Stärkt skydd för föräldrar - nyckeln till reell jämställdhet i arbetslivet? - En undersökning av balansdirektivets och lönetransparensdirektivets inverkan på föräldralediga arbetstagares skydd mot missgynnande behandling i svensk rätt

Abstract

Equal treatment for men and women in the labour market is a key aspect of gender equality. Labour law plays a crucial role in providing protection for workers against disadvantageous treatment and discrimination. A group that falls particularly vulnerable towards this sort of unfair treatment are working parents. For many, starting a family is a pivotal moment and one that naturally requires immense adjustment. Despite this, the pregnancy, the caring of an ill child and parental leave are often matters employers find difficulty in handling. Working parents are thus strongly protected against unfavourable treatment, both at national and EU level. This paper uses a “critical legal-dogmatic method” to examine how two recent EU reforms have affected this protection in Swedish labour law.
Swedish law prevents unfavourable treatment of employees on parental leave; a regulation that has given rise to numerous case law. This paper deals with unfavourable treatment in relation to an employee's terms of employment—focusing on the economic disadvantage and the timing of leave. With regard to economic disadvantages, I argue that general rules have emerged in Swedish case law. These rules focus on how the financial compensation is defined and the outcome of the case is highly dependent on this very definition. If a financial benefit is considered to be tied to the salary development of the employee on parental leave, the parent must not be unfairly treated. However, if there is no relation between the financial compensation and the salary development, this may allow disadvantageous treatment against employees on parental leave according to the case law that has emerged.
In 2019, an EU directive focusing on flexibility was introduced in Sweden, namely, the Work-Life Balance Directive. The aim of the EU was to intro-duce flexible solutions that would aid working parents with balancing work and family life. This paper is critical of the Swedish implementation of the flexible solutions that the EU has introduced as the implementation regu-lates, I hold, a right that already exists: that is, to converse with your em-ployer regarding your working conditions.
In 2026, Sweden will implement the Pay Transparency Directive. This di-rective does not focus on flexibility per se, but rather targets salary disclo-sure. The aim is that any pay gaps between men and women will be made visible in so-called salary reporting. If significant pay differences are dis-covered, the employers will be required to justify and, if not, rectify them. I argue that workers on parental leave are a group that may be particularly prominent in these salary reportings. How these pay gaps will be sufficient-ly motivated is not yet clear. In addition, I hold that the reasoning offered in previous Swedish case law regarding the economic disadvantage of those on parental leave may not be a reasoning accepted by the EU directive.

Abstract (Swedish)

Likabehandling av män och kvinnor på arbetsmarknaden utgör en central aspekt för att uppnå jämställdhet i samhället. En grupp arbetstagare som identifierats som särskilt utsatta är förvärvsarbetande föräldrar. Familje-bildning innebär en ingripande livsomställning som ibland kan vara svår att förena med arbetslivet. Därmed uppfattas inte sällan graviditet, vård av sjukt barn och föräldraledighet som besvär för arbetsgivaren. Förvärvsarbe-tande föräldrar erkänns därför ett särskilt starkt skydd mot missgynnande behandling, både på nationell nivå och EU-nivå. Denna framställan utgår från en kritiskt inriktad rättsdogmatisk metod för att undersöka vilken in-verkan två EU-reformer på området har eller kommer få på den svenska arbetsrätten.
I svensk rätt föreskrivs ett förbud mot missgynnande behandling av föräld-ralediga. Detta missgynnandeförbud har vid flera tillfällen behandlats i Arbetsdomstolens praxis. Uppsatsen undersöker missgynnande behandling i relation till en arbetstagares anställningsvillkor med fokus på det ekono-miska missgynnandet samt missgynnanden genom förläggningen av ledig-het. I fråga om det ekonomiska missgynnandet menar jag att nya huvudreg-ler vuxit fram i svensk rättspraxis. Dessa regler tar sikte på hur den ekono-miska ersättningen definieras och utfallet i ett mål blir högst beroende av hur arbetsgivaren valt att kvalificera ersättningen. Å ena sidan anses den föräldralediga arbetstagarens löneutveckling mycket skyddsvärd. Å andra sidan saknas ett samband mellan den ekonomiska ersättningen och arbets-tagarens löneutveckling kan detta utgöra ett godtagbart missgynnande av föräldralediga.
Under 2019 infördes balansdirektivet vars syfte var att öka flexibiliteten för förvärvsarbetande föräldrar. Ambitionen från EU:s sida var att underlätta för förvärvsarbetande föräldrar genom att skapa balans mellan arbetsliv och familjeliv. Vad gäller möjligheten till ökad flexibilitet ställer sig uppsatsen kritisk till den svenska implementeringen eftersom denna reglerar, enligt min mening, en rätt som alltid funnits - rätten att framställa ett önskemål.
Under 2026 kommer Sverige att implementera lönetransparensdirektivet. Detta direktiv fokuserar inte på flexibilitet, utan på ökad transparens vad gäller arbetsgivarens lönesättning. Syftet är att eventuella löneklyftor mel-lan män och kvinnor ska synliggöras genom så kallade lönekartläggningar. En arbetsgivare kommer om då betydande löneskillnader upptäcks behöva motivera dessa. För de fall löneskillnader inte kan berättigas är arbetsgiva-ren skyldig att åtgärda dessa. Det förefaller troligt att missgynnande av föräldralediga arbetstagare kan komma att uppdagas i samband med dessa lönekartläggningar. Vad som utgör en godtagbar motivering till en bety-dande löneskillnad har ännu inte klargjorts. I min uppfattning är det inte säkert att de resonemang som tidigare förts i svensk praxis kring ekono-miskt missgynnande av föräldralediga nödvändigtvis kommer att godtas då direktivet implementeras.

• author: Gunhammar, Annie
• supervisor: Jenny Julén Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Strengthened protection for working parents - the key to proper equality?
• course: JURM02 20242
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, balansdirektivet, lönetransparensdirektivet, föräldralediga arbetstagare, missgynnande, diskriminering, jämställdhet
• language: Swedish
• id: 9180402
• date added to LUP: 2025-02-02 14:18:44
• date last changed: 2025-02-02 14:18:44