Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

“Publicera – och bli fördömd!”

Lindholm, Emilia LU and Henricsson, Maria LU (2025) JOUK10 20242
Journalism
Abstract (Swedish)
I denna uppsats undersöks medieetiken och dess gränser under en tidsperiod på 20 år. Syftet med uppsatsen är att urskilja om de medieetiska ramarna och gränserna förändrats under en längre tid, genom att jämföra Allmänhetens pressombudsman klander från år 2003 med Medieombudmannens klander från år 2023.
Det finns en lucka i den tidigare forskningen kring det svenska medieetiska systemet över en längre tid, vilket gör vår uppsats relevant. Den tidigare forskningen har bland annat undersökt och resonerat kring medieetik utifrån nyhetsredaktioner och hur de har arbetat med publicistiska beslut. I den tidigare forskningen har även klander och anmälningar till Allmänhetens Pressombudsman och Medieombudsmannen sammanställts med hjälp av... (More)
I denna uppsats undersöks medieetiken och dess gränser under en tidsperiod på 20 år. Syftet med uppsatsen är att urskilja om de medieetiska ramarna och gränserna förändrats under en längre tid, genom att jämföra Allmänhetens pressombudsman klander från år 2003 med Medieombudmannens klander från år 2023.
Det finns en lucka i den tidigare forskningen kring det svenska medieetiska systemet över en längre tid, vilket gör vår uppsats relevant. Den tidigare forskningen har bland annat undersökt och resonerat kring medieetik utifrån nyhetsredaktioner och hur de har arbetat med publicistiska beslut. I den tidigare forskningen har även klander och anmälningar till Allmänhetens Pressombudsman och Medieombudsmannen sammanställts med hjälp av kvantitativa metoder. Utifrån det har vi valt att undersöka medieetiken med ett bredare grepp och titta på de aktörer som spelar en avgörande faktor kring den svenska medieetiken.
Uppsatsen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, för att såväl kunna undersöka volymen av klander och vilka som blivit klandrade. Med hjälp av den kvalitativa argumentationsanalysen kunde vi undersöka resonemangen kring medieetiska beslut. Vi har med hjälp av medieetik, mediekritik och medielogik undersökt och resonerat kring hur parter i det medieetiska systemet argumenterar för att fria eller fälla publiceringar.
Vårt resultat visar bland annat att kvällstidningarna anpassade sig mer till det medieetiska regelverket 2023 än 2003. Ett annat resultat är att tidningarna fälls på grund av olika medietekniker så som löpsedlar och senare det snabba nyhetsflödet. Resultatet visar även att den nya tekniken medför nya utmaningar för publicistiska avvägningar. Även om det finns skillnader mellan åren visar undersökningen på att klandren tenderar att koka ned till allmänintresse kontra hänsyn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindholm, Emilia LU and Henricsson, Maria LU
supervisor
organization
course
JOUK10 20242
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Medieetik, Allmänhetens Pressombudsman, Medieombudsman, klander, det medieetiska systemet, Publiceringsregler.
language
Swedish
id
9183682
date added to LUP
2025-02-05 10:51:07
date last changed
2025-02-05 10:51:07
@misc{9183682,
  abstract     = {{I denna uppsats undersöks medieetiken och dess gränser under en tidsperiod på 20 år. Syftet med uppsatsen är att urskilja om de medieetiska ramarna och gränserna förändrats under en längre tid, genom att jämföra Allmänhetens pressombudsman klander från år 2003 med Medieombudmannens klander från år 2023. 
	Det finns en lucka i den tidigare forskningen kring det svenska medieetiska systemet över en längre tid, vilket gör vår uppsats relevant. Den tidigare forskningen har bland annat undersökt och resonerat kring medieetik utifrån nyhetsredaktioner och hur de har arbetat med publicistiska beslut. I den tidigare forskningen har även klander och anmälningar till Allmänhetens Pressombudsman och Medieombudsmannen sammanställts med hjälp av kvantitativa metoder. Utifrån det har vi valt att undersöka medieetiken med ett bredare grepp och titta på de aktörer som spelar en avgörande faktor kring den svenska medieetiken. 
	Uppsatsen är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, för att såväl kunna undersöka volymen av klander och vilka som blivit klandrade. Med hjälp av den kvalitativa argumentationsanalysen kunde vi undersöka resonemangen kring medieetiska beslut. Vi har med hjälp av medieetik, mediekritik och medielogik undersökt och resonerat kring hur parter i det medieetiska systemet argumenterar för att fria eller fälla publiceringar. 
Vårt resultat visar bland annat att kvällstidningarna anpassade sig mer till det medieetiska regelverket 2023 än 2003. Ett annat resultat är att tidningarna fälls på grund av olika medietekniker så som löpsedlar och senare det snabba nyhetsflödet. Resultatet visar även att den nya tekniken medför nya utmaningar för publicistiska avvägningar. Även om det finns skillnader mellan åren visar undersökningen på att klandren tenderar att koka ned till allmänintresse kontra hänsyn.}},
  author       = {{Lindholm, Emilia and Henricsson, Maria}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{“Publicera – och bli fördömd!”}},
  year         = {{2025}},
}