Farerekvisitets gränsmarker - En kritisk granskning av underrättsavgöranden 2020-2024 gällande ringa fara och konkret fara i farebedömningen vid förberedelse till mord

Abstract (Swedish)

Förberedelsebrottet infördes i svensk rätt med syfte att förhindra allvarlig brottslighet genom att kriminalisera vissa brott redan på planeringsstadiet. Förberedelsebrottet består av ett uppsåtsrekvisit, ett gärningsrekvisit och ett farerekvisit. Dessa tre delar av skuldbedömningen måste vara uppfyllda. Konkret fara måste sedermera föreligga för att straffansvar ska kunna utdömas, motsatsvis föranleder ringa fara ansvarsfrihet.

Genom en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod fastställs, samt analyseras och kritiseras, gällande rätt. Uppsatsen granskar och analyserar dessutom 87 rättsfall från underrättsinstanser. Syftet är att undersöka hur domstolarna motiverar fall där konkret fara har bedömts föreligga, respektive fall där ringa fara ansetts föreligga. Vidare är syftet att utifrån detta diskutera huruvida domstolarnas bedömningar är i enlighet med gällande rätt. Slutligen avser uppsatsen att diskutera osjälvständiga förfältsdelikts legitimationsproblem samt huruvida rättsfallsgranskningen överensstämmer med lagstiftarens idé om att kriminaliseringen av osjälvständiga förfältsdelikt är legitim.

I uppsatsen påvisas att lagstiftaren är restriktiv i sin vägledning angående farerekvisitet, och överlämnar vidare vägledning till rättstillämparen. Det saknas en enhetlig och tydlig rättspraxis om hur farerekvisitet ska bedömas, varför brister har förekommit i underrättsavgöranden. I flera avgöranden saknas det en farebedömning och i andra avgöranden bedöms faran på ett felaktigt sätt. De grundläggande tankarna om rättssäkerhet och förutsägbarhet i rättssystemet får därmed inte ett tydligt genomslag i den dömande praktiken när en del av skuldbedömningen, faran, inte bedöms. Sådana konsekvenser riskerar att undergräva förtroendet för vår rättsstat.

Slutsatsen är att domstolarna i samtliga fall ska motivera faran eftersom den utgör en del av skuldbedömningen. Uppsatsen påvisar däremot en osäkerhet hos domstolarna i form av felaktig och inkonsekvent rättstillämpning, varför vägledning från Högsta domstolen (HD) krävs.

Abstract

Preparation to commit an offence was introduced into Swedish law with the aim of preventing serious criminal activity by criminalizing certain crimes at the preparation stage. Preparation to commit an offence consists of three elements in the culpability assessment: intent, conduct, and the danger element. These three components must all be fulfilled for criminal liability to apply. Concrete danger must be present for criminal responsibility to be imposed; conversely, minor danger leads to exemption from liability.

Through a legal dogmatic method and a legal analytical method, the applicable law is determined and critiqued. The thesis examines and analyzes 87 cases from lower courts. The aim is to investigate how the courts justify cases where concrete danger has been deemed to exist, and cases where minor danger has been considered. Furthermore, the purpose is to discuss whether the courts’ assessments align with the applicable law. Lastly, the thesis aims to discuss the legitimacy issues of inchoate offenses and whether the review of case law aligns with the legislator's intention that the criminalization of inchoate offenses is legitimate.

The thesis demonstrates that the legislator is restrictive in providing guidance on the danger element, leaving further guidance to the courts. However, there is also a lack of unified and distinct case law on how the danger element should be assessed, resulting in identified inadequacies in lower courts judgments. In several cases, an assessment of danger is absent, while in others, the danger is assessed incorrectly. The fundamental principles of legal certainty and predictability in the justice system are thus not clearly reflected in the judicial practice when one part of the culpability assessment, the danger element, is not properly evaluated. Such consequences risk undermining the trust in our legal system.

The conclusion is that the courts should motivate their assessment of danger in all cases, as it is an integral part of the culpability assessment. However, the thesis highlights a degree of uncertainty within the courts, leading to incorrect and inconsistent application of the law, for which guidance from the Supreme Court is necessary.

• author: Grönlund, Julia
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The boundaries of the danger element - A critical review of lower courts rulings from 2020 to 2024 regarding minor danger and concrete danger in danger assesssments for preparation to commit murder
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, criminal law, rättssäkerhet, rule of law, förberedelsebrott, crime of preparation, osjälvständiga brottsformer, ringa fara, konkret fara, farebedömning, stämplingsbrott
• language: Swedish
• id: 9179838
• date added to LUP: 2025-01-22 14:55:45
• date last changed: 2025-01-22 14:55:45