a judgement is limited to the subject matter is referred to as the objective scope of the legal force. How to decide what constitutes the "subject matter" and consequently what is to be considered the same subject matter as something else is a complex question. Despite plenty of case law from the Supreme court on the subject and a longstanding discussion in the legal literature there are still uncertainties in the legal position. This paper focuses on clarifying, through a legal dogmatic approach, the objective scope of the legal force when a shareholder challenges a resolution adopted by the meeting of shareholders. The paper also examines whether the legal position is in need of change, considering the purposes of both the legal force-institute and the legal framework for challenging such resolutions.

The Supreme court's case law places the focus on the material legal consequence when deciding the objective scope of the legal force. This approach originates from a legal force-theory developed by Per Olof Ekelöf in the 20th century. The consequence of the chosen approach is that the legal force precludes all material facts that could have been pleaded to support the legal consequence claimed by the plaintiff from being pleaded in a later proceeding. From the Supreme courts case law, the same approached is to be applied to protest actions. Furthermore, the Supreme court has expanded the preclusive effect of the legal force by allowing it to also encompass legal consequences that are alternative and economically equivalent to the one already examined by the court.

This paper also finds that the company law framework for challenging resolu-tions gives rise to certain issues. Depending on which causes of action the shareholder choses, different legal consequences arise. The resolution is either a nullity or challengeable. Whether both legal consequences are to be considered the same subject matter has not been discussed in any source of law. However, this paper argues that systematic reasons and the design of the legal framework speak in favor of viewing both legal consequences as the same subject matter. Consequently, a shareholder who has already challenged a resolution once, can never challenge the same resolution again.

Furthermore, this paper analyzes the need for change in the legal position with regards to the purposes of the legal frameworks. The conclusion reached in the paper is that the current legal position regarding the preclusive effect of the legal force should be maintained. This conclusion is primarily based on the interest of security which permeates both the legal force-institute and the company law framework for challenging a resolution. In other words, the company's security would be jeopardized to an unacceptable extent should the shareholders be allowed to challenge a resolution which has already been previously challenged.

Abstract (Swedish)

Domens rättskraft hindrar att en sak som redan avgjorts får prövas igen. Att rättskraften begränsas till "saken" brukar benämnas som rättskraftens objektiva utsträckning. Vad "saken" är och följaktligen vad som är samma sak som något annat är emellertid inte en enkel fråga att besvara. Trots en rikhaltig praxis från Högsta domstolen som behandlar ämnet och en långvarig diskussion i doktrinen är rättsläget fortfarande inte tydligt i alla delar. I denna uppsats är fokuset placerat på att, genom ett rättsdogmatiskt tillvägagångsätt, kartlägga rättskraftens objektiva utsträckning vid en aktiebolagsrättslig talan mot ett bolagsstämmobeslut. Uppsatsen undersöker även huruvida det de lege ferenda finns anledning att utforma rättskraftens objektiva utsträckning på ett annat sätt i ljuset av syftena med rättskraftsinstitutet och den aktiebolagsrättsliga klanderregleringen.

Högsta domstolens praxis om rättskraftens objektiva utsträckning placerar fokuset vid rättskraftsbedömningar på den materiella rättsföljden, vilket anknyter till den rättskraftslära som utvecklats av Per Olof Ekelöf under 1900-talet. Rättsföljdsfokuset innebär att alla omständigheter som hade kunnat åberopas till stöd för den rättsföljd som kärande begärt prekluderas av rättskraften oavsett om de prövats eller inte. Denna syn på rättskraftsbedömningar gör sig gällande även i klandermål. Högsta domstolen har dessutom utvidgat denna preklusionsverkan ytterligare genom att låta rättskraften omfatta även rättsföljder som är alternativa och ekonomiskt likvärdiga till den som prövats.

Den aktiebolagsrättsliga klanderregleringen ger upphov till vissa särskilda problem ur ett rättskraftsperspektiv. Inom ramen för institutet kan ett bolagsstämmobeslut angripas på ett antal olika grunder som i sin tur leder till två olika rättsföljder – att beslutet går att angripa eller att beslutet är en nullitet. Frågan huruvida båda dessa rättsföljder hör till samma sak är inte behandlad i någon rättskälla. I uppsatsen argumenteras det för att systematiska skäl och utformningen av klanderinstitutet talar för att de båda rättsföljderna hör till samma sak. Följaktligen kan en aktieägare som redan klandrat ett bolagsstämmobeslut en gång aldrig angripa beslutet på nytt.

I uppsatsen analyseras som ett sista moment behovet av en förändring i rättsläget, utifrån regleringarnas syften och utformning. Slutsatsen som analysen utmynnar i är att den vidsträckta preklusionsverkan som gäller de lege lata vid en talan mot ett bolagsstämmobeslut bör upprätthållas. Slutsatsen grundas huvudsakligen på det tungt vägande trygghetsintresset som genomsyrar både rättskraftsinstitutet och utformningen av den aktiebolagsrättsliga klanderregleringen. Med andra ord skulle bolagets trygghet äventyras i en allt för stor utsträckning om en aktieägare utan hinder av rättskraften tilläts angripa bolagsstämmobeslutet på nytt efter att beslutet redan varit föremål för prövning.

• author: Willén, Markus
• supervisor: Martin Sunnqvist
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Legal force and general meeting resolutions – An analysis of the objective scope of the legal force when a shareholder challenges a general meeting resolution
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: processrätt, civilprocessrätt, associationsrätt, rättskraft, klander, bolagsstämma
• language: Swedish
• id: 9179621
• date added to LUP: 2025-01-16 12:54:54
• date last changed: 2025-01-16 15:13:52