Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Från ett Nej till ett Ja

Pejnefors, Stella LU and Lundström, Elin LU (2025) STVA23 20242
Department of Political Science
Abstract (Swedish)
Den 24:e februari 2022 utbröt ett krig i Europa när Ryssland invaderade Ukraina. Detta förändrade säkerhetssituationen i Europa och Sverige tog beslutet att lämna in sin ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska försvarsalliansen, NATO. Detta markerade ett skifte i statsminister Magdalena Anderssons och Socialdemokraternas inställning till ett NATO-medlemskap. Denna uppsats analyserar, med hjälp av kvalitativ textanalys, följande frågor: “Hur har Magdalena Anderssons retorik angående NATO-medlemskap förändrats före och efter Rysslands invasion av Ukraina?” och “Kan denna förändring i retorik ses som ett resultat av ett identitetsskifte, ett resultat av en redan existerande identitet, eller är det ett svar på externa faktorer?”, genom... (More)
Den 24:e februari 2022 utbröt ett krig i Europa när Ryssland invaderade Ukraina. Detta förändrade säkerhetssituationen i Europa och Sverige tog beslutet att lämna in sin ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska försvarsalliansen, NATO. Detta markerade ett skifte i statsminister Magdalena Anderssons och Socialdemokraternas inställning till ett NATO-medlemskap. Denna uppsats analyserar, med hjälp av kvalitativ textanalys, följande frågor: “Hur har Magdalena Anderssons retorik angående NATO-medlemskap förändrats före och efter Rysslands invasion av Ukraina?” och “Kan denna förändring i retorik ses som ett resultat av ett identitetsskifte, ett resultat av en redan existerande identitet, eller är det ett svar på externa faktorer?”, genom konstruktivism och säkerhetiseringsteori. I analysen framgår det att en retorisk förändring i Magdalena Anderssons tal angående NATO-medlemskap har skett. Andersson framställde ursprungligen ett NATO-medlemskap som destabiliserande och ogynnsamt, till något nödvändigt för Sveriges säkerhet. Vidare framgår det att Anderssons retorik gällande säkerhet har skiftat från ett fokus på internationell nivå, till vad som är bäst för Sveriges nationella säkerhet. I diskussionen framkommer det även att Sveriges NATO-medlemskap inte är en konsekvens av ett identitetsskifte, utan snarare ett försök att bevara vår ursprungliga identitet och en reaktion på externa faktorer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pejnefors, Stella LU and Lundström, Elin LU
supervisor
organization
alternative title
Magdalena Anderssons förändrade retorik om ett NATO-medlemskap: Ett tecken på en ny svensk identitet?
course
STVA23 20242
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
NATO-medlemskap, Magdalena Andersson, Säkerhetiseringsteori, Konstruktivism, Ryssland, Ukraina, Retorisk förändring, Svensk säkerhetspolitik, Identitet
language
Swedish
id
9180112
date added to LUP
2025-03-04 10:47:24
date last changed
2025-03-04 10:47:24
@misc{9180112,
  abstract     = {{Den 24:e februari 2022 utbröt ett krig i Europa när Ryssland invaderade Ukraina. Detta förändrade säkerhetssituationen i Europa och Sverige tog beslutet att lämna in sin ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska försvarsalliansen, NATO. Detta markerade ett skifte i statsminister Magdalena Anderssons och Socialdemokraternas inställning till ett NATO-medlemskap. Denna uppsats analyserar, med hjälp av kvalitativ textanalys, följande frågor: “Hur har Magdalena Anderssons retorik angående NATO-medlemskap förändrats före och efter Rysslands invasion av Ukraina?” och “Kan denna förändring i retorik ses som ett resultat av ett identitetsskifte, ett resultat av en redan existerande identitet, eller är det ett svar på externa faktorer?”, genom konstruktivism och säkerhetiseringsteori. I analysen framgår det att en retorisk förändring i Magdalena Anderssons tal angående NATO-medlemskap har skett. Andersson framställde ursprungligen ett NATO-medlemskap som destabiliserande och ogynnsamt, till något nödvändigt för Sveriges säkerhet. Vidare framgår det att Anderssons retorik gällande säkerhet har skiftat från ett fokus på internationell nivå, till vad som är bäst för Sveriges nationella säkerhet. I diskussionen framkommer det även att Sveriges NATO-medlemskap inte är en konsekvens av ett identitetsskifte, utan snarare ett försök att bevara vår ursprungliga identitet och en reaktion på externa faktorer.}},
  author       = {{Pejnefors, Stella and Lundström, Elin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Från ett Nej till ett Ja}},
  year         = {{2025}},
}