Judikalisering av den förvaltningsrättsliga kulturen?
(2024) JURM02 20242Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen är att undersöka om förvaltningsdomstolars åsidosättande av överklagandeförbud utgör en del av judikaliseringen av den förvaltningsrättsliga kulturen. För att uppnå detta syfte har jag formulerat tre frågor som undersöks i uppsatsen. Den första frågan belyser den svenska ordningen för överklagande och överklagandeförbud inom förvaltningsrätten samt dess bakgrund. Den andra frågan handlar om huruvida den förvaltningsrättsliga kulturen genomgår en förändring till följd av judikalisering. Den tredje och sista frågan speglar uppsatsens syftet och undersöker om förvaltningsdomstolarnas åsidosättande av överklagandeförbud utgör en del av denna judikalisering.
För att besvara dessa frågor innehåller uppsatsen fem tematiska... (More) - Syftet med uppsatsen är att undersöka om förvaltningsdomstolars åsidosättande av överklagandeförbud utgör en del av judikaliseringen av den förvaltningsrättsliga kulturen. För att uppnå detta syfte har jag formulerat tre frågor som undersöks i uppsatsen. Den första frågan belyser den svenska ordningen för överklagande och överklagandeförbud inom förvaltningsrätten samt dess bakgrund. Den andra frågan handlar om huruvida den förvaltningsrättsliga kulturen genomgår en förändring till följd av judikalisering. Den tredje och sista frågan speglar uppsatsens syftet och undersöker om förvaltningsdomstolarnas åsidosättande av överklagandeförbud utgör en del av denna judikalisering.
För att besvara dessa frågor innehåller uppsatsen fem tematiska kapitel. Den första frågan besvaras i det första kapitlet. Där visar jag hur överklagandeförbud har företräde framför huvudregeln om att förvaltningsförbud får överklagas enligt 41 § förvaltningslagen. Möjligheten till överklagan-deförbud begränsas dock av rätten till domstolsprövning enligt artikel 6.1 EKMR och artikel 47 EU-stadgan. Kapitlet beskriver även hur denna pluralistiska ordning har vuxit fram.
Svaret på den andra frågeställningen är att jag anser att den förvaltningsrättsliga kulturen genomgår en förändring till följd av judikalisering. I det andra kapitlet visar jag hur de internationella begreppen maktdelning, demokrati och rättsstat är föremål för debatt och måste relateras till funktionsfördelning och folksuveränitet i en svensk kontext. Det följande kapitlet problematiserar europeiseringens påverkan på svensk förvaltningsrättslig kultur och i vilken mån detta kan leda till judikalisering. Därefter analyseras begreppet judikalisering, dess orsaker och konsekvenser. I det sista tematiska kapitlet granskas den förvaltningsrättsliga kulturens utveckling från 1909 till idag. Där visar jag hur rättskulturen har politiserats, europeiserats och i stort är under ständig förändring. Därav följer svaret att kulturen har judikaliserats, eftersom dessa förändringar överensstämmer med teorier och beskrivningar av begreppet samt med vad forskare anser om utvecklingen.
I den tredje och sista frågan finner jag dock inte tillräckliga bevis för att förvaltningsdomstolarnas åsidosättande av överklagandeförbud kan betraktas som en del av judikaliseringen. Även om jag anser att den förvaltningsrättsliga kulturen i stort kan tillskrivas denna förändring, innebär det inte att samtliga delar av rättsområdet genomgår samma utveckling. Riksdagen har fortfarande makten att avgöra Sveriges förhållande till europarättens krav på rätten till domstolsprövning. Sverige har en lång tradition av självständiga rättsliga instanser inom förvaltningsrätten, fria från ministerstyre. Däremot är judikaliserings inverkan på rättsområdet inte cementerad, utan det är ett aktuellt ämne som både politiker och jurister behöver vara medvetna om. (Less) - Abstract
- The purpose of this thesis is to examine whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of the judicialization of the Swedish administrative legal culture. To achieve this aim, I have formulated three questions that are explored in the thesis. The first question highlights the Swedish system for appeals and appeal prohibitions within administrative law and its background. The second question concerns whether the administrative legal culture is undergoing a transformation due to judicialization. The third and final question investigates whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of this judicialization.
To answer these questions, the thesis is divided into five... (More) - The purpose of this thesis is to examine whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of the judicialization of the Swedish administrative legal culture. To achieve this aim, I have formulated three questions that are explored in the thesis. The first question highlights the Swedish system for appeals and appeal prohibitions within administrative law and its background. The second question concerns whether the administrative legal culture is undergoing a transformation due to judicialization. The third and final question investigates whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of this judicialization.
To answer these questions, the thesis is divided into five thematic chapters. The first question is addressed in the first chapter. Here, I demonstrate how the prohibition of appeals takes precedence over the general rule allowing appeals of administrative decisions under Section 41 of the Administrative Procedure Act. However, the possibility of appeal prohibitions is limited by the right to judicial review under Article 6.1 of the ECHR and Article 47 of the EU Charter. This chapter also describes how this pluralistic system has evolved.
The answer to the second question is that I consider the administrative legal culture to be undergoing a transformation due to judicialization. In the second chapter, I show how the international concepts of separation of powers, democracy, and the rule of law are subject to debate and must be related to separation of functions and popular sovereignty in a Swedish context. The subsequent chapter problematizes the impact of Europeanization on Swedish administrative legal culture and the extent to which this can lead to judicialization. Thereafter, the concept of judicialization, its causes, and consequences are analyzed. In the final thematic chapter, the development of administrative legal culture from 1909 to today is examined. Here, I demonstrate how the legal culture has been politicized, Europeanized, and is constantly evolving. From this follows the conclusion that the culture has been judicialized, as these changes align with theories and descriptions of the concept as well as with what researchers believe about the development.
Regarding the third and final question, however, I do not find sufficient evidence to consider administrative courts’ disregard of appeal prohibitions as part of judicialization. While I argue that the administrative legal culture as a whole can be attributed to this change, it does not mean that all aspects of the legal field undergo the same transformation. Parliament retains the power to decide Sweden's relationship to European law’s requirements for judicial review. Sweden has a long tradition of independent legal bodies within administrative law, free from ministerial governance. However, the impact of judicialization on this legal field is not solidified, it remains a current topic that politicians and legal professionals, in particular, need to be aware of. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9180179
- author
- Nordqvist, Patrik LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Judicalization of the administrative legal culture
- course
- JURM02 20242
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- offentlig rätt, förvaltningsrätt, judikalisering
- language
- Swedish
- id
- 9180179
- date added to LUP
- 2025-01-16 12:53:40
- date last changed
- 2025-01-16 12:53:40
@misc{9180179,
abstract = {{The purpose of this thesis is to examine whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of the judicialization of the Swedish administrative legal culture. To achieve this aim, I have formulated three questions that are explored in the thesis. The first question highlights the Swedish system for appeals and appeal prohibitions within administrative law and its background. The second question concerns whether the administrative legal culture is undergoing a transformation due to judicialization. The third and final question investigates whether administrative courts’ disregard of appeal prohibitions constitutes a part of this judicialization.
To answer these questions, the thesis is divided into five thematic chapters. The first question is addressed in the first chapter. Here, I demonstrate how the prohibition of appeals takes precedence over the general rule allowing appeals of administrative decisions under Section 41 of the Administrative Procedure Act. However, the possibility of appeal prohibitions is limited by the right to judicial review under Article 6.1 of the ECHR and Article 47 of the EU Charter. This chapter also describes how this pluralistic system has evolved.
The answer to the second question is that I consider the administrative legal culture to be undergoing a transformation due to judicialization. In the second chapter, I show how the international concepts of separation of powers, democracy, and the rule of law are subject to debate and must be related to separation of functions and popular sovereignty in a Swedish context. The subsequent chapter problematizes the impact of Europeanization on Swedish administrative legal culture and the extent to which this can lead to judicialization. Thereafter, the concept of judicialization, its causes, and consequences are analyzed. In the final thematic chapter, the development of administrative legal culture from 1909 to today is examined. Here, I demonstrate how the legal culture has been politicized, Europeanized, and is constantly evolving. From this follows the conclusion that the culture has been judicialized, as these changes align with theories and descriptions of the concept as well as with what researchers believe about the development.
Regarding the third and final question, however, I do not find sufficient evidence to consider administrative courts’ disregard of appeal prohibitions as part of judicialization. While I argue that the administrative legal culture as a whole can be attributed to this change, it does not mean that all aspects of the legal field undergo the same transformation. Parliament retains the power to decide Sweden's relationship to European law’s requirements for judicial review. Sweden has a long tradition of independent legal bodies within administrative law, free from ministerial governance. However, the impact of judicialization on this legal field is not solidified, it remains a current topic that politicians and legal professionals, in particular, need to be aware of.}},
author = {{Nordqvist, Patrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Judikalisering av den förvaltningsrättsliga kulturen?}},
year = {{2024}},
}