Hur har personer som insjuknat i stroke upplevt stödet som de erbjudits i olika delarna av vårdkedjan? En kvalitativ intervjustudie
(2024) FYPK58 20242Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Stroke omfattar cerebrovaskulära tillstånd som orsakar akuta neurologiska symtom till följd av syrebrist i drabbade hjärnområden, vilket leder till celldöd. I Sverige drabbas årligen 25 000– 30 000 personer av stroke, med en medelålder på 75 år vid insjuknande. Stroke resulterar ofta i motoriska, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vardagslivet. Många överlevare rapporterar otillfredsställda behov kopplade till rehabilitering, stöd och anpassning i vardagen. Depression drabbar över en tredjedel av de överlevande under det första året, vilket understryker vikten av en heltäckande vård och individanpassad rehabilitering. Det saknas idag en tydlig förståelse för hur de många strokedrabbade som är i behov av... (More)
- Bakgrund: Stroke omfattar cerebrovaskulära tillstånd som orsakar akuta neurologiska symtom till följd av syrebrist i drabbade hjärnområden, vilket leder till celldöd. I Sverige drabbas årligen 25 000– 30 000 personer av stroke, med en medelålder på 75 år vid insjuknande. Stroke resulterar ofta i motoriska, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vardagslivet. Många överlevare rapporterar otillfredsställda behov kopplade till rehabilitering, stöd och anpassning i vardagen. Depression drabbar över en tredjedel av de överlevande under det första året, vilket understryker vikten av en heltäckande vård och individanpassad rehabilitering. Det saknas idag en tydlig förståelse för hur de många strokedrabbade som är i behov av rehabilitering upplever det stöd de får under olika delar av vårdkedjan. Att belysa detta från ett vårdkedjeperspektiv kan förbättra framtida återhämtning och säkerställa nödvändigt stöd i alla steg.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer som insjuknat i stroke upplevt stödet som erbjudits i olika delarna av vårdkedjan relaterat till olika rehabiliteringsinsatser.
Metod: Studien använde en kvalitativ ansats med individuella intervjuer för att undersöka strokedrabbades upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården under hela vårdkedjan. Deltagarna rekryterades via patientföreningar enligt följande inklusionskriterier:
● Vara över 18 år
● Ha drabbats av stroke för mer än tre månader sedan
● Ha rehabiliterats i olika delar av vårdkedjan
● Kunna förstå och uttrycka sig på svenska
Data samlades in via semistrukturerade telefonintervjuer med 12 deltagare (6 män och 6 kvinnor, 45– 79 år) som drabbats av en stroke. Intervjuerna, som varade 20–50 minuter, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Meningsbärande enheter identifierades, kondenserades och kodades. Dessa koder grupperades i subkategorier, som vidare syntetiserades till huvudkategorier som speglar deltagarnas perspektiv på det stöd som givits.
Resultat: Den latenta analysen identifierade tre huvudkategorier: "Betydelsen av rätt stöd och information i rätt fas", "Upplevelsen av stödet i olika delar av vårdkedjan varierade" och
"Personcentrerad vård är viktig för motivation och rehabilitering". Dessa kategorier formades utifrån sju underkategorier. Deltagarna menade att en framgångsrik rehabilitering innefattar rätt stöd och information vid rätt tidpunkt, även om många hade svårt att tillgodogöra sig den information som gavs i vissa delar av vårdkedjan. Personcentrerad vård upplevdes som motiverande av vissa, medan andra upplevde att det belyste brister i vårdens kunskap. Många deltagare kände sig övergivna efter utskrivning och saknade stöd i primärvården.
Slutsats: Stödet i vårdkedjan efter stroke varierar, särskilt efter utskrivning från sjukhuset. För att förstå vilka konsekvenser en stroke kan medföra är återkommande information viktigt. Om personer som insjuknat i stroke ska kunna ta mer ansvar för sin rehabilitering är motivation, delaktighet och individanpassade åtgärder betydelsefulla. Fler studier behövs för att undersöka hur vårdpersonal kan stötta personer som insjuknat i stroke på ett bättre sätt genom vårdkedjan (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9180965
- author
- Andersson Synnergren, Emilia LU and Linde, Emil LU
- supervisor
- organization
- course
- FYPK58 20242
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9180965
- date added to LUP
- 2025-04-25 16:22:19
- date last changed
- 2025-04-25 16:22:19
@misc{9180965,
abstract = {{Bakgrund: Stroke omfattar cerebrovaskulära tillstånd som orsakar akuta neurologiska symtom till följd av syrebrist i drabbade hjärnområden, vilket leder till celldöd. I Sverige drabbas årligen 25 000– 30 000 personer av stroke, med en medelålder på 75 år vid insjuknande. Stroke resulterar ofta i motoriska, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vardagslivet. Många överlevare rapporterar otillfredsställda behov kopplade till rehabilitering, stöd och anpassning i vardagen. Depression drabbar över en tredjedel av de överlevande under det första året, vilket understryker vikten av en heltäckande vård och individanpassad rehabilitering. Det saknas idag en tydlig förståelse för hur de många strokedrabbade som är i behov av rehabilitering upplever det stöd de får under olika delar av vårdkedjan. Att belysa detta från ett vårdkedjeperspektiv kan förbättra framtida återhämtning och säkerställa nödvändigt stöd i alla steg.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer som insjuknat i stroke upplevt stödet som erbjudits i olika delarna av vårdkedjan relaterat till olika rehabiliteringsinsatser.
Metod: Studien använde en kvalitativ ansats med individuella intervjuer för att undersöka strokedrabbades upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården under hela vårdkedjan. Deltagarna rekryterades via patientföreningar enligt följande inklusionskriterier:
● Vara över 18 år
● Ha drabbats av stroke för mer än tre månader sedan
● Ha rehabiliterats i olika delar av vårdkedjan
● Kunna förstå och uttrycka sig på svenska
Data samlades in via semistrukturerade telefonintervjuer med 12 deltagare (6 män och 6 kvinnor, 45– 79 år) som drabbats av en stroke. Intervjuerna, som varade 20–50 minuter, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Meningsbärande enheter identifierades, kondenserades och kodades. Dessa koder grupperades i subkategorier, som vidare syntetiserades till huvudkategorier som speglar deltagarnas perspektiv på det stöd som givits.
Resultat: Den latenta analysen identifierade tre huvudkategorier: "Betydelsen av rätt stöd och information i rätt fas", "Upplevelsen av stödet i olika delar av vårdkedjan varierade" och
"Personcentrerad vård är viktig för motivation och rehabilitering". Dessa kategorier formades utifrån sju underkategorier. Deltagarna menade att en framgångsrik rehabilitering innefattar rätt stöd och information vid rätt tidpunkt, även om många hade svårt att tillgodogöra sig den information som gavs i vissa delar av vårdkedjan. Personcentrerad vård upplevdes som motiverande av vissa, medan andra upplevde att det belyste brister i vårdens kunskap. Många deltagare kände sig övergivna efter utskrivning och saknade stöd i primärvården.
Slutsats: Stödet i vårdkedjan efter stroke varierar, särskilt efter utskrivning från sjukhuset. För att förstå vilka konsekvenser en stroke kan medföra är återkommande information viktigt. Om personer som insjuknat i stroke ska kunna ta mer ansvar för sin rehabilitering är motivation, delaktighet och individanpassade åtgärder betydelsefulla. Fler studier behövs för att undersöka hur vårdpersonal kan stötta personer som insjuknat i stroke på ett bättre sätt genom vårdkedjan}},
author = {{Andersson Synnergren, Emilia and Linde, Emil}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur har personer som insjuknat i stroke upplevt stödet som de erbjudits i olika delarna av vårdkedjan? En kvalitativ intervjustudie}},
year = {{2024}},
}