Disturbance within groups of white storks (Ciconia ciconia) in Southern Sweden and the effect on reproductive success
(2025) BION02 20221Degree Projects in Biology
- Abstract
- The white stork (Ciconia ciconia), a once common species in southern Sweden, went extinct in the 1950s due to changes in agricultural practices, and is now listed as “Endangered” according to the Swedish Red List, since the population is too small to be viable on its own. Thanks to the ongoing reintroduction programme, there are now 70 breeding pairs in southern Sweden. This study aimed to verify if disturbances in stork colonies have an effect on reproductive success by identifying bullying individuals and looking at breeding data from the Swedish White Stork Reintroduction Programme (Storkprojektet). Results showed that bullying individuals did not have an effect on reproductive success but the number of nests in a colony did affect the... (More)
- The white stork (Ciconia ciconia), a once common species in southern Sweden, went extinct in the 1950s due to changes in agricultural practices, and is now listed as “Endangered” according to the Swedish Red List, since the population is too small to be viable on its own. Thanks to the ongoing reintroduction programme, there are now 70 breeding pairs in southern Sweden. This study aimed to verify if disturbances in stork colonies have an effect on reproductive success by identifying bullying individuals and looking at breeding data from the Swedish White Stork Reintroduction Programme (Storkprojektet). Results showed that bullying individuals did not have an effect on reproductive success but the number of nests in a colony did affect the reproductive success negatively. Bullying individuals did have an effect on the first egg date of some neighbouring pairs. This can be due to the negative density effect and that is why monitoring is important, to map where to prioritise habitat restoration to counter the negative effects of overpopulation in a colony. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Hur påverkas storkar av stökiga grannar och grannfejder?
Som många arter påverkas även vit stork (Ciconia ciconia) av förändringar i deras levnadsmiljö som leder till färre födo- och boplatser. Men det sker även förändringar på de mindre skalorna, inom regionala populationer och lokala kolonier. Vem storkarna bor granne med kan påverka deras häckningsframgång, alltså hur många ägg de lägger under häckningssäsongen. Detta påverkar i sin tur den svenska populationen av vit stork.
Vit stork är en karismatisk art som länge associerats med människor och jordbrukslandskap. Tyvärr påverkas storkar och andra arter negativt av förändringar i landskapet, till följd av ändrade jordbruksmetoder. Våtmarker försvinner och likaså arter som är... (More) - Hur påverkas storkar av stökiga grannar och grannfejder?
Som många arter påverkas även vit stork (Ciconia ciconia) av förändringar i deras levnadsmiljö som leder till färre födo- och boplatser. Men det sker även förändringar på de mindre skalorna, inom regionala populationer och lokala kolonier. Vem storkarna bor granne med kan påverka deras häckningsframgång, alltså hur många ägg de lägger under häckningssäsongen. Detta påverkar i sin tur den svenska populationen av vit stork.
Vit stork är en karismatisk art som länge associerats med människor och jordbrukslandskap. Tyvärr påverkas storkar och andra arter negativt av förändringar i landskapet, till följd av ändrade jordbruksmetoder. Våtmarker försvinner och likaså arter som är beroende av de för föda och boplatser. För att skydda hotade arter behöver vi veta hur många som finns i ett område för att kunna etablera så kallade åtgärdsprogram. I Sverige har vi Storkprojektet, ett åtgärdsprogram som startade 1989 för att återinföra vit stork till sina ursprungliga häckningsområden i Skåne. Tack vare Storkprojektet har vi idag omkring 70 fritt häckande par i Skåne och målet är att det ska finnas 150 fritt häckande par. Storkar återvänder till sina gamla bon och är väldigt måna om att skydda dem. Det kan ofta uppstå bråk mellan storkar om de kommer för nära ett annat bo. Syftet med studien var att se hur det står till för den svenska populationen av vit stork genom att studera hur storkar beter sig i grupp och hur störningar mellan individer påverkar häckningsframgång (hur många ägg de lägger), samt ifall erfarna storkar och stökiga storkar lägger fler ägg.
Under våren 2022 besöktes fyra platser i Skåne där storkar häckar och totalt observerades 100 individer. Storkarnas beteende gentemot varandra noterades och användes tillsammans med information från Storkprojektet för att jämföra med föregående häckningsframgångar. Statistiska analyser genomfördes för att få fram svar på om erfarna storkar och stökiga storkar har högre häckningsframgång än andra par i kolonin.
Erfarenhet över stökighet
Resultatet visade att erfarna storkar, som paras år efter år lägger i genomsnitt flera ägg än storkar som bildar nya par. Stökiga storkar, det vill säga storkar som stör andra storkar, lade inte fler ägg, däremot visade det sig att storkar som hade stökiga grannar la sina ägg senare än andra par i kolonin. Detta går ihop med resultatet där desto fler storkar det var i en koloni desto färre ägg kunde ett par lägga. Större kolonier har fler störningar, vilket gör att storkar lägger mer tid och energi på grannfejder än på att lägga ägg.
Trots att endast fyra kolonier observerades kan man se ett mönster som borde uppmärksammas, för att få en inblick i hur svenska storkar interagerar i grupp. Detta är i sin tur viktigt för framtida åtgärdsplaner om hur den vi kan få den svenska storkpopulationen ska fortsätta öka.
Masterexamensprojekt i Biologi 45 hp 2024
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Handledare: Ola Olsson
Biologiska institutionen (Biodiversitet), Lund universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9186730
- author
- Skrijelj, Lejla
- supervisor
-
- Ola Olsson LU
- organization
- course
- BION02 20221
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- language
- English
- id
- 9186730
- date added to LUP
- 2025-03-20 08:55:00
- date last changed
- 2025-03-20 08:55:00
@misc{9186730,
abstract = {{The white stork (Ciconia ciconia), a once common species in southern Sweden, went extinct in the 1950s due to changes in agricultural practices, and is now listed as “Endangered” according to the Swedish Red List, since the population is too small to be viable on its own. Thanks to the ongoing reintroduction programme, there are now 70 breeding pairs in southern Sweden. This study aimed to verify if disturbances in stork colonies have an effect on reproductive success by identifying bullying individuals and looking at breeding data from the Swedish White Stork Reintroduction Programme (Storkprojektet). Results showed that bullying individuals did not have an effect on reproductive success but the number of nests in a colony did affect the reproductive success negatively. Bullying individuals did have an effect on the first egg date of some neighbouring pairs. This can be due to the negative density effect and that is why monitoring is important, to map where to prioritise habitat restoration to counter the negative effects of overpopulation in a colony.}},
author = {{Skrijelj, Lejla}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Disturbance within groups of white storks (Ciconia ciconia) in Southern Sweden and the effect on reproductive success}},
year = {{2025}},
}