Possible factors affecting the occurrence of otter (Lutra lutra) and other piscivores in Scania: Wildlife cameras as a surveying tool

Abstract

The otter (Lutra lutra) is a cryptic, semi-aquatic mustelid, with several uncertainties regarding its ecology and reproductive success in Sweden. To ensure future conservation, distribution and population estimates are needed and the ecological knowledge gaps must be filled in. This study aimed to examine three ecological factors possibly related to the occurrence and distribution of the Scanian otter population and other piscivores: Fish density, migration barriers for fish in rivers and streams, as well as landscape use (agriculture or forest). Additionally, this study investigated whether wildlife cameras can be used as a substitute or supplement to time consuming field surveys of otters. Cameras were positioned in two river systems, Rönne and Björka, applying two different placement methodologies. No significant trends were found regarding otter occurrence in river Rönne and the three ecological factors investigated. Unfortunately, the observations from this system were quite few, likely impacting the outcomes of the statistical tests. Thus, conclusions regarding these factors were not based solely on the findings in this study. It is very likely that some of these factors, or similar factors do affect the occurrence of otter and other piscivores. The camera placement in river Björka was based on previous knowledge of the area and movement patterns of the local animals. These cameras accurately targeted the species of interest. They also yielded significantly more material than the cameras in river Rönne, where prior knowledge was poor, and the cameras were positioned overlooking underbridge strips of land. Knowledge of the local conditions of an area seems crucial for specific camera placement and success when working with this surveying technique. Optimising placement methodology may enable comparisons of wildlife between different river systems, while also being a useful supplement to field surveying of otters. Successful camera trapping can yield data on distribution and reproductive success, which may help obtain population trends over time. Such trends can give further insight into which factors affect the otter’s occurrence; information crucial to ensure its future viability.

Popular Abstract (Swedish)

Uttrar och viltkameror: Att avslöja artens ekologi

Uttern (Lutra lutra) är ett semiakvatiskt mårddjur som främst äter fisk. Efter nära utrotning på 1900-talet är den svenska populationen nu på uppgång, med omkring 4000 reproducerande individer. Uttern är en skygg art, och mycket är därför oklart kring dess ekologi. För att säkra artens framtid i Sverige behövs mer kunskap, särskilt lokalt. Denna studie undersökte tre ekologiska faktorer som kopplats till utterns och andra fiskätares förekomst: vattenkraftverk (utgör vandringshinder för fisk), fiskdensitet och markanvändning (jordbruk vs. skog). Dessutom har studien undersökt viltkamerors användbarhet för fältinventeringar av utter. I norra Sverige utförs fältinventeringar av utter där man letar efter spår i snön. På grund av snöbrist i södra Sverige är nya metoder nödvändiga. Viltkameror placerades därför i Rönne å och Björkaån i Skåne. Metodiken för kameraplacering skilde sig åt något mellan de två vattendragen, för att undersöka vilken metod som lämpar sig bäst

Kamerorna i Björkaån samlade betydligt mer material än de i Rönne å. Det fanns inga samband mellan antalet mårddjur (utter och mink) eller fiskätare och de tre ekologiska faktorer som undersöktes. Specifik komposition av fiskbeståndet i Rönne å kan ha påverkat resultaten, då tidigare studier visat att både utter och häger föredrar icke-laxfiskar sommartid. Det kan vara relevant att undersöka fiskätarnas specifika diet, exempelvis genom spillningsanalys. Uträkningarna för markanvändning var något förenklade, vilket troligtvis påverkat utfallet av analyserna. Andra landskapsfaktorer, som närhet till fisktäta sjöar eller mänsklig aktivitet, kan också ha större betydelse för utterns förekomst än proportionen jordbruk/skog.

Viltkameror är en mestadels användbar inventeringsmetod, som lämpar sig väl för att samla in data om utterförekomst. Metoden kräver en välplanerad placering, gärna baserad på förkunskaper om området. I Rönne å sattes kamerorna vid broar, då uttrar ofta använder landremsorna under dem för att förflytta sig och markera revir. Den begränsade kännedomen om området ledde dock till ineffektiv placering och lite insamlat material. I Björkaån, där kunskapen var bättre, kunde kamerorna placeras utifrån var djuren rörde sig. Följden blev mer insamlat material och en högre andel uttrar. Detta tyder på att en mer målinriktad placering, baserad på lokalkännedom, kan ge mer precisa träffar. Genom att definiera variationen mellan lokaler inom ett vattendrag kan man jämföra olika vattendrag och på så vis identifiera faktorer som påverkar artens framgång i olika områden.

Avslutningsvis är viltkameror ett praktiskt komplement till fältinventeringar. De kan användas för att dokumentera förändringar i populationsstorlek och reproduktion, samtidigt som de täcker stora områden med små resurser. Detta kan främja nationella inventeringar av utter och ge data om populationstrender över tid. Sådana uppgifter kan hjälpa till att identifiera de ekologiska faktorer som påverkar utterns förekomst och framgång, vilket är avgörande för att förstå artens ekologi och säkerställa dess framtid.

Masterexamensprojekt i Biologi 30 hp 2024
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Handledare: Anders Persson, Akvatisk Ekologi

• author: Ibjer, Susanna
• supervisor: Anders Persson
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM02 20222
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 9185115
• date added to LUP: 2025-02-13 09:33:26
• date last changed: 2025-02-13 09:33:26