Lavar i Stenshuvuds Nationalpark - Implikationer av artsammansättningens förändringar under 90 år

Abstract

The central area of Stenshuvud national park in southern Sweden was surveyed regarding the lichen species composition and distribution. Similar qualitative investigations of the area have been carried out in the years 1934 and 1987, although this survey further included a quantitative survey of relative frequency per species to enable more accurate monitoring in the future.

Together, the three surveys amount to a total of 315 confirmed taxa over 108 genera. Most of the lichen species (200 taxa) found in previous inventories are still present in the area and several of the identified species (74 taxa) were not found previously. However, 41 taxa found in 1934 and 1987 were not found again in 2024. Several rarities for the region were found and presented. The quantitative part of the survey enabled conclusions about lichen species frequency in the investigated area. Furthermore, the results show that the survey was insufficient to establish a frequency measure for all species of the total species pool, suggesting that more data was needed.

Several factors are suggested to explain the differences in the identified lichen species composition compared to the former inventories. The main factors discussed are: Decrease of atmospheric deposition of sulphur dioxide and an increase of atmospheric nitrogenous deposition, a later succession stage of the forest and finally advances within the field of lichenology.

Suggestions for future management regimes that promote a diverse lichen flora are also presented.

Popular Abstract

Hur mår Stenshuvuds natur och dess lavar jämfört med tidigare?

Lavar är speciella organismer. De är egentligen inte en organism, utan minst två – oftast både en svamp och en alg som samverkar för att överleva. Detta är en så kallad mutualistisk symbios, där båda tjänar på samarbetet. Lavar är också bra indikatorer på hur naturen mår eftersom de är känsliga för miljöförändringar. Därför kan jämförelser mellan vilka lavar som hittats på en plats vid olika tillfällen säga mycket om hur miljön förändrats över tid. I detta projekt gjordes just detta – en återinventering av lavar i den centrala delen av Stenshuvuds nationalpark. Områdets lavflora har inventerats tidigare, en gång år 1934 och en gång 1987. Målet med projektet var att jämföra resultaten med vad som hittats tidigare och att försöka dra slutsatser som förklarar skillnaderna.

Stenshuvuds nationalpark är centrerad kring ett litet granitberg på Skånes östkust och är ett omtyckt utflyktsmål med flera vandringsleder och vackra utsiktspunkter. Området som inventerades består huvudsakligen av berget och dess slänter, som kläs av fin ädellövskog. Även klippiga havsstränder, sumpskog och sandiga gräsmarker berikar det inventerade området. För att inventera lavfloran i detta variationsrika område slumpades det dels ut ett antal inventeringspunkter, dels genomsöktes särskilt intressanta miljöer systematiskt. Eftersom olika lavar oftast har särskilda krav på var de kan växa (vissa föredrar exempelvis att leva på sten, andra på trädbark) besöktes en så stor variation av miljöer som möjligt, med målet att hitta en så stor mängd arter som möjligt. Lavar har ofta ett karaktäristiskt utseende och kan då artbestämmas på plats med hjälp av handlupp (en typ av förstoringsglas). I vissa fall är lavarna små, snarlika andra arter eller dåligt utvecklade – då kan de behöva samlas in för att artbestämmas i laboratorium med hjälp av mikroskop och kemiska analyser.

Resultaten och deras betydelse
Totalt hittades 274 lavarter i området, vilket är fler än vad som hittades på de tidigare inventeringarna. 74 arter var helt nya för området medan 41 av de arter som dokumenterats tidigare inte hittades i detta projekt. Flera av de noterade arterna är särskilt känsliga eller hotade och är därför rödlistade. Många arter som hittades är också mycket ovanliga i södra Sverige. Dessa faktorer kombinerat med det höga totala antalet arter innebär att området har ett högt (och stigande, jämfört med de tidigare inventeringarna) värde för att bevara biologisk mångfald. Endast på en plats i området hade antalet arter minskat jämfört med tidigare inventeringar, nämligen på de steniga toppar som många besöker för utsiktens skull. Anledningen till detta är sannolikt att allt fler människor besöker Stenshuvud, vilket leder till fler tramp som sliter på de stenar dessa lavar lever på.

Orsakerna till förändringarna av lavfloran sedan tidigare inventeringar är flera. Bland de viktigare är att mängden luftföroreningar varierat mycket vid och mellan tidpunkterna för de olika inventeringarna. Vid inventeringen 1934 var föroreningsnivåerna lägst, vid 1987 var försurande svavelföroreningar högst och vid 2024 var kväveföroreningar höga. Många lavar är väldigt känsliga för lågt pH och försvann därför mellan 1934 och 1987. Många, men inte alla, av dessa arter har kunnat återetablera sig i området i takt med att försurningen avtagit. Detta reflekteras även i de arter som var vanligast i de slumpmässigt utplacerade inventeringspunkterna, då dessa generellt var känsliga för svavel (försurning) och svagt kvävegynnade

Kort sagt visar resultaten från detta projekt på att Stenshuvuds natur och lavflora på många sätt mår bättre idag än förr och att det sannolikt bara kommer bli finare och finare natur om den förvaltas med omsorg och kunskap.

Masterexamensprojekt i Biologi 30 hp 2024–2025
Biologiska institutionen, Lunds universitet

Handledare: Ulf Arup och Lars Salomon
Biologiska museet respektive Ekologigruppen

• author: Gredeby, Gunnar
• supervisor: Ulf Arup; Lars Salomon
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM02 20241
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 9185007
• date added to LUP: 2025-02-12 16:07:03
• date last changed: 2025-02-12 16:07:03