Bränder längs järnvägsinfrastruktur i Sverige

Abstract (Swedish)

Ett allvarligt hot mot säkerheten, tillförlitligheten och ekonomin inom den nationella och globala järnvägsinfrastrukturen är bränder. Detta examensarbete har som syfte att undersöka olika orsaker till dessa bränder samt hur risken för de kan förväntas öka längs järnvägsinfrastrukturen i Sverige med tanke på klimatförändringarna. I en omfattande analys av data från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har arbetet strävat efter att identifiera mönster i brandfrekvenser samt undersöka sambandet till temperaturen samt nederbörden. Målet med detta är att kunna ge rekommendationer om förebyggande åtgärder och långsiktig riskhantering för att minska påverkan av bränder på järnvägsinfrastrukturen.

Inledningsvis kartlägger studien vanliga orsaker till bränder inom järnvägsnätet. Faktorer som identifierats i studien var gnistor från broms- och friktionsytor vid höga hastigheter samt kraftiga inbromsningar och torr vegetation längs spåren. Gnistor från tågbromsar vid dessa förhållanden riskerar att orsaka antändning av torrt material som gräs och kvistar, vilket kan leda till ytterligare spridning av bränder. Vid otillräckligt underhåll av vegetation längs järnvägsspåren, där brännbart material skapar idealiska förhållanden för bränder, förvärras risken ännu mer. Dessa mekaniska faktorer är inte de enda orsakerna till bränder utan det finns även de mänskliga faktorerna, som det bristande underhållet och anlagda bränder, vilka också har en roll i uppkomsten av bränder längs järnvägsinfrastrukturen.

En viktig del av arbetet har varit att studera hur klimatförändringarna kan påverka bränderna längs järnvägsnätet. Klimatförändringar leder till högre medeltemperaturer, längre torrperioder och ökad torka, detta i sin tur innebär att risken för bränder ökar avsevärt. Studien har påvisat att det finns ett svagt samband mellan låga nederbördsnivåer och en ökad frekvens av bränder. Analyserna indikerar på att temperaturen har en större inverkan, och att klimatförändringarnas långsiktiga effekter behöver undersökas ytterligare.

Detta examensarbete inkluderar även en kritisk genomgång av de befintliga brandsäkerhetsföreskrifterna och tekniska lösningar som används inom järnvägsinfrastrukturen. Studien konstaterar att även om tekniska framsteg, som kompositbromsklotsar och gnistdämpande system, har bidragit till minskad risk för bränder, kvarstår stora utmaningar. En regelbunden röjning av vegetationen längs spåren samt förbättrad övervakning och tidigare upptäckt av bränder genom tekniska lösningar som drönare och värmesensorer föreslås som viktiga framtida strategier för branschen.

Sammanfattningsvis visar arbetet på att bränder inom järnvägsinfrastrukturen är en komplex utmaning som innehåller flera orsaksfaktorer. En bättre förståelse för hur väder, klimat och de mänskliga faktorerna samspelar kan ge en bättre förutsägning för när och var en brand är mest sannolik att uppstå. Studien betonar att klimatförändringarna kommer att innebära ett ökat behov av förbättrade förebyggande åtgärder. Genom att kombinera teknisk innovation, regelbunden övervakning av infrastruktur och anpassning till framtida klimatförhållanden kan branschen bättre skydda järnvägsinfrastrukturen och minimera riskerna. Studien rekommenderar därför en mer proaktiv inställning inom järnvägsbranschen, där man bör prioritera kontinuerlig forskning och utveckling av brandsäkerhet för att kunna hantera de framtida utmaningarna som bränder längs järnvägsinfrastrukturen innebär.

Popular Abstract

Fires along the railway infrastructure pose a serious threat to the safety, reliability and the economy, both nationally and globally within the railway industry. This thesis aims to examine the main causes of these fires and how climate change is expected to increase the risk of them along the railway infrastructure in Sweden. An extensive analysis of data from the Swedish Agency for Community Safety and Preparedness (MSB) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) has endeavoured to identify patterns in fire frequencies and investigate the connection to precipitation and temperature. The goal of the study is to provide recommendations for preventive measures and long-term risk management to mitigate the impact of fires along the railway infrastructure.

The study started by mapping the common causes of fires within the railway network. Among primary factors that were identified are sparks from brakes and friction surfaces at high speeds and during heavy braking, as well as the dry vegetation near the tracks. Sparks from the train brakes can ignite the dry materials such as grass and twigs along the tracks, leading to the fires spreading. This risk is exacerbated by inadequate vegetation maintenance, where these combustible materials accumulate and create ideal conditions for ignition of fires. In addition to the mechanical factors, there are human factors, such as poor maintenance and arson, which is also significantly contributing to the occurrence of fires.

An important aspect of the thesis was examining the impact of climate change on the fires along railway infrastructure. Climate change leads to higher average temperatures, longer dry periods and increased drought, and is expected to significantly exacerbate the fire risk. The study demonstrated that there is a vague correlation between precipitation levels and increased frequency of fires. However, the analysis indicated that other factors like the temperature play a more significant role, and that the long-term effects of climate change on fire risk require further investigation.

The thesis also includes a critical review of the existing fire safety regulations and technical solutions within the railway industry. The study notes that while the technical advancements, such as the use of composite brake blocks and spark-dampening systems, contributes to reducing the risk of fires, significant challenges remain to be solved. Regular clearing of vegetation along the railway infrastructure and improved monitoring in combination with early detection of fires through technical solutions like drones and heat sensors are proposed as future strategies.

To conclude, the study highlights that fires within railway tracks are a complex challenge that includes multiple contributing factors. By understanding the interaction between weather, climate, and human factors a better prediction of when and where fires are more likely to occur. The thesis emphasizes that climate change will likely increase the need for improved preventive measures. A combination of technological innovation, regular monitoring and adaptation to new climate conditions will be essential to protect the railway infrastructure and minimize the risks of fires. Therefore, the study recommends more proactive approaches within the railway industry, where continuous research and a development of fire safety should be a priority to address the growing challenges that are posed by fires along the railway infrastructure.

• author: Noori, Faisal Ahmad and Al-Beibani, Plamar
• supervisor: Carl-William Palmqvist
• organization: Transport and Roads
• alternative title: Fires along railway infrastructure in Sweden
• course: VTVL01 20241
• year: 2025
• type: M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Tillförlitlighet, Järnvägsinfrastruktur, Brandfrekvenser, Väderförhållanden, Klimatförändringar Reliability, Railway infrastructure, Frequency of fires, Weather conditions, Climate change
• language: Swedish
• id: 9184609
• date added to LUP: 2025-02-10 13:11:17
• date last changed: 2025-02-10 13:11:17