Beställarens ansvar för oriktiga uppgifter i förfrågningsunderlaget – särskilt om ansvar vid entreprenörens vetskap om en oriktig uppgift

Abstract (Swedish)

Entreprenadavtal ingås ofta efter upphandling. I utförandeentreprenader betyder det att beställaren har ansvar för att projektera och tillhandahålla entreprenörer ett utförligt förfrågningsunderlag. Detta förfrågningsunderlag avgör omfattningen av kontraktsarbetena och ligger till grund för entreprenörens kalkyl. Vid upphandlingsförfarandet är det viktigt att anbuden är jämförbara. En förutsättning för jämförbarhet är att alla anbudsgivare utgått från samma uppgifter vid beräkningen av sina anbud. Entreprenören behöver i ett sådant fall bortse från sin vetskap om det verkliga förhållandet för att kunna lämna ett jämförbart anbud. Det leder i förlängningen till att entreprenören kan ha vissa fördelar om dennes anbud antas.

Har parterna införlivat standardavtalet AB 04 kan konsekvensen av en oriktig uppgift i förfrågningsunderlaget bli att uppgiften kan läggas till grund för likställt ÄTA-arbete, vilket är arbeten som inte konkurrensutsätts. Sådana arbeten kan i sin tur ligga till grund för entreprenörens rätt till ytterligare ersättning och tidsförlängning. Om entreprenören redan under anbudsförfarandet haft vetskap om en oriktig uppgift uppstår en intressekonflikt. Beställaren har ett behov av jämförbara anbud. Entreprenören kan dock utnyttja sin vetskap, lägga ett lägre anbud än annars och förlita sig på att den oriktiga uppgiften kan läggas till grund för likställt ÄTA-arbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som gäller för det fall att beställaren lämnat en uppgift i förfrågningsunderlaget som entreprenören vet är oriktig. Detta innefattar en undersökning av om det finns någon skillnad i hur situationen ska behandlas beroende på om parterna valt att inkorporera AB 04 i sitt entreprenadavtal eller inte. Vidare är syftet med uppsatsen att undersöka om och hur en beställare, med hänsyn till entreprenadavtalets speciella drag och upphandlingsförfarandet, kan reducera risken för att en ondtroende entreprenör lägger den oriktig uppgiften till grund för likställt ÄTA-arbete. För att uppfylla syftena har följande frågeställningar besvarats.

- Vilket ansvar har beställare enligt allmän kontraktsrätt för riktigheten av en, i förfrågningsunderlaget, lämnad uppgift när entreprenören vet att uppgiften är oriktig?

- Vilket ansvar har beställare enligt AB 04 för riktigheten av en, i förfrågningsunderlaget, lämnad uppgift när entreprenören vet att uppgiften är oriktig?

- Hur kan en beställare, genom individuella avtalsvillkor, reducera risken för att en uppgift i förfrågningsunderlaget som entreprenören vet är oriktig kan läggas till grund för likställt ÄTA-arbete?

Uppsatsens syfte uppfylls genom användning av en rättsdogmatisk metod samt genom avtalstolkning. För avtalstolkningen tas utgångspunkt i den tolkningsmetod som Högsta domstolen tagit fram för tolkning av entreprenadavtal.

Slutsatserna i uppsatsen är att det finns en stor likhet i hur uppgiftsansvaret behandlas i den allmänna kontraktsrätten och inom ramen för AB 04. Som huvudregel bär beställaren, oavsett om parterna införlivat AB 04 eller inte, ansvar för de uppgifter som lämnas i förfrågningsunderlaget. Ansvaret är i stort sett oberoende av om entreprenören, innan avtalet ingås, har vetskap om att en uppgift är oriktig och således är i ond tro. Att det ser ut så kan huvudsakligen motiveras utifrån upphandlingsförfarandet och kravet på att anbud ska vara jämförbara. En beställare kan i mycket begränsad utsträckning undkomma att en oriktig uppgift läggs till grund för likställt ÄTA-arbete om entreprenören varit i ond tro. Den enda möjligheten beställaren egentligen har är att åberopa någon av avtalslagens jämknings- eller ogiltighetsregler. I sådana situationer är jämkning enligt 36 § avtalslagen i första hand aktuellt. Jämkning enligt 36 § avtalslagen förutsätter emellertid att rättstillämparen anser att entreprenörens vetskap gör avtalet eller avtalsvillkoret oskäligt. Vidare kan konstateras att det endast finns begränsade möjligheter för en beställare att genom avtalsvillkor reducera risken för att en oriktig uppgift läggs till grund för likställt ÄTA-arbete. Det görs i så fall bäst genom att beställaren för in en säkerhetsventil i avtalet i form av en konkret och tydlig ansvarsfriskrivning.

Abstract

Construction contracts are often entered into after a procurement process. In construction contracts, this means that the purchaser is responsible for designing and providing the contractor with detailed tender documents. The tender documents form the basis for the contractor's cost estimate and the scope of the construction work. During the procurement process, it is crucial that the submitted bids are comparable. A prerequisite for comparability is that all contractors base their bids on the same information. The contractor may need to disregard their knowledge of the actual circumstances to submit a comparable bid. This can result in the contractor getting certain advantages if their bid is accepted.

If the parties have incorporated the standard terms AB 04, the consequence of providing incorrect information in the tender documents may be that the information can be used as the basis for alterations and additions. Such work could then form the basis for the contractor's right to additional compensation and the possibility of an extension of time. If the contractor is aware of incorrect information during the tender procedure, a conflict of interest arises. The purchaser needs comparable bids, but the contractor can exploit their knowledge, submit a lower bid than otherwise possible, and rely on the incorrect information to yield compensation for alterations and additions.

This thesis aims to examine what applies when the purchaser has provided information in the tender documents that the contractor knows is incorrect. The aim is also to investigate if there is any difference in how the situation should be handled depending on whether the parties have chosen to incorporate AB 04 into their contract or not. Furthermore, the aim of the thesis is to explore whether and how a purchaser, given the specific characteristics of construction contracts and the procurement process, can reduce the risk that a dishonest contractor uses the incorrect information as the basis for alterations and additions. To fulfill the purpose, the following research questions have been answered.

- What liability does the purchaser have under general contract law for the accuracy of information provided in the tender documents when the contractor knows that the information is incorrect?

- What liability does the purchaser have under AB 04 for the accuracy of information provided in the tender documents when the contractor knows that the information is incorrect?

- How can a purchaser, through individual contractual terms, reduce the risk that incorrect information provided in the tender documents, known by the contractor to be incorrect, is used as the basis for alterations and additions?

The purpose of the thesis is achieved using a legal dogmatic method and contract interpretation. For the contract interpretation, the approach developed by the Supreme Court for interpreting construction contracts has been used.

The conclusions of the thesis are that there is a significant similarity in how the liability for providing accurate information is treated under general contract law and in AB 04. Generally, the purchaser is responsible for the accuracy of the information provided in the tender documents. This applies regardless of whether the parties have incorporated AB 04 or not. The liability is largely independent of whether the contractor knew the information was incorrect before the contract was concluded and thus acted in bad faith. This can mainly be justified based on the procurement process and the requirement that bids must be comparable. A purchaser has very limited opportunities to avoid the consequences of liability for incorrect information if the contractor has acted in bad faith. The only opportunity is by invoking any of the adjustment or invalidity rules in the Contracts Act. In such situations, adjustment under Section 36 of the Contracts Act is most suitable. However, adjustment under Section 36 requires the purchaser to prove the contractor had knowledge of the incorrect information. It also requires that the court deems the contract or contractual term unfair due to that knowledge.

Furthermore, it can be concluded that a purchaser has limited opportunities to reduce the risk of incorrect information being used as the basis for alterations and additions through contractual terms. Protection is best achieved by the client including a clause in the contract in the form of a concrete and clear waiver of liability.

• author: Brämberg, Line
• supervisor: Marcus Utterström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Purchaser’s Liability for Incorrect Information in the Tender Documents – Especially Regarding Liability in the Event of the Contractor’s Knowledge of Incorrect Information
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Entreprenadrätt, Avtalsrätt, Förmögenhetsrätt, Kontraktsrätt
• language: Swedish
• id: 9179733
• date added to LUP: 2025-01-29 12:10:28
• date last changed: 2025-01-29 12:10:28