Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Exploring Adolescent Emotion Regulation Profiles and Their Relationship to Mental Health

Segercrantz Walther, Elsa LU and Willkomm, Linn LU (2025) PSPR14 20242
Department of Psychology
Abstract
Emotion regulation (ER) refers to the ability to moderate duration and intensity of negative emotional experiences. The current study extends existing knowledge of ER in adolescence by adopting a person-centered approach to examine ER profiles characterized by different uses of the following ER strategies: rumination, social support, positive reorientation, distraction, creativity and aggression, as measured by the AERSQ-E scale (Rådman et al., 2024). A second aim was to compare the identified ER profiles in terms of life satisfaction, symptoms of depression and anxiety, and non-suicidal self-injury which were used as measures of mental health outcomes. The study was conducted as part of a research project at Lund University and relied on... (More)
Emotion regulation (ER) refers to the ability to moderate duration and intensity of negative emotional experiences. The current study extends existing knowledge of ER in adolescence by adopting a person-centered approach to examine ER profiles characterized by different uses of the following ER strategies: rumination, social support, positive reorientation, distraction, creativity and aggression, as measured by the AERSQ-E scale (Rådman et al., 2024). A second aim was to compare the identified ER profiles in terms of life satisfaction, symptoms of depression and anxiety, and non-suicidal self-injury which were used as measures of mental health outcomes. The study was conducted as part of a research project at Lund University and relied on self-reported data. It included 759 Swedish adolescents in 7th and 8th grade (Mage=13.9; 49,8% boys; 48,6% girls). Using latent profile analysis, five ER profiles were identified and labeled based on their characteristics: Positive Reorientation-Dominant Profile, Minimal Strategy Use Profile, Multi-Strategic Creativity-Enhanced Profile, Rumination-Focused Profile and Aggressive Ruminative Creativity Profile. The first three profiles, despite their differing ER patterns, were associated with relatively high levels of mental well-being, suggesting that multiple pathways may support adaptive regulation of negative emotions. In contrast, the latter two profiles, characterized by heavier reliance on rumination and aggression, reported significantly poorer mental health. Gender differences were observed, with girls overrepresented in the two profiles associated with poorer mental health. These findings suggest that interventions targeting ER should focus on helping adolescents expand their repertoire of strategies to include more adaptive approaches, such as positive reorientation, which may complement or reduce reliance on maladaptive strategies like rumination and aggression. Further research is needed to explore the development, stability, and predictive value of ER profiles in relation to mental health outcomes. (Less)
Abstract (Swedish)
Emotionsreglering (ER) innebär en förmåga att moderera varaktigheten och intensiteten av negativa känslomässiga upplevelser. Den aktuella studien utökar tidigare kunskap om ER i tonåren genom att anta en personcentrerad ansats för att undersöka profiler karaktäriserade av olika användning av följande ER-strategier: ruminering, socialt stöd, positiv omorientering, distraktion, kreativitet och aggression, mätt med AERSQ-E-skalan (Rådman et al., 2024). Ett andra syfte var att jämföra ER-profiler avseende livstillfredsställelse, symtom på depression och ångest, och självskadebeteende som mått på psykisk hälsa. Studien genomfördes inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och all data utgjordes av självskattningar. I studien... (More)
Emotionsreglering (ER) innebär en förmåga att moderera varaktigheten och intensiteten av negativa känslomässiga upplevelser. Den aktuella studien utökar tidigare kunskap om ER i tonåren genom att anta en personcentrerad ansats för att undersöka profiler karaktäriserade av olika användning av följande ER-strategier: ruminering, socialt stöd, positiv omorientering, distraktion, kreativitet och aggression, mätt med AERSQ-E-skalan (Rådman et al., 2024). Ett andra syfte var att jämföra ER-profiler avseende livstillfredsställelse, symtom på depression och ångest, och självskadebeteende som mått på psykisk hälsa. Studien genomfördes inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och all data utgjordes av självskattningar. I studien ingick 759 svenska ungdomar i årskurs 7 och 8 (Målder=13,9; 49,8% pojkar; 48,6% flickor). Fem ER-profiler identifierades genom latent profilanalys (LPA) och namngavs utifrån deras egenskaper: Rumination-Focused Profile, Minimal Strategy Use Profile, Multi-Strategic Creativity-Enhanced Profile, Aggressive Ruminative Creativity Profile och Positive Reorientation-Dominant Profile. De tre förstnämnda profilerna var, trots olikheter i strategianvändning, alla associerade med relativt höga nivåer av psykiskt välmående vilket indikerar att det kan finnas flera vägar till en adaptiv reglering av negativa känslor. De två senare profilerna karaktäriserades av förhållandevis hög användning av ruminering och aggression och rapporterade signifikant lägre nivåer av psykiskt välmående. Även könsskillnader noterades, med flickor överrepresenterade i de två profiler som uppvisade lägst psykiskt välmående. Studiens resultat indikerar att interventioner inriktade på ER bör fokusera på att hjälpa tonåringar att utöka sin repertoar av ER-strategier till att inkludera mer adaptiva sådana, exempelvis positiv omorientering, vilket skulle kunna komplettera och minska användningen av maladaptiva strategier som ruminering och aggression. Ytterligare forskning behövs för att undersöka utvecklingen och stabiliteten av ER-profiler och deras prediktiva värde för psykisk hälsa. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Känslostormar i tonåren - Fem mönster av känsloreglering
I tonåren är känslostormar och inre bergochdalbanor vardag för många. Det är också en tid då vi börjar lära oss hur vi självständigt kan hantera våra känslor — en förmåga som är avgörande för vårt välmående. En ny studie på 759 svenska tonåringar ger oss en inblick i vanliga mönster av hur de hanterar jobbiga känslor. Dessutom visar studien att de olika mönsterna har olika koppling till psykiskt mående.
I den aktuella studien fick ungdomar i årskurs 7-8 fylla i formulär om hur ofta de använde olika strategier för känsloreglering. Känsloreglering handlar om hur vi påverkar intensiteten och varaktigheten av våra känslor för att bättre kunna hantera olika situationer. Ett exempel... (More)
Känslostormar i tonåren - Fem mönster av känsloreglering
I tonåren är känslostormar och inre bergochdalbanor vardag för många. Det är också en tid då vi börjar lära oss hur vi självständigt kan hantera våra känslor — en förmåga som är avgörande för vårt välmående. En ny studie på 759 svenska tonåringar ger oss en inblick i vanliga mönster av hur de hanterar jobbiga känslor. Dessutom visar studien att de olika mönsterna har olika koppling till psykiskt mående.
I den aktuella studien fick ungdomar i årskurs 7-8 fylla i formulär om hur ofta de använde olika strategier för känsloreglering. Känsloreglering handlar om hur vi påverkar intensiteten och varaktigheten av våra känslor för att bättre kunna hantera olika situationer. Ett exempel skulle kunna vara att vi, när vi är stressade, försöker minska stressen genom att vända oss till vänner för att få stöd. Andra vanliga strategier som används är att vi försöker tänka annorlunda om situationen, ägnar oss åt något kreativt, distraherar oss från vad som är tufft, ältar eller får utlopp för känslor genom aggressivitet. Alla dessa strategier inkluderades i den aktuella studien eftersom de visat sig vara relevanta i tonåren.
Även om varje person har ett unikt sätt att hantera sina känslor kunde studien, med hjälp av statistiska metoder, hitta fem tydliga grupper med olika mönster av känsloreglering. De fem grupperna skilde sig från varandra både gällande vilka strategier de använde och hur mycket. I ett nästa steg tittade studien på hur de olika grupperna relaterade till psykiskt mående. För att mäta mående fick deltagarna fylla i formulär om ångest, depression, självskadebeteende och livstillfredsställelse. Resultaten visade att de profiler som karaktäriserades av distraktion och att försöka tänka annorlunda utgjordes av tonåringar med ett jämförelsevis bättre mående. Även de tonåringar som använde sig relativt lite av samtliga strategier mådde bättre. Grupper med mycket ältande och aggressivitet var de som rapporterade högre nivåer av ångest, depression och självskadebeteende. Flickor tillhörde i högre utsträckning de grupper med sämre mående. Studien kan dock inte svara på varför mående skiljer sig åt mellan de olika grupperna. Det kan både vara så att man väljer hur man hanterar sina känslor utifrån hur man mår, eller att de strategier man använder i sig påverkar måendet.
Sammanfattningsvis har den nya studien visat fem olika mönster för hur ungdomar hanterar tonårens känslostormar. Dessutom verkar de olika mönstrena ha olika samband med psykiskt mående. Det behövs dock mer forskning för att få en bättre förståelse för ungdomars känsloreglering. Genom att fortsätta undersöka hur olika personer kombinerar strategier för att hantera sina känslor finns förhoppningen att kunna ge mer specifika och individanpassade insatser för att främja välmående i framtiden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Segercrantz Walther, Elsa LU and Willkomm, Linn LU
supervisor
organization
course
PSPR14 20242
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
latent profile, strategies, internalizing problems, teenagers, patterns, latent profil, strategier, internaliserade problem, ungdomar, mönster
language
English
id
9181282
date added to LUP
2025-01-15 10:52:56
date last changed
2025-01-15 10:52:56
@misc{9181282,
  abstract     = {{Emotion regulation (ER) refers to the ability to moderate duration and intensity of negative emotional experiences. The current study extends existing knowledge of ER in adolescence by adopting a person-centered approach to examine ER profiles characterized by different uses of the following ER strategies: rumination, social support, positive reorientation, distraction, creativity and aggression, as measured by the AERSQ-E scale (Rådman et al., 2024). A second aim was to compare the identified ER profiles in terms of life satisfaction, symptoms of depression and anxiety, and non-suicidal self-injury which were used as measures of mental health outcomes. The study was conducted as part of a research project at Lund University and relied on self-reported data. It included 759 Swedish adolescents in 7th and 8th grade (Mage=13.9; 49,8% boys; 48,6% girls). Using latent profile analysis, five ER profiles were identified and labeled based on their characteristics: Positive Reorientation-Dominant Profile, Minimal Strategy Use Profile, Multi-Strategic Creativity-Enhanced Profile, Rumination-Focused Profile and Aggressive Ruminative Creativity Profile. The first three profiles, despite their differing ER patterns, were associated with relatively high levels of mental well-being, suggesting that multiple pathways may support adaptive regulation of negative emotions. In contrast, the latter two profiles, characterized by heavier reliance on rumination and aggression, reported significantly poorer mental health. Gender differences were observed, with girls overrepresented in the two profiles associated with poorer mental health. These findings suggest that interventions targeting ER should focus on helping adolescents expand their repertoire of strategies to include more adaptive approaches, such as positive reorientation, which may complement or reduce reliance on maladaptive strategies like rumination and aggression. Further research is needed to explore the development, stability, and predictive value of ER profiles in relation to mental health outcomes.}},
  author       = {{Segercrantz Walther, Elsa and Willkomm, Linn}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Exploring Adolescent Emotion Regulation Profiles and Their Relationship to Mental Health}},
  year         = {{2025}},
}