Med kroppen som insats - En studie av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för svenska fotbollsspelare
(2025) HARH16 20242Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats utreder hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar fördelas på en professionell fotbollsspelare. Syftet är att undersöka och jämföra om det finns skillnader mellan hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ser ut i en klubbkontext kontra landslagskontext. Det första frågan fokuserar på hur detta ansvar fördelas mellan SvFF (Svenska fotbollförbundet) och kontraktsbärande klubb. Den andra frågeställningen utreder arbetsgivarförhållandet för svenska fotbollsspelare. Den rättsdogmatiska metoden används för att besvara uppsatsen frågeställningar. Idrottens (och fotbollens) säregenhet har tydligt redogjorts för och beaktas löpande under uppsatsens gång, eftersom det är avgörande för att förstå vilka rättsregler som tillämpas för de... (More)
- Denna uppsats utreder hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar fördelas på en professionell fotbollsspelare. Syftet är att undersöka och jämföra om det finns skillnader mellan hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ser ut i en klubbkontext kontra landslagskontext. Det första frågan fokuserar på hur detta ansvar fördelas mellan SvFF (Svenska fotbollförbundet) och kontraktsbärande klubb. Den andra frågeställningen utreder arbetsgivarförhållandet för svenska fotbollsspelare. Den rättsdogmatiska metoden används för att besvara uppsatsen frågeställningar. Idrottens (och fotbollens) säregenhet har tydligt redogjorts för och beaktas löpande under uppsatsens gång, eftersom det är avgörande för att förstå vilka rättsregler som tillämpas för de givna frågeställningarna. I led för att fastställa lege lata beskrivs rehabiliteringsansvaret, sedan vem som anses vara arbetsgivare och slutligen när spelaren är att betrakta som arbetstagare. Utifrån resultatet av rättsutredningen går det att konstatera att endast klubben har rehabiliteringsansvar i rollen som arbetsgivare gentemot spelaren, eftersom spelaren i landslagstjänst inte anses vara arbetstagare i förhållande till förbundet. De avslutande reflektionerna problematiserar bland annat att spelaren inte skulle kunna också vara arbetstagare i relation till landslaget, speciellt med hänseende till den maktställning både de nationella och internationella förbunden har i relation till spelaren. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om detta är lege lata i dagsläget, skulle detta kunna förändras i framtiden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9181695
- author
- Mahoney, Zoe LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20242
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Rehabiliteringsansvar, fotbollspelare, landslag, fotbollsklubb, arbetsgivare, arbetstagare, fotbollens säregna ställning, idrottsjuridik
- language
- Swedish
- id
- 9181695
- date added to LUP
- 2025-01-17 11:34:17
- date last changed
- 2025-01-17 11:34:17
@misc{9181695, abstract = {{Denna uppsats utreder hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar fördelas på en professionell fotbollsspelare. Syftet är att undersöka och jämföra om det finns skillnader mellan hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ser ut i en klubbkontext kontra landslagskontext. Det första frågan fokuserar på hur detta ansvar fördelas mellan SvFF (Svenska fotbollförbundet) och kontraktsbärande klubb. Den andra frågeställningen utreder arbetsgivarförhållandet för svenska fotbollsspelare. Den rättsdogmatiska metoden används för att besvara uppsatsen frågeställningar. Idrottens (och fotbollens) säregenhet har tydligt redogjorts för och beaktas löpande under uppsatsens gång, eftersom det är avgörande för att förstå vilka rättsregler som tillämpas för de givna frågeställningarna. I led för att fastställa lege lata beskrivs rehabiliteringsansvaret, sedan vem som anses vara arbetsgivare och slutligen när spelaren är att betrakta som arbetstagare. Utifrån resultatet av rättsutredningen går det att konstatera att endast klubben har rehabiliteringsansvar i rollen som arbetsgivare gentemot spelaren, eftersom spelaren i landslagstjänst inte anses vara arbetstagare i förhållande till förbundet. De avslutande reflektionerna problematiserar bland annat att spelaren inte skulle kunna också vara arbetstagare i relation till landslaget, speciellt med hänseende till den maktställning både de nationella och internationella förbunden har i relation till spelaren. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om detta är lege lata i dagsläget, skulle detta kunna förändras i framtiden.}}, author = {{Mahoney, Zoe}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Med kroppen som insats - En studie av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för svenska fotbollsspelare}}, year = {{2025}}, }