Distributions and threats of red kites (Milvus milvus) breeding in southern Sweden

Abstract

In a world of rapid biodiversity loss, raptors are vulnerable due to their longevity and low reproductive rates. The red kite (Milvus milvus) is one of few migratory raptors breeding exclusively in Europe. It has previously experienced steep population declines caused mainly by persecution but mostly recovered, no longer classified as globally endangered. However, negative population trends persist regionally and the species’ distribution range is shifting northward. In Sweden, the population recovery has been remarkable. Formerly an exclusively migratory species, now a significant proportion winter in Sweden. Most migrating individuals are juveniles. The purpose of this study was to monitor a population of red kites in Skåne, where the Swedish red kites are concentrated. This was done through counts of communal winter roosts and mapping of nests within a study area. I also studied causes of death from ringing recoveries. Roosts were similar to previous counts in the province. No influence of temperature was found, with declining numbers rather associated with the approach of the breeding season. Most observed birds at roosts were of unknown age, though adults more numerous in line with documented migration strategies. The breeding density found in the study area was very high for the species, which suggests that conditions are favourable. The number of chicks/nest was somewhat low, but it was unconfirmed whether this was due to density dependent regulation. Anthropogenic causes dominated known causes of death. Causes varied for recoveries within and outside Sweden, and thus for juveniles and adults due to variation in migration strategies. The ringing data emphasised the danger of persecution that migrating red kites were exposed to in past decades, which remains a problem in parts of the distribution. Other threats include poisonings, collisions and deaths due to electricity structures, as well as agricultural intensification and the emerging threat of climate change. Going forward, Swedish red kites play an increasingly large role for the global population.

Popular Abstract (Swedish)

Gladan i med-och motvind

Den röda glada (Milvus milvus) är en rovfågel vars öde sedan länge varit tätt sammanflätat med människan. En kungarnas fågel, kallad Milvus regalis och milan royal, samtidigt ansedd som en smutsig asätare och avskydd kycklingtjuv. Människlig förföljelse drev den närapå till utrotningens rand, varifrån ihärdigt bevarandearbete bringat den åter. Idag är dess karakteristiska siluett en vanlig syn på den skånska landsbygden och den svenska populationen spelar en allt viktigare roll för artens framtid. Vi kan glädjas, men inte vila. Den här studien av en gladpopulation i centrala Skåne är mitt bidrag till arbetet för denna vår vackraste rovfågel.

Min studie bestod av tre delar som täckte övervintring, häckningssäsong och dödsorsaker. Den röda gladans vintervanor skiftar över dess utbredningsområde. I Sverige var den förut en utpräglad flyttfågel och ett säkert vårtecken för allmogen. Numera övervintrar en stor del av populationen, främst äldre individer. Under vintern samlas gladorna vid gemensamma övernattningsplatser. Inom studieområdet inventerade jag ett antal sådana samlingar, för att sedan övergå till kartläggning av bon. Slutligen analyserade jag återfyndsdata för röda glador ringmärkta i Sverige, med fokus på människoorsakade dödsfall och deras variation.

Jag fann ingen inverkan av vädret på mängden glador vid övernattningsplatsen. Min studieperiod innefattade dock främst klassiskt gråmulet skånskt vinterväder, utan vare sig extrem kyla eller växlingar. Antalet glador avtog med tiden och ansamlingarna upphörde kring månadsskiftet februari/mars. Studiens mest populära övernattningsplats var också den längst besökta.

Studieområdet uppvisade en anmärkningsvärt hög häckningstäthet för arten, även med internationella mått mätt. Den röda gladan bildar inte kolonier, till skillnad från sin syskonart Milvus migrans, men kan uppträda i täta bestånd om omständigheterna är goda. Så frågan är, vad lever dessa glador av? Fjädrar var den vanligaste typen av bytesrester som hittades invid bona och fåglar, framför allt ungar, är dokumenterade som viktiga byten under häckningssäsongen. I fält kunde jag iaktta andra fågelarter jaga efter föräldragladorna med synbar aggressivitet. Man får anta att deras matvanor inte gör några under för grannsämjan. Huruvida konkurrens emellan gladorna påverkar häckningsframgången i studieområdet kan den här studien varken bekräfta eller utesluta. Eftersom glador är trofasta till sina boplatser är min förhoppning att kartläggningen ska underlätta för framtida studier i området.

Ringmärkningsdatan sträckte sig från 1930-talet fram till nutiden. Större delen av de identifierade dödsorsakerna var knutna till mänskliga aktiviteter. Historiskt sätt har flyttande glador, framför allt ungfåglar, löpt större risk att skjutas. Fortfarande utgör mänsklig förföljelse, både i form av illegal jakt och förgiftning, ett hot i delar av artens utbredningsområde; gladan och dess gelikar har ännu inte helt blivit kvitt sitt dåliga rykte. Till det kommer faror såsom kollisioner, intensifiering av jordbruket och klimatförändringens hotande skugga. Den röda gladan utgör en varning för mänsklighetens destruktiva inverkan på naturen, men också en förebild för framgångsrikt bevarandearbete. En hoppets låga, för en tid som kan synas allt mörkare.

Masterexamensprojekt i Bevarandebiologi 60 hp 2025
Biologiska institutionen, Lunds universitet

Handledare: Susanne Åkesson
Evolutionär ekologi och infektionsbiologi

• author: Soutkari, Anna
• supervisor: Susanne Åkesson
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BION03 20241
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 9188135
• date added to LUP: 2025-05-07 14:39:18
• date last changed: 2025-05-07 14:39:18