FACTORS AFFECTING BODY SIZE AND ABUNDANCE OF NORTHERN PIKE ESOX LUCIUS ON THE SWEDISH EAST COAST - EXPLORING POTENTIAL IMPLICATIONS FOR MANAGEMENT

Abstract

The northern pike Esox Lucius is a highly sought-after resource targeted by recreational anglers but now declining. In the Baltic Sea the species consist of two sympatric populations residing in the shallow coves. However, with difficulties to assess the relatively stationary species, this project aimed to bring to light important factors of pike habitats using a new method of electrical fishing by boat. The county administrative boards of Östergötland and Södermanland have assessed coves in the Swedish archipelago. I used this data to analyse pike abundance and body size with factors differentiating the pike habitats. This project found that the main habitat of pike in the archipelago is a soft bottom substrate habitat with high densities of emergent macrophytes that aid reproduction, growth and provide shelter. Pike was larger in habitats with low wave exposure, nearby larger wetlands, connecting watercourses and fishing protection. This means that future management should continue in establishing protection from fishing, removing migration barriers and enable restoration of wetlands along the archipelago. Since recent focus have been on grey seal and cormorant affects, it is important that these other aspects continue to be prioritized, especially to further aid the anadromous populations. Electrical fishing by boat was proven to work well for assessing pike in the shallow coves and included all age classes with high catchability.

Popular Abstract (Swedish)

Vad påverkar gäddans storlek och antal på den svenska östkusten och hur bör arten förvaltas?

Gädda Esox Lucius är en högt eftertraktad fisk inom fritidsfisket, och som predator i toppen av näringskedjan har arten en viktig roll i ekosystemen. I östersjön förekommer gäddan i två olika populationer som lever i grunda havsvikar. Den ena populationen leker i vikarna, medan den andra migrerar till sötvatten för lek. Idag minskar dock arten i skärgården till följd av överexploatering, en ökning av predatorer som till exempel säl, men också av storspigg som äter gäddans ägg. De grunda vikarna, i kombination med ett relativt stationärt beteende av gädda, gör dock arten svår att inventera med traditionella metoder, såsom nätfiske. Målet med projektet var att ta fram viktiga faktorer av gäddans habitat genom användandet av en ny metod, elfiske med båt. Länsstyrelserna i Östergötland och Södermanland har inventerat gädda i den svenska skärgården tillsammans med företaget VFK, Vatten och Fiskevårdkonsult IT för att etablera fiskefredade områden under gäddans lektid.

Målet med metoden är att kunna inventera gäddorna på ett korrekt, effektivt och säkert sätt, där till exempel metoderna nätfiske, yngelsprängning och spöfiske kan orsaka skador, och blödning och död trots ev. frisläppning efteråt. Dessa ger också övervägande resultat riktade till en specifik åldersklass medan båtelfisket förväntades representera samtliga storlekar av gädda. Jag använde data från båtelfisket för att jämföra gäddans storlek och förekomst med faktorer som skiljer de inventerade habitaten. För projektet användes 15 vikar i Östergötland som inventerades höstarna 2021–2023. Uppfiskade gäddor mättes och omgivande data togs på vattentransparens, bottens beskaffenhet samt förekomst av övervegetation. Denna data kompletterades även med data från Södermanland från 2022. Med hjälp av kartanalyser tog jag även fram data på våtmarksområden, anslutande vattendrag, vågexponering och fiskefredningsområden.

Projektet visade att huvudhabitatet för gädda i skärgården består av en mjukbotten där vattenvegetation kan växa, som ger skydd vid lek och fäste för ägg. Endast en enstaka gädda fiskades upp i habitat med hårt substrat. Kroppsstorleken av arten var högre i områden med högre vattentransparens och lägre vågexponering som tillåter bättre jakt för gäddan. Vidare var även storleken större med anslutande vatten såsom våtmarker och vattendrag i viken. Möjligen används dessa till ökat födosök och skydd som tillåter högre tillväxt. Även i vikar med fiskefredning var gäddorna av större storlek. Fiskefredningen verkar ge ett skydd för de eftertraktade större individerna men skydden är relativt nya och ännu kan det vara något tidigt för att dra en fullständig slutsats. Förvaltningen har nu verkat för att ge skydd mot predatorer och högt fisketryck. Denna studie visar att det är fortsatt viktigt att etablera fiskefredningsområden, men att även inom fiskeförvaltningen prioritera borttagandet av vandringshinder och restaurering av våtmarker i skärgården. Metoden elfiske med båt visade sig effektiv för gäddinventering i de grunda havsvikarna och inkluderade alla åldersklasser med hög fångstbarhet.

Masterexamensprojekt i Akvatisk ekologi 30 hp 2024
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Intern handledare: Kaj Hulthén
Akvatisk ekologi, Biologiska institutionen

Handledare: Mathias Ibbe & Jörgen Dahlin
Länsstyrelsen Östergötland

• author: Thorell Granlund, Fanny
• supervisor: Kaj Hulthén
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM02 20241
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 9185134
• date added to LUP: 2025-02-13 12:23:03
• date last changed: 2025-02-13 12:23:03