Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

AI-förordningen och framtidens rekrytering: Rättsliga konsekvenser av och påverkan på arbetsgivarens användning av AI i rekryteringsprocesser

Löveråsen, Linn LU (2025) HARH16 20242
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
AI-förordningen innebär en ny rättslig reglering av AI-baserade rekryteringssystem, vilka klassificeras som högriskverktyg. Denna studie analyserar vilka krav AI-förordningen ställer på arbetsgivare och hur deras möjligheter att använda AI i rekrytering påverkas. Studien undersöker också de juridiska och praktiska konsekvenserna för både arbetsgivare och arbetssökande. Resultaten visar att AI-förordningen innebär ökade krav på transparens, dokumentation och mänsklig översyn, vilket leder till högre kostnader och längre rekryteringsprocesser. Samtidigt stärks arbetssökandes rättigheter genom förbättrade möjligheter att förstå och ifrågasätta AI-baserade beslut. Jämfört med tidigare regelverk, såsom GDPR och diskrimineringslagen, innebär... (More)
AI-förordningen innebär en ny rättslig reglering av AI-baserade rekryteringssystem, vilka klassificeras som högriskverktyg. Denna studie analyserar vilka krav AI-förordningen ställer på arbetsgivare och hur deras möjligheter att använda AI i rekrytering påverkas. Studien undersöker också de juridiska och praktiska konsekvenserna för både arbetsgivare och arbetssökande. Resultaten visar att AI-förordningen innebär ökade krav på transparens, dokumentation och mänsklig översyn, vilket leder till högre kostnader och längre rekryteringsprocesser. Samtidigt stärks arbetssökandes rättigheter genom förbättrade möjligheter att förstå och ifrågasätta AI-baserade beslut. Jämfört med tidigare regelverk, såsom GDPR och diskrimineringslagen, innebär AI-förordningen en skärpning av arbetsgivares skyldigheter och begränsningar i användningen av automatiserade beslut. Slutsatsen är att AI-förordningen skapar en mer rättssäker men även en mer administrativt krävande rekryteringsprocess, vilket kan påverka hur arbetsgivare implementerar AI i framtiden. (Less)
Popular Abstract
The AI Act introduces a new legal framework for AI-based recruitment systems, categorizing them as high-risk tools. This study examines the requirements imposed on employers by the AI Act and how it affects their ability to use AI in recruitment. It also explores the legal and practical consequnces for both employers and job seekers. The findings show that the AI Act imposes increased requirements for transparency, documentation, and human oversights, leading to higher costs and longer recruitment processes. At the same time, job seekers’ legal security is strengthened trhough improved opportunities to understand and challange AI-based decisions. Compared to previous regulation, such as the GDPR and anti-discrimination laws, the AI Act... (More)
The AI Act introduces a new legal framework for AI-based recruitment systems, categorizing them as high-risk tools. This study examines the requirements imposed on employers by the AI Act and how it affects their ability to use AI in recruitment. It also explores the legal and practical consequnces for both employers and job seekers. The findings show that the AI Act imposes increased requirements for transparency, documentation, and human oversights, leading to higher costs and longer recruitment processes. At the same time, job seekers’ legal security is strengthened trhough improved opportunities to understand and challange AI-based decisions. Compared to previous regulation, such as the GDPR and anti-discrimination laws, the AI Act introduces stricter employer obligations and limitations on automated decision-making. The conclusion is that the AI Act creates a more legally secure but also more administratively demanding recruitment process, which may impact how employers implement AI in the future. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Löveråsen, Linn LU
supervisor
organization
course
HARH16 20242
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
AI-förordningen, rekrytering, artificiell intelligens, arbetsrätt, diskriminering, GDPR, transparens, automatiserade beslut
language
Swedish
id
9187072
date added to LUP
2025-03-26 14:46:56
date last changed
2025-03-26 14:46:56
@misc{9187072,
  abstract     = {{AI-förordningen innebär en ny rättslig reglering av AI-baserade rekryteringssystem, vilka klassificeras som högriskverktyg. Denna studie analyserar vilka krav AI-förordningen ställer på arbetsgivare och hur deras möjligheter att använda AI i rekrytering påverkas. Studien undersöker också de juridiska och praktiska konsekvenserna för både arbetsgivare och arbetssökande. Resultaten visar att AI-förordningen innebär ökade krav på transparens, dokumentation och mänsklig översyn, vilket leder till högre kostnader och längre rekryteringsprocesser. Samtidigt stärks arbetssökandes rättigheter genom förbättrade möjligheter att förstå och ifrågasätta AI-baserade beslut. Jämfört med tidigare regelverk, såsom GDPR och diskrimineringslagen, innebär AI-förordningen en skärpning av arbetsgivares skyldigheter och begränsningar i användningen av automatiserade beslut. Slutsatsen är att AI-förordningen skapar en mer rättssäker men även en mer administrativt krävande rekryteringsprocess, vilket kan påverka hur arbetsgivare implementerar AI i framtiden.}},
  author       = {{Löveråsen, Linn}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{AI-förordningen och framtidens rekrytering: Rättsliga konsekvenser av och påverkan på arbetsgivarens användning av AI i rekryteringsprocesser}},
  year         = {{2025}},
}