Integritetsbegreppet och kommunikation , En rätt till förtrolig kommunikation.

Abstract

This thesis explores the evolving landscape of privacy and individual rights in today’s digital society, focusing on the tension between privacy and state surveillance, as exemplified by proposals like Chat Control 2. We acknowledge that the state can and does infringe upon our privacy to ensure our safety, yet these intrusions are increasingly perceived as a significant threat to personal autonomy. The study delves into how lawmakers’ attitudes toward privacy have shifted, particularly with the advent of digital surveillance technologies that challenge traditional notions of privacy and oversight.

The thesis traces the legal framework surrounding the right to private correspondence in Swedish law, highlighting how legislative perspectives have transformed over time. It argues for a paradigm shift: the state, originally intended to shield citizens from external threats, has now become the primary threat to the individual and their privacy. Technology has enabled widespread data collection that penetrates the most intimate aspects of a person’s life, constructing digital profiles based on information we often share without much thought.
The legal framework protecting privacy rights is examined, with an emphasis on Swedish legislation, Article 8 of the European Convention on Human Rights (ECHR), and the EU Charter of Fundamental Rights. These instruments collectively aim to safeguard individuals’ privacy against state overreach, requiring that any interference be lawful, necessary, and proportionate. By analyzing legislative preparatory works and statutes, the thesis discusses how the definition and protection of privacy have evolved. It addresses questions about how we weigh privacy against law enforcement’s need for effective crime prevention, what constitutes a “significant” intrusion under the Swedish Constitution (Regeringsformen), and how technological advancements influence legal norms.
The study poses critical questions, such as how privacy is valued in the context of crime prevention, what qualifies as a “significant” privacy violation under Swedish law, and how technology has redefined the concept of privacy. It employs a legal dogmatic approach, supported by liberal legal theory advocating individual liberty against state power, and critical legal theory questioning how laws either uphold or undermine social justice and personal rights.

The discussion critiques modern surveillance practices, particularly in light of global events like post-9/11 security policies, which have expanded safety measures often at the expense of privacy. It examines the growing public acceptance of surveillance for security’s sake, contrasted with a lack of awareness or ability to protect digital privacy, as evidenced by Swedish surveys and reports.
The thesis concludes by reflecting on the balance between security and privacy rights. It advocates for a reassessment of privacy in the context of technological progress, emphasizing the need for ethical considerations in surveillance to preserve individual autonomy, privacy, and the rights enshrined in legal frameworks. It questions whether the natural right to privacy can even be upheld in a world dominated by pervasive digital surveillance, suggesting that the state’s approach to privacy must be reevaluated to even be capable of protecting fundamental rights.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats undersöker det föränderliga landskapet kring integritet och individens rättigheter i dagens digitala samhälle, med fokus på intresseavvägningen mellan integritet och statlig övervakning som exemplifieras av förslag som Chat Control 2.
Vi accepterar att staten kan och gör intrång i vår integritet för att skydda oss, men dessa intrång ses nu som ett större hot för personlig autonomi. Uppsatsen går in på hur lagstiftarens attityd till integritet har förändrats, särskilt med införandet av digitala övervakningstekniker som utmanar traditionella föreställningar om integritet och övervakning.
Uppsatsen kartlägger även rättsläget kring rätten till privat korrespondens i svensk rätt och belyser hur lagstiftarens inställning har förändrats över tid. Den argumenterar för ett paradigmskifte där staten, som ursprungligen var till för att skydda från externa hot, nu är det största hotet mot individens integritet. Teknologin har möjliggjort en omfattande datainsamling som tränger in i den mest privata delen av en persons liv, där digitala versioner av oss byggs upp baserat på information vi ofta delar utan eftertanke.

Det juridiska ramverket kring integritetsrättigheter granskas, med fokus på svensk lag, artikel 8 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) och EU:s rättighetsstadga. Dessa instrument har tillsammans som mål att skydda individens rätt till integritet mot statlig övergrepp, med krav på att alla ingrepp ska vara lagliga, nödvändiga och proportionella.
Genom att analysera förarbeten och lagstiftning, diskuteras hur definitionen och skyddet av integritet har utvecklats. Här behandlas frågor om hur vi värderar privatlivet i förhållande till rättsväsendets behov av effektiv brottsbekämpning. Vad motiverar och menas med till exempel begreppet "betydande intrång" enligt Regeringsformen, och hur teknologins utveckling påverkar rättsregler.
Uppsatsen ställer flera viktiga frågor, inklusive hur integritet värderas mot bakgrund av brottsprevention, vad som utgör ett "betydande" integritetsintrång enligt svensk lag, och hur teknologi har omdefinierat integritet. Den använder rättsdogmatisk metod för analys, understöd av liberal rättsteori som förespråkar individuell frihet mot statlig makt, och kritisk rättsteori som ifrågasätter hur lagar tjänar eller undergräver social rättvisa och individuella rättigheter.
Diskussionen kritiserar moderna övervakningsmetoder, särskilt i ljuset av globala händelser som efter 9/11-politiken, där säkerhetsåtgärder har expanderat, ofta på bekostnad av integritet. Den behandlar allmänhetens ökande acceptans för övervakning för säkerhetens skull, i kontrast till bristande medvetenhet eller förmåga att skydda sin digitala integritet, som visas i svenska undersökningar och rapporter.

Uppsatsen avslutas med att reflektera över balansen mellan säkerhet och integritetsrättigheter. Den argumenterar för en omvärdering av integritet i kontexten av teknologisk utveckling, med betoning på behovet av etiska överväganden i övervakning för att skydda individuell autonomi, integritet och de rättigheter som fastställs i juridiska dokument.
Den ifrågasätter om den naturliga rätten till integritet överhuvudtaget kan upprätthållas i en värld där digital övervakning är genomgripande, vilket föreslår att statens inställning till integritet måste omvärderas för att respektera dessa grundläggande rättigheter.

• author: Demissie, Robel
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20242
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: rättssociologi, personlig integritet, tvångsmedel, kritisk rättsteori, liberal rättsteori
• language: Swedish
• additional info: Filen som är inlämnad 2025-03-17 14:39:34 är förstainlämningen (fast den har en senare inlämningstid). /Madeleine
• id: 9180513
• date added to LUP: 2025-03-20 13:54:54
• date last changed: 2025-03-20 13:54:54