Umgänge – barnets eller förälderns rättighet? En analys av barnets bästa och uppgifter om våld vid beslut om umgänge
(2024) JURM02 20242Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- I Sverige lever många barn i hem präglade av våld och övergrepp, trots att de har en ovillkorlig rätt till skydd. Umgänge med en våldsutövande förälder, även kallat tvångsumgänge, kan få allvarliga konsekvenser för barnet. När domstolen beslutar om umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av barnets bästa ska risken för att barnet far illa särskilt beaktas.
Syftet med uppsatsen är att undersöka domstolens riskbedömning vid beslut om umgänge, med särskilt fokus på hur principen om barnets bästa tolkas och tillämpas när det förekommer uppgifter om våld. Vidare är syftet att analysera hur rättstillämpningen förhåller sig till lagstiftarens intentioner ur ett barnrättsligt perspektiv.
För att uppfylla syftet och besvara... (More) - I Sverige lever många barn i hem präglade av våld och övergrepp, trots att de har en ovillkorlig rätt till skydd. Umgänge med en våldsutövande förälder, även kallat tvångsumgänge, kan få allvarliga konsekvenser för barnet. När domstolen beslutar om umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av barnets bästa ska risken för att barnet far illa särskilt beaktas.
Syftet med uppsatsen är att undersöka domstolens riskbedömning vid beslut om umgänge, med särskilt fokus på hur principen om barnets bästa tolkas och tillämpas när det förekommer uppgifter om våld. Vidare är syftet att analysera hur rättstillämpningen förhåller sig till lagstiftarens intentioner ur ett barnrättsligt perspektiv.
För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens frågeställningar används en kombination av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod. Dessa kompletteras med en kvalitativ empirisk metod, där intervjuer genomförs med domare. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar hela arbetet, och det material som behandlas består huvudsakligen av lagtext, lagförarbeten, rättspraxis från Högsta domstolen samt juridisk doktrin.
Trots att lagstiftningen successivt har stärkts för att prioritera barnets bästa och skydd mot våld, visar uppsatsen att rättstillämpningen ibland brister. Domstolar tenderar att ge kontaktprincipen större vikt än barnets behov av skydd, och risken för våld tonas ofta ned eller ifrågasätts. Avsaknaden av en enhetlig metod för riskbedömning och bristande utrymme för barns röster bidrar till en rättsosäker och inkonsekvent tillämpning. För att säkerställa barnets rättigheter och skydd krävs en tydligare vägledning för domstolar, en förbättrad metodik för riskbedömningar och ett starkare fokus på att inkludera barns perspektiv i beslutsprocessen. (Less) - Popular Abstract
- In Sweden, many children live in homes marked by violence and abuse, despite having an unconditional right to protection. Contact with a violent parent, often referred to as forced contact, can have severe consequences for the child. When courts decide on contact arrangements, the best interests of the child must be the determining factor. In assessing the child’s best interests, particular consideration must be given to the risk of harm to the child.
The purpose of this thesis is to examine how courts conduct risk assessments in decisions regarding contact, with a particular focus on how the principle of the child’s best interests is interpreted and applied in cases involving allegations of violence. Furthermore, the aim is to analyze... (More) - In Sweden, many children live in homes marked by violence and abuse, despite having an unconditional right to protection. Contact with a violent parent, often referred to as forced contact, can have severe consequences for the child. When courts decide on contact arrangements, the best interests of the child must be the determining factor. In assessing the child’s best interests, particular consideration must be given to the risk of harm to the child.
The purpose of this thesis is to examine how courts conduct risk assessments in decisions regarding contact, with a particular focus on how the principle of the child’s best interests is interpreted and applied in cases involving allegations of violence. Furthermore, the aim is to analyze how judicial practice aligns with the legislator’s intentions from a child rights perspective.
To fulfill this purpose and address the research questions, a combination of legal dogmatic and legal analytical methods is employed. These are complemented by a qualitative empirical method, involving interviews with judges. A child rights perspective permeates the entire work, and the materials examined primarily consist of statutory law, legislative history, case law from the Swedish Supreme Court, and legal doctrine.
Despite legislative advancements aimed at prioritizing the child’s best interests and protection against violence, the thesis demonstrates that judicial practice occasionally falls short. Courts tend to place greater emphasis on the principle of maintaining contact than on the child’s need for protection, often downplaying or questioning the risk of violence. The lack of a standardized method for risk assessment and insufficient inclusion of children’s voices contribute to inconsistent and legally uncertain practices. To ensure the rights and protection of children, clearer guidance for courts, improved methodologies for risk assessment, and a stronger focus on incorporating children’s perspectives in decision-making processes are necessary. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9182006
- author
- Svantesson, Viktoria LU
- supervisor
-
- Eva Ryrstedt LU
- organization
- alternative title
- Contact Rights – A Child's or a Parent's Privilege? An Analysis of the Best Interests of the Child and Allegations of Violence in Contact Decisions
- course
- JURM02 20242
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 9182006
- date added to LUP
- 2025-02-11 10:59:37
- date last changed
- 2025-02-11 10:59:37
@misc{9182006,
abstract = {{I Sverige lever många barn i hem präglade av våld och övergrepp, trots att de har en ovillkorlig rätt till skydd. Umgänge med en våldsutövande förälder, även kallat tvångsumgänge, kan få allvarliga konsekvenser för barnet. När domstolen beslutar om umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Vid bedömningen av barnets bästa ska risken för att barnet far illa särskilt beaktas.
Syftet med uppsatsen är att undersöka domstolens riskbedömning vid beslut om umgänge, med särskilt fokus på hur principen om barnets bästa tolkas och tillämpas när det förekommer uppgifter om våld. Vidare är syftet att analysera hur rättstillämpningen förhåller sig till lagstiftarens intentioner ur ett barnrättsligt perspektiv.
För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens frågeställningar används en kombination av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod. Dessa kompletteras med en kvalitativ empirisk metod, där intervjuer genomförs med domare. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar hela arbetet, och det material som behandlas består huvudsakligen av lagtext, lagförarbeten, rättspraxis från Högsta domstolen samt juridisk doktrin.
Trots att lagstiftningen successivt har stärkts för att prioritera barnets bästa och skydd mot våld, visar uppsatsen att rättstillämpningen ibland brister. Domstolar tenderar att ge kontaktprincipen större vikt än barnets behov av skydd, och risken för våld tonas ofta ned eller ifrågasätts. Avsaknaden av en enhetlig metod för riskbedömning och bristande utrymme för barns röster bidrar till en rättsosäker och inkonsekvent tillämpning. För att säkerställa barnets rättigheter och skydd krävs en tydligare vägledning för domstolar, en förbättrad metodik för riskbedömningar och ett starkare fokus på att inkludera barns perspektiv i beslutsprocessen.}},
author = {{Svantesson, Viktoria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Umgänge – barnets eller förälderns rättighet? En analys av barnets bästa och uppgifter om våld vid beslut om umgänge}},
year = {{2024}},
}