Det digitala övervakningssamhället: Ett nödvändigt ont? - En analys av förenligheten mellan EU-kommissionens förslag till CSAM-förordning och grundläggande fri- och rättigheter

Abstract

Digitalization has not only revolutionized our daily lives and how we communicate but has also created a new arena for criminal activity. Among the most concerning crimes that have increased with the rise of digital development is child sexual abuse. In order to combat and prevent these crimes, the European Commission presented a proposal for a regulation in 2022 that obliges providers of interpersonal communication services, such as email services and messaging apps, to actively track their platforms for child sexual abuse material (CSAM) and solicitation of children (grooming). Currently, service providers have the option to monitor their platforms for CSAM-related crimes, but as this measure is not mandatory it has been deemed insufficient to effectively combat such crimes. Against this backdrop, the Commission presented its current proposal. In response, both the European Parliament and the Council have developed a series of amendments.
The purpose of this thesis is to critically assess the proposed regulation from a rule of law perspective, examining whether it meets the requirements for permissible limitations of fundamental rights under Article 52.1 of the EU Charter of Fundamental Rights. Amendments put forward by the European Parliament and the Council are also included in the analysis. The rights examined include the right to privacy, the protection of personal data, and freedom of expression.
To fulfill this objective, both a doctrinal and a legal-analytical method have been applied. In addition to the proposals, the thesis primarily relies on established case law, official opinions, and current research on the effects of rights-limiting measures. These are used to outline and analyze the rights involved and their potential limitations in relation to the proposed measures. Together, these elements form the foundation for the overall analysis.
In conclusion, the analysis shows that while the proposed regulation is based on a legitimate objective, significant flaws suggest that it does not fully meet the requirements set out in the EU Charter. All versions of the proposal exhibit certain ambiguities in terminology. Moreover, there is a risk that both the Commission's and the Council's proposals may infringe upon the essence of the affected rights, or at the very least fail to meet the proportionality requirement. The European Parliament's proposed amendments appear to be the most balanced alternative, with the potential to create a lawful regulation that effectively combines the goal of combating CSAM with the obligation to respect fundamental rights.

Abstract (Swedish)

Digitaliseringen har inte bara revolutionerat vår vardag och hur vi kommunicerar utan även skapat en ny arena för brottslighet. Bland de mest bekymmersamma brotten som har ökat i takt med den digitala utvecklingen är sexuella övergrepp mot barn. I syfte bekämpa och förebygga dessa brott presenterade EU-kommissionen 2022 ett förslag till en förordning som ålägger leverantörer av interpersonella kommunikationstjänster, såsom e- posttjänster och kommunikationsappar, skyldigheten att aktiva spåra sina tjänster efter övergreppsmaterial (CSAM) och kontakter som avser sexuellt utnyttja barn (grooming). I dagsläget finns en möjlighet för tjänsteleverantörer att spåra sina tjänster efter CSAM-relaterad brottslighet, men då denna åtgärd inte är obligatorisk har den ansetts otillräcklig för att effektivt bekämpa brotten. Mot denna bakgrund presenterade kommissionen sitt nuvarande förslag. Som svar på kommissionens förslag har både Europaparlamentet och ministerrådet utarbetat ett antal ändringsförslag.
Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska det föreslagna regelverket ur ett rättssäkerhetsperspektiv genom att utreda huruvida det uppfyller de krav som ställs för tillåtna begränsningar av grundläggande rättigheter enligt artikel 52.1 i EU:s rättighetsstadga. Även Europaparlamentets och ministerrådets respektive ändringsförslag inkluderas i granskningen. De rättigheter som behandlas är rätten till privatliv, skyddet för personuppgifter och yttrandefriheten.
För att uppfylla syftet har det tillämpats både en rättsdogmatisk och en rättsanalytisk metod. Utöver förslagen bygger uppsatsen huvudsakligen på etablerad rättspraxis och myndighetsyttranden samt aktuell forskning om effekterna av rättighetsbegränsande åtgärder. Detta används för att redogöra för och analysera de berörda rättigheterna och deras begränsningsmöjligheter i förhållande till de föreslagna åtgärderna. Tillsammans utgör dessa delar grunden för uppsatsens övergripande analys.
Sammanfattningsvis visar analysen att även om den föreslagna förordningen vilar på ett legitimt ändamål, föreligger det betydande brister som tyder på att den inte fullt ut uppfyller de krav som uppställs i EU-stadgan. Alla versioner av förslaget uppvisar vissa otydligheter i begreppsanvändningen. Dessutom finns en risk att såväl kommissionens som rådets förslag kränker kärnan i de berörda rättigheterna, eller i vart fall inte uppfyller proportionalitetskravet. Europaparlamentets ändringsförslag framstår som det mest välavvägda alternativet, med potential att skapa en rättssäker lagstiftning som på ett balanserat sätt förenar målet att bekämpa CSAM med skyldigheten att respektera grundläggande rättigheter.

• author: Bajrami, Venesa
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Digital Surveillance Society: A Necessary Evil?
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, personlig integritet, yttrandefrihet, CSAM, chilling effects
• language: Swedish
• id: 9180367
• date added to LUP: 2025-01-20 13:35:52
• date last changed: 2025-01-20 13:35:52