Samband mellan bärighet och spårdjupsutveckling
(2025) In CODEN: LUTVDG/(TVTT-5368)/1-99/2025 VTVM05 20242Transport and Roads
- Abstract (Swedish)
- I takt med både vägnätets expansion och trafikbelastningens ökning på vägarna blir det viktigare att mäta och analysera vägars bärighet samt spårdjupsutveckling. Ökad trafikbelastning, särskilt från tung trafik, påskyndar effekten av vägars nedbrytning. Denna trafikökning beror framför allt på näringslivets utveckling och har resulterat i att vägarna utsätts för mer belastning än vad de är dimensionerade för. En konsekvens av detta har blivit vägar med bärighetsbrister. För att undvika höga kostnader är det viktigt att underhålla vägarna regelbundet och förebygga bärighetsbrister i tid.
Syftet med studien är att undersöka relationen mellan bärighet och spårdjupsutveckling med hjälp av linjär regression genom att studera åtta olika... (More) - I takt med både vägnätets expansion och trafikbelastningens ökning på vägarna blir det viktigare att mäta och analysera vägars bärighet samt spårdjupsutveckling. Ökad trafikbelastning, särskilt från tung trafik, påskyndar effekten av vägars nedbrytning. Denna trafikökning beror framför allt på näringslivets utveckling och har resulterat i att vägarna utsätts för mer belastning än vad de är dimensionerade för. En konsekvens av detta har blivit vägar med bärighetsbrister. För att undvika höga kostnader är det viktigt att underhålla vägarna regelbundet och förebygga bärighetsbrister i tid.
Syftet med studien är att undersöka relationen mellan bärighet och spårdjupsutveckling med hjälp av linjär regression genom att studera åtta olika vägsträckor med varierande förutsättningar. De studerade vägsträckorna är: väg 108 och E22 i Skåne, väg 227, 226, 259 och E18 i Stockholm samt väg 942 och 952 i Västerbotten.
För att besvara frågeställningarna har olika metoder använts. En litteraturstudie genomfördes för att samla relevant information som sedan använts som teoretisk grund vid tolkningen av resultaten. Därefter genomfördes en statistisk analys med hjälp av linjär regression för att analysera mätdata från de aktuella vägsträckorna. Bärighetsdata erhölls genom rullande bärighetsmätningar, medan spårdjupsdata inhämtades från Trafikverkets PMSv4. De statistiska beräkningarna genomfördes i Excel. Studien är avgränsad till det statliga vägnätet, eftersom det endast finns mätdata tillgängliga för dessa vägar.
Resultatet visar att det inte finns ett starkt samband mellan bärighet och spårdjupsutvecklingen. Dock observerades skillnader mellan vägar i olika klimatzoner och med olika trafikmängd. Under analysen uppstod en del utmaningar. Data saknades för flera sektioner och ibland hela år, vilket resulterade i att hela sektioner fick exkluderas. Dessutom varierade längden på de uppmätta sektionerna, vilket krävde justeringar i beräkningsformeln. Underhållsåtgärder som inte har dokumenterats samt negativa spårdjupsvärden bidrog till osäkerheter i analysen. Även om beräkningarna hade kunnat utföras manuellt för att inkludera fler data, ansågs detta vara svårt på grund av den begränsade tiden.
Eftersom resultaten visar ett svagt samband mellan spårdjupsutveckling och bärighetsmätningar kan det ge intrycket att bärighetsmätningar är mindre betydelsefulla. Dock kan bärighetsmätningar användas i flera syften så som att relatera till utmattningskriterier och rullmotstånd. Vid vägdimensionering är utmattning viktigare än spårbildning och sambandet mellan bärighetsmätning och utmattning kan vara starkare än det som analyserats i denna studie. Spårdjup beror på plastisk deformation, medan bärighet handlar om elastisk deformation. Hårdare vägar ger mindre rullmotstånd jämför med mjukare vägar. Sambandet mellan plastisk och elastisk deformation är komplex, vilket gör det svårt att dra slutsatser om relationen mellan bärighet och spårdjupsutvecklingen. Genom att relatera deflektionerna från bärighetsmätningarna till rullmotstånd kan en mer omfattande analys göras.
Vidare studier föreslås för att undersöka varför det finns en större spridning i spårdjupsutvecklingen i klimatzon 5. Det kan även vara intressant att undersöka varför spårdjupen ibland minskar på lågtrafikerade vägar trots att inga åtgärder har utförts. (Less) - Abstract
- As the road network expands and traffic load increases, accurate measurement and analysis of road bearing capacity and rut depth development become more important. Increased traffic load accelerates road degradation, leading to bearing capacity deficiencies. Regular maintenance is crucial to avoid high costs. This study investigates the relationship between bearing capacity and rut depth development using linear regression on eight different road sections in Sweden. Data was obtained from rolling bearing capacity measurements for bearing capacity and the Swedish Transport Administration`s application PMsv4 for rut depth. The results show a weak correlation between bearing capacity and rut depth development, with differences observed... (More)
- As the road network expands and traffic load increases, accurate measurement and analysis of road bearing capacity and rut depth development become more important. Increased traffic load accelerates road degradation, leading to bearing capacity deficiencies. Regular maintenance is crucial to avoid high costs. This study investigates the relationship between bearing capacity and rut depth development using linear regression on eight different road sections in Sweden. Data was obtained from rolling bearing capacity measurements for bearing capacity and the Swedish Transport Administration`s application PMsv4 for rut depth. The results show a weak correlation between bearing capacity and rut depth development, with differences observed between climate zones and traffic volumes. Challenges included missing data, variations in section length, undocumented maintenance, and negative rut depth development, affecting the analysis. Further research is needed to understand the higher variation in rut depth in northernmost Sweden and the decrease in ruth depth on low-traffic roads without maintenance. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9186312
- author
- Sevimli, Pervin LU
- supervisor
-
- Sven Agardh LU
- organization
- alternative title
- Relationship between bearing capacity and rut depth development
- course
- VTVM05 20242
- year
- 2025
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bärighet, Spårdjupsutveckling, Linjär regression, PMSv4, Rullande bärighetsmätning, Bärighetsmätning
- publication/series
- CODEN: LUTVDG/(TVTT-5368)/1-99/2025
- report number
- 401
- ISSN
- 1653-1922
- language
- Swedish
- id
- 9186312
- date added to LUP
- 2025-03-12 06:54:18
- date last changed
- 2025-03-12 06:54:18
@misc{9186312,
abstract = {{As the road network expands and traffic load increases, accurate measurement and analysis of road bearing capacity and rut depth development become more important. Increased traffic load accelerates road degradation, leading to bearing capacity deficiencies. Regular maintenance is crucial to avoid high costs. This study investigates the relationship between bearing capacity and rut depth development using linear regression on eight different road sections in Sweden. Data was obtained from rolling bearing capacity measurements for bearing capacity and the Swedish Transport Administration`s application PMsv4 for rut depth. The results show a weak correlation between bearing capacity and rut depth development, with differences observed between climate zones and traffic volumes. Challenges included missing data, variations in section length, undocumented maintenance, and negative rut depth development, affecting the analysis. Further research is needed to understand the higher variation in rut depth in northernmost Sweden and the decrease in ruth depth on low-traffic roads without maintenance.}},
author = {{Sevimli, Pervin}},
issn = {{1653-1922}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{CODEN: LUTVDG/(TVTT-5368)/1-99/2025}},
title = {{Samband mellan bärighet och spårdjupsutveckling}},
year = {{2025}},
}