Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sakliga skäl och bristande arbetsprestationer: En analys av rättsläget efter förändringarna i LAS 2022

Cavala, Petar LU (2025) HARH16 20242
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Uppsatsen analyserar hur de lagändringar som trädde i kraft 2022 påverkar rättsläget för uppsägningar på grund av bristande arbetsprestation. En central del av reformen är förändringen från "saklig grund" till "sakliga skäl" i 7 § LAS. Vidare analyseras den nya dispositiviteten som öppnade upp 7§ LAS genom kollektivavtal enligt 2 c § LAS. Syftet från lagstiftarens sida var bl.a. att skapa mer förutsägbara uppsägningsprocesser.
Uppsatsen granskar framförallt arbetsgivarens skyldigheter och lyfter fram skillnaderna mellan tidigare rättspraxis och den nya lagstiftningens krav på vad som kan utgöra "sakliga skäl". Uppsatsen betonar också kollektivavtalens roll, särskilt huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK/LO, i att definiera dessa... (More)
Uppsatsen analyserar hur de lagändringar som trädde i kraft 2022 påverkar rättsläget för uppsägningar på grund av bristande arbetsprestation. En central del av reformen är förändringen från "saklig grund" till "sakliga skäl" i 7 § LAS. Vidare analyseras den nya dispositiviteten som öppnade upp 7§ LAS genom kollektivavtal enligt 2 c § LAS. Syftet från lagstiftarens sida var bl.a. att skapa mer förutsägbara uppsägningsprocesser.
Uppsatsen granskar framförallt arbetsgivarens skyldigheter och lyfter fram skillnaderna mellan tidigare rättspraxis och den nya lagstiftningens krav på vad som kan utgöra "sakliga skäl". Uppsatsen betonar också kollektivavtalens roll, särskilt huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK/LO, i att definiera dessa kriterier.
Undersökningen visar att lagändringen medfört förändringar till arbetsgivarens denne inte längre behöver beakta arbetstagarens framtida möjligheter till förbättring och en begränsning i skyldigheten att endast erbjuda ett omplaceringsalternativ. Reformen stärker på så sätt arbetsgivarens flexibilitet men utmanar samtidigt arbetstagarnas skydd. Slutsatserna belyser också på framtida utveckling till en mångfald av praxis beroende på branschspecifika förutsättningar samt även skillnader i tillämpningen mellan de som omfattas av ett huvudavtal och de som inte gör det. (Less)
Popular Abstract
The thesis analyzes how the legislative changes implemented in 2022 impact the legal framework for dismissals due to insufficient work performance. A central aspect of the reform is the shift from "saklig grund" (objective grounds) to "sakliga skäl" (objective reasons) in Section 7 of LAS (the Swedish Employment Protection Act). Furthermore, the thesis examines the new dispositivity introduced through Section 2 c of LAS, allowing for modifications to Section 7 via collective agreements. The legislator's intent was, among other goals, to create more predictable dismissal processes.
The thesis primarily investigates the employer's obligations and highlights the differences between previous legal precedents and the new legislative... (More)
The thesis analyzes how the legislative changes implemented in 2022 impact the legal framework for dismissals due to insufficient work performance. A central aspect of the reform is the shift from "saklig grund" (objective grounds) to "sakliga skäl" (objective reasons) in Section 7 of LAS (the Swedish Employment Protection Act). Furthermore, the thesis examines the new dispositivity introduced through Section 2 c of LAS, allowing for modifications to Section 7 via collective agreements. The legislator's intent was, among other goals, to create more predictable dismissal processes.
The thesis primarily investigates the employer's obligations and highlights the differences between previous legal precedents and the new legislative requirements for what constitutes "sakliga skäl." It also emphasizes the role of collective agreements, particularly the main agreement between Svenskt Näringsliv (the Confederation of Swedish Enterprise) and The Council for Negotiation and Cooperation and The Swedish Trade Union Confederation (PTK and LO), in defining these criteria.
The analysis shows that the legislative changes have introduced significant modifications, such as the employer no longer being required to consider the employee's future potential for improvement and the limitation to providing only one relocation alternative. These reforms enhance the employer's flexibility but simultaneously challenge employee protections. The conclusions also highlight potential future developments, including a diversity of practices influenced by industry-specific conditions and differences in application between those covered by a main agreement and those who are not. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Cavala, Petar LU
supervisor
organization
course
HARH16 20242
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Personliga skäl, sakliga skäl, uppsägning, LAS, arbetsprestationer
language
Swedish
id
9180685
date added to LUP
2025-01-13 13:06:48
date last changed
2025-01-13 13:06:48
@misc{9180685,
  abstract     = {{Uppsatsen analyserar hur de lagändringar som trädde i kraft 2022 påverkar rättsläget för uppsägningar på grund av bristande arbetsprestation. En central del av reformen är förändringen från "saklig grund" till "sakliga skäl" i 7 § LAS. Vidare analyseras den nya dispositiviteten som öppnade upp 7§ LAS genom kollektivavtal enligt 2 c § LAS. Syftet från lagstiftarens sida var bl.a. att skapa mer förutsägbara uppsägningsprocesser.
Uppsatsen granskar framförallt arbetsgivarens skyldigheter och lyfter fram skillnaderna mellan tidigare rättspraxis och den nya lagstiftningens krav på vad som kan utgöra "sakliga skäl". Uppsatsen betonar också kollektivavtalens roll, särskilt huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK/LO, i att definiera dessa kriterier.
Undersökningen visar att lagändringen medfört förändringar till arbetsgivarens denne inte längre behöver beakta arbetstagarens framtida möjligheter till förbättring och en begränsning i skyldigheten att endast erbjuda ett omplaceringsalternativ. Reformen stärker på så sätt arbetsgivarens flexibilitet men utmanar samtidigt arbetstagarnas skydd. Slutsatserna belyser också på framtida utveckling till en mångfald av praxis beroende på branschspecifika förutsättningar samt även skillnader i tillämpningen mellan de som omfattas av ett huvudavtal och de som inte gör det.}},
  author       = {{Cavala, Petar}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Sakliga skäl och bristande arbetsprestationer: En analys av rättsläget efter förändringarna i LAS 2022}},
  year         = {{2025}},
}